<p>Att allt fler och fler multinationella företag tar sig ut på marknaden är ingen nyhet, det har</p><p>pågått under flera år, trots detta är det fortfarande ett högaktuellt ämne att forska kring då flera</p><p>frågetecken fortfarande kvarstår.</p><p>Teorin talar för stora skillnader inom den nationella kulturen mellan de utvalda länderna,</p><p>England, Spanien och Sverige. Men påvisar även att Spanien skiljer sig ytterligare från både</p><p>England och Sverige som då har mer gemensamt.</p><p>Uppsatsen undersöker teorins respektive våra intervjuobjekts syn på detta. Studien bygger på</p><p>en kvalitativ ansats med hjälp av intervjuobjekt från tre olika företag; Lear Corporation i</p><p>Sverige, Mtorres i Spanien och Worcester Bosch Group i England. Empirin vi samlat in från</p><p>dessa företag jämfördes med teorin vi läst på och dessa jämförs i en analys och som följs av</p><p>ett slutsatsavsnitt.</p><p>Undersökningen har funnit kulturella faktorer som bidrar till att påverka ledarskap och att</p><p>dessa faktorer påverkar ledarna beroende på vilken kultur de kommer från. Vidare fann vi att</p><p>det svenska och engelska ledarskapet är mer likasinnade, i förhållande till det spanska som</p><p>skiljer sig en aning från de två övriga. I det stora hela stämmer vår empiri överens med teorin,</p><p>men avvikelser av olika slag förekommer.</p>

Att allt fler och fler multinationella företag tar sig ut på marknaden är ingen nyhet, det har pågått under flera år, trots detta är det fortfarande ett högaktuellt ämne att forska kring då flera frågetecken fortfarande kvarstår. Teorin talar för stora skillnader inom den nationella kulturen mellan de utvalda länderna, England, Spanien och Sverige. Men påvisar även att Spanien skiljer sig ytterligare från både England och Sverige som då har mer gemensamt. Uppsatsen undersöker teorins respektive våra intervjuobjekts syn på detta. Studien bygger på en kvalitativ ansats med hjälp av intervjuobjekt från tre olika företag; Lear Corporation i Sverige, Mtorres i Spanien och Worcester Bosch Group i England. Empirin vi samlat in från dessa företag jämfördes med teorin vi läst på och dessa jämförs i en analys och som följs av ett slutsatsavsnitt. Undersökningen har funnit kulturella faktorer som bidrar till att påverka ledarskap och att dessa faktorer påverkar ledarna beroende på vilken kultur de kommer från. Vidare fann vi att det svenska och engelska ledarskapet är mer likasinnade, i förhållande till det spanska som skiljer sig en aning från de två övriga. I det stora hela stämmer vår empiri överens med teorin, men avvikelser av olika slag förekommer.

Bakgrund: Skandinavien blir allt mer mångkulturellt och även sjukvården kommer i kontakt med andra kulturer. Sjuksköterskans ansvar utgår från de mänskliga rättigheterna och bygger på respekt för individen. Syfte: att belysa vårdpersonals erfarenheter och uppfattningar av mötet med patienter med invandrarbakgrund och deras anhöriga i vården. Metod: En systematisk litteraturstudie gjordes. Nio artiklar inkluderades varav fem kvalitativa och fyra kvantitativa. Diskussionen utgick från teori om interkulturell omvårdnad Resultat: Under analysen framkom fyra teman. Kommunikation och kulturella skillnader inom omvårdnad var de två mest framträdande. Studien visade att en känsla av otillräcklighet hos vårdpersonalen förekom i mötet med patienter med invandrarbakgrund. Erfarenheter av kommunikationsproblem visade sig. Det fanns även idéer om hur vårdpersonalen kan underlätta det vårdande mötet med patienter med invandrarbakgrund. Slutsats: För att kunna ge god omvårdnad till patienter med invandrarbakgrund bör vårdpersonalen se individen och inte bara kulturen.

Länge har kvinnan ansetts vara svagare både psykiskt och fysiskt därmed har mannen varit överordnad kvinnan under historiens gång. Idag lever vi i ett land som är känt för sitt jämställda samhälle men om vi blickar tillbaka i historien så kan vi se hur kvinnoidealen har förändrats genom tiderna. Idag lever vi ett multikulturellt Sverige där vi glömmer att vi delar vår kultur med omgivningen. Många tjejer lever idag i ett svenskt samhälle med en annan kultur, men frågan är hur det är att leva med en dubbelkultur. Denna studie undersöker om en uppväxt med dubbla kulturer bidrar till extra press på unga kvinnor, på grund av det kvinnliga idealet inom enskilda kulturer. Resultatet visade att tjejerna med en dubbelkultur kände sig pressade eftersom de försökte tillfredsställa sina föräldrars önskningar om hur en kvinna bör vara, samtidigt som de unga kvinnorna försökte platsa in och bli accepterade i samhället.

<p>I en allt mer globaliserad värld ökar gränsöverskridande handel och kunskap om främmande</p><p>kulturer blir allt mer betydelsefullt. Sättet att göra affärer skiljer sig världen över och dessa</p><p>skillnader orsakar missförstånd och konflikter. Förståelse för andra kulturers värderingar och</p><p>beteenden i affärssituationer underlättar för skapandet och underhållandet av en affärsrelation.</p><p>Valet av ämne har sin grund i författarnas nyfikenhet och intresse för vad som krävs för att bli</p><p>en framgångsrik internationell affärsman, och i jakten på svaret kom ganska omgående</p><p>insikten om att det inte räcker med kunskap och förståelse för motpartens kultur. Minst lika</p><p>viktigt är vetskapen om den egna kulturen vilket ledde till frågan: Vad präglar svensk kultur</p><p>och vilken inverkan har den på svenskens sätt att göra affärer med utländska affärsmän?</p><p>Författarna har under studiens tid befunnit sig i Singapore och undersökningen har därför sin</p><p>grund i relationer mellan svenskar och singaporianer. Fyra öppna, individuella intervjuer med</p><p>svenskar som har erfarenhet och kunskap om affärsrelationer med utländsk motpart har gjorts</p><p>och presenterar arbetets empiriska del. Till detta används teori, dels information om</p><p>respektive nationalkultur, dels material gällande nationalkulturens olika dimensioner ur redan</p><p>gjorda undersökningar.</p><p>Målet med studien är att förklara hur den svenska nationalkulturen kan hjälpa respektive vara</p><p>ett hinder i relationer med utländska affärsmän och undersökningen visar en rad egenskaper</p><p>som beroende på situation och motkultur har positiv alternativt negativ effekt. Den poängterar</p><p>också vikten av att vara medveten om sin egen kultur och kunna anpassa dess särdrag efter</p><p>motparten och dennes kultur.</p>

<p>Denna studie ämnar undersöka vilka egenskaper chefer besitter som bäst kommer motiverar nästa</p><p>generations anställda att följa chefers order och beslut och hur detta påverkas av kulturella</p><p>faktorer. För att uppnå detta syfte har en enkätundersökning utförts bland studenter på ett</p><p>universitet i Sverige och ett i Spanien, mer specifikt Karlstads och Alicantes universitet.</p><p>Enkätundersökningen visar hur studenter rangordnar fem faktorer som enligt French och Raven</p><p>(1959) definierar makt. Respondenterna till enkätundersökningen ombads rangordna dessa Power</p><p>Bases (PB:s) efter hur mycket auktoritet varje PB ansågs ge upphov till i en anställds synvinkel.</p><p>Stickprovsresultatet från Karlstads universitet anses vara representativt för hela</p><p>studentpopulationen vid Karlstads universitet. Detta antagande grundas på att stickprovet var</p><p>slumpvist utvalt, samt att stickprovet är tillräckligt stort med tanke på populationens</p><p>standardavvikelse och storlek. Stickprovet från Alicantes universitet uppfyller inte ovanstående</p><p>kriterier och kan ej användas i generaliserade syfte. Skillnader och likheter mellan svaren från de</p><p>båda universiteten har analyserats utifrån en egentillverkad modell som speglar kulturella</p><p>faktorers inverkan på hur auktoritet upplevs.</p><p>Resultatet visar att Karlstads universitets studenter anser att faktorer som chefers kunskapsnivå</p><p>och officiella titlar är de viktigaste källorna till auktoritet. Chefers personlighet var av</p><p>medelmåttig betydelse och makten som kommer av att kunna belöna anställda och avskeda</p><p>anställda var mindre effektiva sätt att motivera svenska anställda på. Att chefer har makten att</p><p>kunna belöna anställda och att chefer anses besitta mycket kunskap var de viktigaste faktorerna</p><p>som skapar auktoritet bland de spanska respondenterna i undersökningen. Höga titlar var av</p><p>medelmåttig betydelse och makten som kommer av att kunna avskeda anställda och chefers</p><p>personliga karisma ansågs vara av låg betydelse bland de spanska studenterna.</p>

No description available.

<p>I dagens samhälle kan vi se en allt starkare trend i riktning mot internationalisering och globalisering. Genom att det har blivit lättare att förflytta sig över nationsgränserna har detta öppnat dörrar för såväl privatpersoner som företag. I och med detta har många företag och organisationer fått anpassa sig till, lära sig att förstå och hantera kulturell mångfald. I globala företag är det inte ovanligt att man som manager eller ledare arbetar tillsammans med eller leder anställda med annan nationell kulturell bakgrund än sin egen. Detta kan ibland leda till missförstånd och merjobb, men bidrar även till dynamik och inspiration på arbetsplatsen.</p><p>Vi genomförde en kvalitativ undersökning som grundade sig på tre djupgående intervjuer med managers på olika nivåer på ett multinationellt callcenter i Wien. Syftet med denna undersökning var att beskriva om och hur managers förändrar sitt ledarskap och sitt sätt att kommunicera beroende på de anställdas kulturella bakgrund.</p><p>Vi kan konstatera att ledarskapet och kommunikationen förändras eller anpassas så att hänsyn tas till den anställdes karaktär genom att ledaren försöker möta varje individ på ett unikt sätt, oavsett kultur. Det är alltså inte den kulturella bakgrunden i sig som gör att de anpassar sitt ledarskap efter sina anställda utan de försöker anpassa sitt ledarskap för att på bästa sätt närma sig den unika människan, oavsett kultur.</p>

I dagens samhälle kan vi se en allt starkare trend i riktning mot internationalisering och globalisering. Genom att det har blivit lättare att förflytta sig över nationsgränserna har detta öppnat dörrar för såväl privatpersoner som företag. I och med detta har många företag och organisationer fått anpassa sig till, lära sig att förstå och hantera kulturell mångfald. I globala företag är det inte ovanligt att man som manager eller ledare arbetar tillsammans med eller leder anställda med annan nationell kulturell bakgrund än sin egen. Detta kan ibland leda till missförstånd och merjobb, men bidrar även till dynamik och inspiration på arbetsplatsen. Vi genomförde en kvalitativ undersökning som grundade sig på tre djupgående intervjuer med managers på olika nivåer på ett multinationellt callcenter i Wien. Syftet med denna undersökning var att beskriva om och hur managers förändrar sitt ledarskap och sitt sätt att kommunicera beroende på de anställdas kulturella bakgrund. Vi kan konstatera att ledarskapet och kommunikationen förändras eller anpassas så att hänsyn tas till den anställdes karaktär genom att ledaren försöker möta varje individ på ett unikt sätt, oavsett kultur. Det är alltså inte den kulturella bakgrunden i sig som gör att de anpassar sitt ledarskap efter sina anställda utan de försöker anpassa sitt ledarskap för att på bästa sätt närma sig den unika människan, oavsett kultur.

Denna studie ämnar undersöka vilka egenskaper chefer besitter som bäst kommer motiverar nästa generations anställda att följa chefers order och beslut och hur detta påverkas av kulturella faktorer. För att uppnå detta syfte har en enkätundersökning utförts bland studenter på ett universitet i Sverige och ett i Spanien, mer specifikt Karlstads och Alicantes universitet. Enkätundersökningen visar hur studenter rangordnar fem faktorer som enligt French och Raven (1959) definierar makt. Respondenterna till enkätundersökningen ombads rangordna dessa Power Bases (PB:s) efter hur mycket auktoritet varje PB ansågs ge upphov till i en anställds synvinkel. Stickprovsresultatet från Karlstads universitet anses vara representativt för hela studentpopulationen vid Karlstads universitet. Detta antagande grundas på att stickprovet var slumpvist utvalt, samt att stickprovet är tillräckligt stort med tanke på populationens standardavvikelse och storlek. Stickprovet från Alicantes universitet uppfyller inte ovanstående kriterier och kan ej användas i generaliserade syfte. Skillnader och likheter mellan svaren från de båda universiteten har analyserats utifrån en egentillverkad modell som speglar kulturella faktorers inverkan på hur auktoritet upplevs. Resultatet visar att Karlstads universitets studenter anser att faktorer som chefers kunskapsnivå och officiella titlar är de viktigaste källorna till auktoritet. Chefers personlighet var av medelmåttig betydelse och makten som kommer av att kunna belöna anställda och avskeda anställda var mindre effektiva sätt att motivera svenska anställda på. Att chefer har makten att kunna belöna anställda och att chefer anses besitta mycket kunskap var de viktigaste faktorerna som skapar auktoritet bland de spanska respondenterna i undersökningen. Höga titlar var av medelmåttig betydelse och makten som kommer av att kunna avskeda anställda och chefers personliga karisma ansågs vara av låg betydelse bland de spanska studenterna.