Bakgrund: 2014 anlände drygt 80.000 flyktingar till Sverige. Dessa individer kan ha varit med om traumatiska händelser vilket i sin tur kan ha bidragit till sämre psykisk hälsa i form av depression, posttraumatisk stressyndrom och psykos. Sjuksköterskor som möter flyktingar med psykisk ohälsa upplever olika svårigheter vid omvårdnad av flyktingar. För att sjuksköterskorna ska kunna optimera vården behövs större förståelse för deras upplevelser av denna patientgrupp med psykisk ohälsa. Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors upplevelser att vårda flyktingar med psykisk ohälsa. Metod: En studie med empirisk ansats i form av kvalitativa intervjuer med fem sjuksköterskor inom en psykiatrisk verksamhet. All data analyserades med hjälp av en innehållsanalys. Resultat: Det var flertalet olika upplevelser som synliggjordes i resultatet, vilka utmynnade i fem teman: "upplevelser att tillgodose flyktingars behov", "upplevelser av kompetensutveckling", "upplevelser av kulturkrock", "upplevelser av maktlöshet" samt "upplevelser av medlidande för flyktingen". Slutsats: Två av de fem dimensionerna av sjuksköterskors upplevelser är nya i förhållande till tidigare studiers fynd. Dessa upplevelser är maktlöshet och medlidande som är viktiga att beaktas i sjuksköterskors arbete inom psykiatrisk vård. Medlidandet hos sjuksköterskorna i studien bidrog till en ökad påfrestande belastning, både under och utanför arbetstid. Professionell handledning och utbildning är väsentliga för att underlätta sjuksköterskans vård av flyktingar med psykisk ohälsa. Fortsatt forskning: För att minimera upplevelse av exempelvis maktlöshet måste vidare forskning på nationell och internationell nivå på detta område utvecklas. Detta genom att undersöka på djupet vilka situationer som orsakar upplevelse av maktslöshet och medlidande hos sjuksköterskor inom psykiatrisk vård. / Background: In 2014 about 80,000 refugees arrived to Sweden. Most of these individuals have experienced traumatic events, which contributed to mental illness, example of these diagnosis are depression, PTSD and psychosis. Registrered nurses who take care of this group of patients facing some difficulties in their caring. To optimize the caring there is a essential need of comprehensive for the nurse´s experiences of refugees with mental illness. Aim: The aim of the study is to describe the experiences of registred nurses to care of refugees with mental illness. Method: A study with a empirical approach, qualitative interviews with five registrered nurses in a psychiatric clinic. All data were analysed through a content analysis. Results: The results demonstrated five different experiences of the nurses: "experiences of caring of the refugees, "experiences of the need of skills development", "experiences of culture clash", "experiences of powerless" and "experiences of compassion". Conclusion: Two of five dimensions of experiences are new compare to earlier studies´ approaches: experience of powerlessness and experiences of compassion among the nurses in psychiatric care. Compassion of the nurses contributed to a tension in their own mental health. A professional supervision by the employer is necessary to facilitate the nurses´ care of the refugees. Further research: To minimize the experiences, for example powerlessness, the research should exspand on national and international basis.

Syftet: Syftet med denna uppsats är att se till de kulturella skillnaderna mellan Sverige och Ryssland. Utifrån Hofstedes fem dimensioner, kompletterat med Trompenaars studie, vill vi se om en förändring har skett i Rysslands kultur och hur etablerade företag på den ryska marknaden uppfattar Ryssland.   Metod: Studien är kvalitativ och utifrån en deduktiv ansats. Primärdatainsamling har gjorts med hjälp av tre respondenter samt har en sekundärdataanalys gjorts för att insamla empirin som sedan har analyserats utifrån det teoretiska perspektivet.   Teoretiska perspektiv: Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är utifrån Hofstedes fem dimensionsmodeller av nationell kultur samt av Fons Trompenaars sex dimensioner som ett komplement till Hofstedes undersökning.   Resultat: Resultatet av vår primärdata och sekundärdataanalys visar på att de kulturella skillnader som finns mellan Sverige och Ryssland i stor utsträckning beror på historiens utformning av människors värderingar. Historian influerar mycket på hur ett lands kultur gestaltas. Värderingar tar tid att förändra och på grund av det återfinns mycket av kommunismens tankesätt i dagens Ryssland.

<p><strong>Syftet: </strong>Syftet med denna uppsats är att se till de kulturella skillnaderna mellan Sverige och Ryssland. Utifrån Hofstedes fem dimensioner, kompletterat med Trompenaars studie, vill vi se om en förändring har skett i Rysslands kultur och hur etablerade företag på den ryska marknaden uppfattar Ryssland.</p><p> </p><p><strong>Metod: </strong>Studien är kvalitativ och utifrån en deduktiv ansats. Primärdatainsamling har gjorts med hjälp av tre respondenter samt har en sekundärdataanalys gjorts för att insamla empirin som sedan har analyserats utifrån det teoretiska perspektivet.</p><p> </p><p><strong>Teoretiska perspektiv: </strong>Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är utifrån Hofstedes fem dimensionsmodeller av nationell kultur samt av Fons Trompenaars sex dimensioner som ett komplement till Hofstedes undersökning.</p><p> </p><p><strong>Resultat: </strong>Resultatet av vår primärdata och sekundärdataanalys visar på att de kulturella skillnader som finns mellan Sverige och Ryssland i stor utsträckning beror på historiens utformning av människors värderingar. Historian influerar mycket på hur ett lands kultur gestaltas. Värderingar tar tid att förändra och på grund av det återfinns mycket av kommunismens tankesätt i dagens Ryssland.</p><p> </p>

Sverige blir allt mer mångkulturellt och det finns idag en stor andel barn och ungdomar som har utländsk bakgrund och därmed ofta två kulturer att förhålla sig till. Det som undersöks i studien är hur det är att växa upp och leva i ett samhälle där man har två kulturer att förhålla sig till, samt vilka erfarenheter detta ger. I studien användes en webbaserad enkät för att samla in studiens empiri, vilken består av korta narrativ som analyserats med riktad innehållsanalys. Enkäten var utformad som ett formulär med långa svarsfält där respondenterna berättat om upplevelser och erfarenheter kring olika ämnen. Studien utfördes på socionomstudenter vid Umeå Universitet som vuxit upp i Sverige och har en eller båda sina föräldrar som invandrat till Sverige från ett utomnordiskt land. Ur empirin kunde vi identifiera tre huvudkategorier: Kulturell ödmjukhet, Kulturell Schizofreni och Annorlundaskap. En majoritet av respondenterna kände en tacksamhet gentemot sin erfarenhet av dubbla kulturer. Många såg det som att man utvecklat en högre förståelse för andra kulturer och såg det som en positiv erfarenhet att ta med sig till arbetslivet. De flesta respondenterna upplevde även en känsla av att inte veta riktigt vart man hörde hemma, i utlandet var man svensk och i Sverige sågs man som invandrare. Känslan av att vara annorlunda hade de flesta upplevt och ofta var det samhället som upplyst om deras annorlundaskap gentemot majoritetssamhället.

Då uppsatsförfattarna tillbringade en termin som utbytesstudenter på Hogeschool Inholland i Rotterdam, Nederländerna uppstod ett intresse för kulturella skillnader mellan länder. Författarna, som i grund och botten anser att Nederländerna och Sverige är två relativt lika länder, stötte med jämna mellanrum på diverse kommentarer gällande kvinnors situation i arbetslivet, vilket gjorde att uppmärksamhet riktades mot det området. Uppsatsen syftar med det här som bakgrund till att utveckla de tankegångar som väcktes under tiden i Nederländerna och svara på frågan:”Hur skiljer sig upplevelsen av att vara kvinna på revisionsbyrå i Sverige respektive Nederländerna?”Diskussionen kring frågeställningen förs med sex intervjuer som underlag, tre genomförda i Nederländerna och tre i Sverige på revisionsbyrån Öhrlings PricewaterhouseCoopers. Utgångspunkten för de samtal som fördes med respondenterna ligger i Hofstedes teorier om kulturella dimensioner. Det insamlade empiriska materialet har bearbetats narrativt och sammanställts i en fiktiv mailkonversation.Syftet med uppsatsen är att lyfta fram tankar och attityder kring frågeställningen och locka till reflektion hos läsaren. Processen har präglats av ett hermeneutiskt förhållningssätt och en abduktiv ansats. En kvalitativ metod genomsyrar studien och datainsamlingen skedde genom kvalitativa intervjuer, vilket bidragit till att det är respondenters egna åsikter och attityder kring frågeställningen som framförs.Tre områden har visat på skillnader länderna emellan. Det första området gäller den så kallade ”up-or-out” kulturen, vilken innebär att avancera eller lämna företaget. Den här kulturen har stor påverkan på medarbetarna i Nederländerna, men kan inte sägas förekomma i Sverige. I Nederländerna är det inte accepterat att stanna på en viss hierarkisk nivå, utan den anställde måste hela tiden sträva uppåt. I Sverige är det godtaget att välja att bli kvar på en viss nivå och inte ha avancemang som främsta karriärsmål.Det andra området handlar om hur mycket tid som läggs ner på arbetsrelaterade aktiviteter utöver direkta arbetsuppgifter. Överlag verkar ett heltidsarbete på revisionsbyrå innebära fler timmar än de 40 timmar per vecka som är praxis. Utöver det här ansåg respondenterna i Nederländerna att det var viktigt för karriären att spendera en del av sin fritid på arbetsrelaterade aktiviteter. Syftet med det är att skaffa sig ett brett nätverk, vilket är viktigt för möjligheten till snabbt avancemang.Det tredje området rör möjligheten att kombinera karriär och familjebildande. Under forskningsprocessen har det framkommit att i allmänhet anser inte de kvinnor vi talat med att deras kön påverkar det dagliga arbete något nämnvärt. Ett område skiljer dock länderna åt. Kvinnorna i Nederländerna tvingas, på grund av regelverk och attityder kring föräldraledighet, i många fall välja mellan karriär och familjebildande. I Sverige upplevs det ej som om valet att bilda familj utesluter möjligheten att göra karriär.Det är författarnas förhoppning att uppsatsen ska locka till reflektion och eftertanke hos läsaren. Vi hoppas även att vi genom vår framställning av det empiriska materialet kan bidra till ett alternativt synsätt på frågeställningen. / Uppsatsnivå: D

Abstract The background to this essay has been curiosity and interest from my side regarding equality care is conducted in health care. The purpose was to study how care addresses people of different ethnicity in terms of psychosocial support and what interpretations are made about the care of the psychosocial support of foreigners. The aim was also to see how care can create the conditions for a good response to equal treatment. The study is qualitative in which five professionals who have the interview as tools have been interviewed. The informants have different undergraduate education but common to them is that they all treat mental ill health with the help of the conversation. I have leaned against previous research that includes the concepts of mental ill health, intercultural meetings, cultural differences, communication and knowledge. With the help of previous research and theoretical starting points, the empirical material has been analyzed. The result showed that health care considers the language to be the biggest cultural difference and the biggest challenge in terms of the encounter with people suffering from some form of mental illness. Shades of their thoughts and feelings are difficult to express when not speaking the same language. The informants also consider that knowledge about other cultures, norms and values is too small and that more is required. In order to get such equal treatment as possible, we need to be able to meet people from other cultures where they are in their norms and values regarding mental health. One must also be able to provide care from an intercultural perspective, which means that as a therapist, one has to be aware of the specific conditions that exist in the meeting with those seeking care. Key words: mental ill health, intercultural meetings, cultural differences, communication, knowledge, standards.

<p>Syftet med studien är att beskriva hur svenska rekryterare värderar meriter vid anställning av ny personal, då främst inom ekonomiutbildningsbaserade yrken. En jämförelse kommer att göras om den svenska rekryteraren värderar den finländska och den svenska arbetssökandens meriter olika och om så är fallet skall en förklaring försöka ges samt vilka konsekvenser detta kan få. Vi vill även tolka och förstå hur den finländska arbetssökandens mentalitet och egenskaper uppfattas av den svenska rekryteraren, dvs. om det förkommer skillnader i förhållande till den svenska arbetssökanden. Den problemformulering som låg till bakgrund för detta syfte är: Hur uppfattar svenska rekryterare finländare jämfört med svenskar samt vilka meriter värderas högst vid rekrytering av ekonomibaserade yrken?</p><p>Denna studie är en kvalitativ undersökning bland sex stycken rekryteringsansvariga personer i Umeå. Vi har undersökt främst rekrytering av ekonomibaserade yrken och då sett till meritvärderingen. Vi har gått ut i verkligheten och frågat vilka meriter som väger tyngst vid eventuell anställning. Vi har även kartlagt om rekryterarna uppfattar finländare annorlunda än svenskar och om deras meriter värderas annorlunda.</p><p>En kvantitativ förstudie har gjorts där enkäter har skickats ut till företag i Sverige och i Finland. Frågor ställdes om rekryteringsprocessen bland ekonomibaserade yrken och även frågor angående kulturella skillnader nationaliteterna emellan. Dock var bortfallet stort, 88 %, så en komplettering gjordes med en kvalitativ undersökning. I de svaren där det fanns skillnader mellan länderna har de använts i analysen för den kvalitativa undersökningen.</p><p>Baserat på de svar som angavs har vi analyserat dem parallellt med teorier angående kulturella skillnader och rekrytering, då främst teorier angående rekrytering via Internet och HRM- strategier. Teorierna kring kulturella skillnader kan användas för att identifiera kulturella skillnader mellan olika nationaliteter utifrån olika egenskaper som personer besitter. Vi har tolkat och analyserat de olika HRM- strategierna och applicerat teorin kring kulturella skillnader på dessa. Vi har parat ihop olika HRM- startegier med olika egenskaper från teorin kring kulturella skillnader som är typiska för en specifik HRM- strategi.</p><p>Vi har kommit fram till att Sverige och Finland arbetar utifrån olika HRM- strategier utifrån de uppfattningar som finns om finländare i Sverige. I Sverige känns en mer integrerad HRM- strategi som en självklarhet pågrund av vikten av en anställds och arbetssökandes personliga egenskaper. Medan i Finland utifrån svenskars uppfattning om dem så tror vi att en traditionell HRM- strategi är mer vanlig på grund av fokusen på produktivitet. Ytterligare slutsatser som vi kom fram till var att svenskar är kollektivister, medan finländare uppfattas som individualister i Sverige. Vidare konstaterades även att finländare är hårt arbetande och ambitiösa, i enlighet med vad som svarades vid intervjutillfällena. I övrigt konstaterades att finländare ej söker ekonomibaserade arbeten i stor utsträckning i Umeå. Till slutsatserna hör även att finländare uppfattas som en självklar del av dagens svenska samhälle. De upplevs inte som ”invandrare” längre detta kan även bero på den höga invandringen från andra kulturer till Sverige de senaste årtiondena. Vidare tror vi att status uppkommer på olika sätt länderna emellan. I Sverige uppstår detta genom en kombination av naturliga ledaregenskaper och hårt arbete, medan i Finland så uppkommer detta via hårt arbete. För detta hittar vi även stöd i förstudien. Vidare kom det fram att finländska och svenska meriter värderas lika, förutsatt att ekonomiutbildningen är relativt lika.</p>

<p>Området kring gruppen äldre invandrare i Västerås kommun är relativt aktuellt i nuläget. Antalet äldre invandrare ökar vilket leder också till att de möter äldreomsorgen i större utsträckning och på så sätt kanske möter svårigheter då de har andra behov som skiljer sig från deras jämnåriga svenskar. Kan äldreomsorgen möjligtvis vara utformat utifrån äldre svenskars behov.</p><p>Syftet med studien har därför varit att undersöka hur äldreomsorgen är organiserad för äldre invandrare i Västerås kommun med tanke på de särskilda behov som äldre invandrare kan ha. Syftet har också varit att belysa äldreomsorgens planering för framtiden vad gäller det ökande antalet äldre invandrare. För att besvara syftet finns det tre frågeställningar som hjälp.</p><p> Vilka planer finns inom äldreomsorgen för att i framtiden bemöta det ökade antalet äldre invandrare i Västerås?</p><p> Vad möter man för behov vad gäller äldre invandrare till skillnad från äldre svenskar?</p><p> Vad finns det för särskilda omsorgsformer för gruppen äldre invandrare?</p><p>För att besvara studiens syfte har jag därför använt mig av kvalitativ metod och hermeneutisk ansats. I studien använde jag mig av ett strategiskt urval samt snöbollsurval.</p><p>Genom kvalitativa intervjuer där jag intervjuade 6 viktiga personer inom äldreomsorgen i Västerås kommun kunde jag analysera empirin med teoretiska perspektivet symbolisk interaktionism och dra olika slutsatser. Resultatet blev att det fanns behov som äldre invandrare har och som skiljer sig från deras jämnåriga svenskar. Det framkom att man tänker på gruppen äldre invandrare men att man inte nått fram till dem än och att man försöker olika vägar för att nå fram. Och att det inte finns några särskilda omsorgsformer för målgruppen.</p>

<p>Föreningsidrotten ökar men fortfarande är det många ungdomar som inte är tillräckligt fysiskt aktiva. Många undersökningar har gjorts angående motivation hos aktiva idrottare, men forskningen kring vad det är som motiverar ungdomar att börja idrotta är inte alls lika stor. Syftet med denna studie var att undersöka vilka motivationsfaktorer som skulle få ungdomar att börja idrotta och vad det är som hindrar dem, samt se vilka skillnader och likheter det fanns mellan svenska ungdomars och invandrarungdomars svar. Genom att undersöka vad som skulle få ungdomar att börja idrotta och vad det är som hindrar dem, skulle detta kunna hjälpa idrottsföreningar i hur de ska rekrytera nya medlemmar. Det är också viktigt att undersöka om det är någon skillnad mellan svenska ungdomars och invandrarungdomars motivationsfaktorer och hinder. Enskilda intervjuer gjordes med svenska ungdomar och invandrarungdomar från två olika skolor. Intervjuerna som spelades in på band transkriberades, för att sedan analyseras utifrån en hermeneutisk ansats. Teman i form av inre och yttre motivation, samt inre och yttre hinder togs fram, därefter skapades kategorier utifrån de motivationsfaktorer och hinder som var särskilt betydelsefulla för ungdomarna. Resultatet visade att de faktorer som skulle motivera ungdomarna att börja idrotta var socialt stöd, tidigare positiva erfarenheter av idrott, bättre hälsa, att det var roligt och att de hittade en idrott som passade dem. Det som hindrade dem var tidsbrist, låg grad av self-efficacy, prestationskrav, den sociala miljön, andra preferenser, att det inte var roligt och jobbigt idrotta, samt att de inte hade hittat någon passande idrott. Det kunde inte urskiljas några större skillnader mellan de svenska ungdomarna och invandrarungdomarna, men de svenska ungdomarna motiverades av både inre och yttre faktorer medan invandrarungdomarna endast motiverades av inre faktorer.</p>

<p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka och inhämta information om den ryska och den tyska marknaden, både vad gäller lagar och restriktioner samt kulturskillnader, för att på så sätt få fram information som kan vara till nytta för svenska företag som funderar på att etablera sig på någon av dessa marknader.</p><p>Metod: Studien är kvalitativ och resultat har erhållits genom en fallstudie av Ikea och de problem företaget upplevde vid etableringen i Ryssland och Tyskland. Intervjuer, såväl personligen som via mail, har genomförts med anställda inom Ikea i respektive land. Till detta har sekundärdata inom det valda området studerats och analyserats.</p><p>Teoretiska perspektiv: Uppsatsens teoretiska syntes bygger på Porters sju etableringshinder, teorin om tariffära och icke-tariffära handelshinder och teorin om regional ekonomisk integration samt Hofstedes dimensionsmodell över nationella kulturer och teorin om hög- och lågkontextkulturer.</p><p>Resultat: Resultaten av undersökningen visar bland annat att de konkreta handelshinderna, såsom statlig politik och höga tullar, upplevs vara de största svårigheterna vid en etablering på den ryska marknaden, medan kulturella skillnader ses som det största etableringshindret på den tyska marknaden. Detta beror på Tysklands EU-medlemskap, då EU i stort sett reducerat de konkreta handelshinderna mellan medlemsländerna.</p> / <p>Purpose: The purpose of this thesis is to investigate and obtain information about the Russian and the German market regarding laws and restrictions as well as cultural differences, to elicit useful facts for those Swedish companies thinking about an establishment in both or one of these countries.</p><p>Methodology: This thesis is based on a qualitative approach containing a case study of Ikea. Interviews with employees at the company in both Russia and Germany have been made, as well as a literature study within our study field.</p><p>Theoretical perspectives: The frame of reference is based on the theory of Porter concerning trade barriers, the theory about tariff and non-tariff barriers as well as the one about regional economic integration. It also contains cultural theories, viz. Hofstede’s theory about national culture differences and the theory about high and low context cultures.</p><p>Results: Our results show that trade barriers such as national politics and customs tariffs appear to cause the greatest problems when Swedish companies establish themselves on the Russian market, whereas cultural differences seem to be the most prominent barrier on the German market. The reason for this is the EU-membership of Germany, since EU has reduced most of the trade barriers between its members.</p>