No description available.

I en allt mer globaliserad värld ökar gränsöverskridande handel och kunskap om främmande kulturer blir allt mer betydelsefullt. Sättet att göra affärer skiljer sig världen över och dessa skillnader orsakar missförstånd och konflikter. Förståelse för andra kulturers värderingar och beteenden i affärssituationer underlättar för skapandet och underhållandet av en affärsrelation. Valet av ämne har sin grund i författarnas nyfikenhet och intresse för vad som krävs för att bli en framgångsrik internationell affärsman, och i jakten på svaret kom ganska omgående insikten om att det inte räcker med kunskap och förståelse för motpartens kultur. Minst lika viktigt är vetskapen om den egna kulturen vilket ledde till frågan: Vad präglar svensk kultur och vilken inverkan har den på svenskens sätt att göra affärer med utländska affärsmän? Författarna har under studiens tid befunnit sig i Singapore och undersökningen har därför sin grund i relationer mellan svenskar och singaporianer. Fyra öppna, individuella intervjuer med svenskar som har erfarenhet och kunskap om affärsrelationer med utländsk motpart har gjorts och presenterar arbetets empiriska del. Till detta används teori, dels information om respektive nationalkultur, dels material gällande nationalkulturens olika dimensioner ur redan gjorda undersökningar. Målet med studien är att förklara hur den svenska nationalkulturen kan hjälpa respektive vara ett hinder i relationer med utländska affärsmän och undersökningen visar en rad egenskaper som beroende på situation och motkultur har positiv alternativt negativ effekt. Den poängterar också vikten av att vara medveten om sin egen kultur och kunna anpassa dess särdrag efter motparten och dennes kultur.

Inom vården är kommunikation mellan vårdgivare och patient en stor del. Kommunikationsprocessen kan försvåras då man tillhör olika kulturer genom t.ex. nationalitet, kön eller socioekonomisk bakgrund. Fenomenet har studerats inom vården tidigare, men studier med hörselvårdsperspektiv har inte påträffats. Denna studie vill därför undersöka hur audionomer ser på kommunikation och de svårigheter som kan uppstå i ett patientmöte. Syftet med intervjustudien är att undersöka vilka kommunikationssvårigheter som kan uppståpå grund av kulturella skillnaderi audionomens möte med en patient. Studien inriktas även på hur detta påverkar audionomens arbete och vilka strategier som används för att hantera de svårigheter som uppstår. Intervjustudien är av kvalitativ karaktär och har transkriberats, tolkats och analyserats med hermeneutisk ansats. Analysmetod har varit meningskategorisering där viktiga och relevanta delar ur det transkriberade materialet plockats fram och sammanställts till diagram. Audionomerna tar upp flera målgrupper där kommunikationen är svår och även vilka strategier de använder för att underlätta patientmötet. Flera audionomer verkar se hörselproblematik som den främsta anledningen till bristande kommunikation. Fortsatt forskning krävs dock för att ta reda på om detta beror på att de inte har några problem att handskas med olika kulturer eller om det beror på avsaknad av kunskap inom detta område.

Den här uppsatsen handlar om den mänskliga dimensionen iett företagsförvärv. Vårt syfte med undersökningen var att bidra till att fylladen kunskapslucka som handlar om den mänskliga dimensionen i ettföretagsförvärv. De frågeställningar vi använt oss av för att uppnå syftet är: Vad är HRs roll i ett företagsförvärv? Vilka uttryck tar sig den mänskliga dimensionen i ettföretagsförvärv?  Vad i den mänskligadimensionen är det som möjliggör respektive försvårar ett företagsförvärv? Vårtfokus har legat på tre teman som vi anser varit viktiga att lyfta fram och somför oss skapar den mänskliga dimensionen i ett företagsförvärv, vilka är HRsroll, transformerande ledarskap och kulturella skillnader. De här tre temanautgör vår teoretiska referensram och dessa teorier anser vi har lagt en bragrund för att kunna besvara våra frågeställningar. Vi har genomfört en kvalitativundersökning där vi gjorde sex intervjuer på två olika företag som båda harblivit uppköpa av en och samma koncern. Vi använde oss av två intervjuguidervarav en var för HR i det förvärvande företaget och en för anställda i detförvärvade företaget. Detta för att få två olika perspektiv på hurföretagsförvärven har gått till.   I resultatet kom vi fram till att HR tenderar att fokusera mer på depraktiska delarna i integrationen, vilket är grundläggande för ett förvärv,detta leder dock till att de tappar fokus på att integrera de anställda i detnya företaget. Vi upplevde att HR inte fokuseradetillräckligt på de anställda och behöver spendera mer personlig tid med dem. Det har lagts alldeles för mycket ansvarpå alla individuella ledare i det förvärvande företaget utan att de fått någonträning i transformerande ledarskap, det vill säga motivera och inspirera derasanställda till att acceptera framtiden i det nya företaget. Detta har medförten blandning av ledare där vissa har gjort ett jätte bra jobb medan andra hargjort ett mindre bra jobb. Vi fann att det köpande företaget inte varit heltärliga mot det förvärvade företaget med hur stor förändringen skulle bli,vilket resulterade i stor frustration hos anställda när stora förändringaruppstod. Det fanns även stora kulturella skillnader mellan det förvärvandeföretaget och det förvärvade företaget, både när det gäller skillnader iföretagskultur och nationell kultur vilket innebar stora kulturkrockar. Våra slutsatser är därföratt det behövs läggas mer resurser på att arbeta med de anställda eftersom dennormativa litteraturen gång på gång pekat på att det är viktigt för ettföretagsförvärvs framgång, samt att den visat siffror på att upp till 70 % avde förvärv som genomförs misslyckas med att uppnå sina förutspådda finansiellamål. Därför är det viktigt att HR lägger stor vikt vid att behålla och utvecklakompetensen i företaget. Vidare menar vi att det är viktigt att HR och ledarehjälper de anställa att hantera förändringen, det är däremot upp till HR att taansvar för denna roll. I arbetet med detta bör HRupprätta en förändringsplan för hur de ska hantera förändringen med deanställda och de kulturella skillnaderna.

Globaliseringen i världen har haft stor inverkan på hur företag bedriver sin verksamhet. Tekniken har möjliggjort överbryggning av nationsgränser men kulturella skillnader tycks även det vara en påverkansfaktor gällande internationella samarbeten. Syftet med denna studie var att undersöka hur den svenska enheten av ett multinationellt företag arbetar med att överbrygga kulturella skillnader inom organisationen. Vidare undersöktes även hur dessa insatser påverkar förtagskulturen samt huruvida insatserna kan fungera styrande. För att lyckas med att besvara dessa frågor genomfördes intervjuer av anställda på denna svenska enhet. Vidare genomfördes en mindre observation samt analys av företagets hemsida. Resultatet av studien visar att företagets insatser för att överbrygga kulturella skillnader har hög grad av måluppfyllelse. Förändringar i både beteende och tankesätt har noterats bland medarbetarna. Dessa rör främst en ökad upplevelse av förståelse för olikheter beroende av kulturella skillnader. Vidare tycks värdesättandet av samarbete och konfliktundvikande ökat bland medarbetarna. De beteendemässiga förändringarna som kunnat uttydas är rakare och tydligare kommunikation vilket även det underlättat samarbete. Utöver dessa resultat upplever medarbetarna även att gemenskapen på arbetsplatsen har ökat tack vare insatserna.

Alla börsnoterade företag inom den Europeiska Unionen måste sedan år 2005 följa den gemensamma redovisningsstandarden IFRS vid upprättande av företagets finansiella rapporter. Problem uppstår om dessa företag följer reglerna i IFRS i olika grad vilket innebär att den finansiella informationen som lämnas inte är fullständig. För en investerare innebär detta att det kan vara svårt att kontrollera hur beräkningar och bedömningar utförts om inte all information som ska finnas med är inkluderad. Tidigare studier visar att det finns en skillnad i hur mycket information som generellt lämnas i upplysningar i noterna till de finansiella rapporterna mellan länder, och att skiljaktigheten beror på bland annat kulturella skillnader. Tidigare forskning har endast undersökt upplysningar i stort och ej fokuserat på specifika områden som är svårtolkade i IFRS. Problemet vi undersöker är därför om redovisningen av förvaltningsfastigheter till verkligt värde skiljer sig i hur mycket information som lämnas genom att undersöka i hur stor grad kraven på upplysningar följs av företag i olika länder. För en investerare som ska fatta välgrundade beslut är de finansiella rapporterna det största verktyget att använda för att tillgå information, vilket innebär att det ur en investerares synvinkel är viktigt att kraven som ställs enligt redovisningsstandarden uppfylls.   I vår studie har vi undersökt alla företag som har förvaltningsfastigheter som sitt största tillgångsslag och är börsnoterade i ett land som är medlem i EU, vilket blev femtiosex företag fördelat på elva länder. Undersökningen visade att det finns en skillnad mellan länderna i hur stor grad de krav som ställs på lämnande av upplysningar följs. För att förklara denna skillnad ställde vi sexton kulturvariabler mot den skala vi skapat i hur väl upplysningar lämnas. Resultatet visade att graden av lämnade upplysningar korrelerade med kulturvariablerna maskulinitet och rättssäkerhet. Djupare analys i form av linjär regressionsanalys och multipel regressionsanalys visade att både maskulinitet och rättssäkerhet hade ett signifikant samband med upplysningar var för sig, men i kombination med varandra var det endast maskulinitet som var signifikant på grund av multikollinearitet.   Vår slutsats är därmed att det finns en skillnad mellan länder i hur väl de krav på upplysningar som ställs enligt IFRS vid redovisning av förvaltningsfastigheter till verkligt värde följs. Denna skillnad kan delvis förklaras av olikheter i ländernas nivå av främst maskulinitet.

Vi har identifierat ett antal lokheter och skillnader i sättet att styra med budget, utifrån dessa drog vi ett antal paralleller till kulturteorin. Generellt kan vi säga att vi hittade ett flertal faktorer som stödjer den kulturteori som säger att den nationella kulturen påverkar ekonomistyrningen i organisationer.

<p>Vi har identifierat ett antal lokheter och skillnader i sättet att styra med budget, utifrån dessa drog vi ett antal paralleller till kulturteorin. Generellt kan vi säga att vi hittade ett flertal faktorer som stödjer den kulturteori som säger att den nationella kulturen påverkar ekonomistyrningen i organisationer.</p>

ABSTRAKT Besättningarna ombord på ett fartyg kan bestå av människor som kommer från olika delar av världen. Tillsammans ska de arbeta och leva ihop i väg från sina familjer samt vänner, för att föra fartyget från en plats till en annan. Utifrån denna bakgrund, var syftet med vår undersökning att belysa hur svenska sjökaptensstudenter upplever att multikulturella besättningar påverkar miljön ombord med avseende på social gemenskap och arbetsklimat jämfört med nationellt sammansatta besättningar. Undersökningen består av sju intervjuer vars struktur avsåg en låg grad av standardisering med sjökaptensstuderande från avgångsklassen. För att kunna förstå och skildra respondenternas upplevelser och erfarenheter valdes en kvalitativ metod. Resultatet visar att den största faktorn som påverkade miljön ombord var kommunikationssvårigheterna. Att inte kunna kommunicera via sitt modersmål försämrade möjligheterna att skapa en god social gemenskap och ett bra arbetsklimat i multikulturella besättningar jämfört med nationellt sammansatta besättningar.

No description available.