• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 2
  • Tagged with
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

"När ni går bort, tro inte att det är slut." : En analys av den samiska artisten Maxida Märaks medverkan i Jills veranda. / “When you pass away, don’t think that’s the end.” : An analysis of the image of the Sami artist Maxida Märaks participation in Jills veranda.

Lord Torvfelt, Lovisa January 2018 (has links)
Undersökningens syfte har varit att skina ljus på porträttering och urval. Närmare bestämt inom området för den samiska musikkulturen och via mediaframställningen av en samisk artist i Jills veranda. Genom ett utvalt program ur serien där den samiska artisten Maxida Märak medverkar genomförs detta. Sett utifrån sin omnämning som samisk artist i-och i anslutning till programmet står Märak och den förmedlade bilden av henne i fokus för undersökningen av hur det samiska framhävs. Genom att undersöka både det klingande och hur man pratar om musiken förs urvalen fram. Dessa utgör innehållet för hur den samiska artisten representeras. Undersökningen har vidare genomförts utifrån teorin om immateriella kulturarv. I den immateriella kulturarvsprocessens faser beskrivs hur uppmärksammade ”företeelser väljs ut och ges särskild status som symboler för en kultur”.[1] Teorin innehåller ett stort fokus på värdetillskrivning utifrån rådande sociala normer och vad som tillskrivs symboliskt värde värderas människor emellan. Undersökningen visade att Märak i Jills veranda porträtterades på ett sätt som till viss del bekräftade tidigare normbaserade stereotyper som framkom i undersökningen, så som jojkens stora roll och den etniska sammankopplingen till musiken. Därtill påverkade artisten både genom att bekräfta såväl som motarbeta normerna genom hur hon framställde sin musik i både utövande och i dialog. Motarbetandet av normer framgick som en röd tråd i artistens intention bakom musiken. Musiken framkom också ha ett funktionellt syfte, då musiken i avsnittet tycks användas för att motarbeta och i tillägg också återta makten över definitionen av vad som är samiskt. Utifrån detta framkom den politiska kampen som ett essentiellt innehåll i hur artisten i programmet framställer sin musik. Slutligen präglades hela produktionen av olika urfolksgrupper som sammanlänkades genom sin musik vilket ytterligare framhöll musiken som en gemensam symbol över landsgränser.
2

Text utan kontext : en granskning av kyrkobeskrivningar utifrån forskning om antijudiska motiv i svenska kyrkobyggnader

Norrby, Malin January 2020 (has links)
This study has a threefold aim:  to make a theological contextualisation of four medieval anti-Jewish motifs in Christian iconography represented in churches in Sweden and to study how these motifs has been described and contextualised in guidebooks and other material written for the interested public from post-war to recent years. The study also explores the role of heritagisation and musealisation of the church buildings in relation to how the motifs are described in the material. There is also an underlying, constructive aim: to suggest how The Church of Sweden can work with these motifs in theological reflection and historical presentations to the public concerning this part of the cultural heritage. The motifs analysed are The Judensau, Ecclesia and Synagoga, Cain and a motif illustrating a medieval legend about the funeral of the Virgin Mary. They were all painted in Swedish churches in a time when there were no Jewish settlements in the area. The study argues that the iconography can be interpreted as an expression of othering and that the four motifs can all be theologically contextualised by using Jesper Svartvik’s threefold typology of Christian anti-Jewish discourse. The study further shows that very few of the texts in the guidebooks and other books in the material describes the motifs and contextualises them theologically.  The study suggests that this can be related to the more than hundred years old heritagisation- and musealisation process in The Church of Sweden which has created a twofold and split role of the church as both manager of the religious mission and of the cultural heritage.   It has not been the primary aim of the church to theologically contextualise the cultural heritage. New questions concerning the motifs arise in today’s multicultural and multireligious society. The study suggests that the church can approach the part of the cultural heritage which today is seen as problematic from David Lowenthal’s concept of an informed acceptance and tolerance of the past in order to be able to take responsibility for the future in dialogue with others.

Page generated in 0.0568 seconds