<p>Today’s globalisation has opened up borders between countries as can especially be seen with the opening of the European Union. This has increased possibilities of communication and transportation, which has provided companies with greater expansion opportunities throughout the world. However, difficulties may occur when companies choose to establish abroad, for instance when French companies establish in Sweden through subsidiaries, the lack of knowledge and understanding, when it comes to the business culture, customs, and values within the host country, as well as the culture and the structure within the company, may contribute to misunderstandings and inability to work in an amalgamated manner. These barriers are a cause of unsuccessful penetration within foreign markets. In order to succeed French companies must create a well-functioning communication line between the parent company and its subsidiaries in foreign markets. The purpose of this study is to analyse and review different organisational strategies in order to establish how French companies can succeed in Sweden. The study is based on interviews with three French subsidiaries in Sweden.</p><p>The result of this study shows that the factors for successful survival for the French companies whom are setting up subsidiaries in Sweden are to; create a well-functioning two-sided communication strategy within the structure between the parent company and the subsidiary. This interaction has characterised the subsidiaries communication structure with a well-functioning internal two-sided communication between the management and the employees. Furthermore, the study shows that the cultural differences between France and Sweden have not had an impact on the subsidiary due to previous experience of internationalisation.</p><p>The conclusion of this study shows that the experience in internationalisation is vital for a company. In order to ensure a French subsidiary’s accomplish long-term survival in the Swedish market, the self-management of the subsidiary is crucial. It can also be concluded that more consideration is paid to the cultural gaps of the nations involved. When the cultural gap is substantial it can be more difficult for two countries with relatively homogenous cultures to cooperate. Heterogeneity could be an asset when a company expands into a foreign market.</p>

Efter att ha fördjupat mig i den teori som finns upptäckte jag att de svenska handelsrelationerna med Frankrike är förhållandevis små i jämförelse med andra länder med motsvarande industriella utveckling och inhemska konsumtion, varpå jag ansåg det intressant att gå djupare in på detta. För att finna orsaker till fenomenet valde jag att utgå från de villkor företagare har i de båda länderna, såsom tillgängliga företagsformer, arbetslagstiftning och skattesatser. Uppsatsens syfte var därmed att analysera villkoren för att starta och driva företag i Sverige respektive Frankrike för att se vilka skillnader som fanns. Utifrån detta syfte kom jag fram till följande problemställning: ”Skiljer sig villkoren för att driva företag i Frankrike respektive Sverige åt och utgör detta ett hinder för svensk företagsetablering i Frankrike?” Den teori som fångades in visade att skillnaderna i företagarnas villkor länderna emellan inte var stora, däremot finns stora kulturella skillnader mellan. Med detta som utgångspunkt valde jag därefter att genomföra en kvalitativ undersökning där svenska företagare i Frankrike intervjuades. Resultatet av undersökningen var att, även om skillnaderna i företagarnas villkor i teorin är små, finns det stora verkliga skillnader, exempelvis i hur lagar och normer tolkas och tillämpas olika länderna emellan. Dessa skillnader är förenade med kulturella aspekter som för en person som inte kan språket och känner till landets kultur är svåra att upptäcka. För svenska företagare som vill etablera sig i Frankrike är denna kunskap därmed ett måste för att lyckas.

Området kring gruppen äldre invandrare i Västerås kommun är relativt aktuellt i nuläget. Antalet äldre invandrare ökar vilket leder också till att de möter äldreomsorgen i större utsträckning och på så sätt kanske möter svårigheter då de har andra behov som skiljer sig från deras jämnåriga svenskar. Kan äldreomsorgen möjligtvis vara utformat utifrån äldre svenskars behov. Syftet med studien har därför varit att undersöka hur äldreomsorgen är organiserad för äldre invandrare i Västerås kommun med tanke på de särskilda behov som äldre invandrare kan ha. Syftet har också varit att belysa äldreomsorgens planering för framtiden vad gäller det ökande antalet äldre invandrare. För att besvara syftet finns det tre frågeställningar som hjälp.  Vilka planer finns inom äldreomsorgen för att i framtiden bemöta det ökade antalet äldre invandrare i Västerås?  Vad möter man för behov vad gäller äldre invandrare till skillnad från äldre svenskar?  Vad finns det för särskilda omsorgsformer för gruppen äldre invandrare? För att besvara studiens syfte har jag därför använt mig av kvalitativ metod och hermeneutisk ansats. I studien använde jag mig av ett strategiskt urval samt snöbollsurval. Genom kvalitativa intervjuer där jag intervjuade 6 viktiga personer inom äldreomsorgen i Västerås kommun kunde jag analysera empirin med teoretiska perspektivet symbolisk interaktionism och dra olika slutsatser. Resultatet blev att det fanns behov som äldre invandrare har och som skiljer sig från deras jämnåriga svenskar. Det framkom att man tänker på gruppen äldre invandrare men att man inte nått fram till dem än och att man försöker olika vägar för att nå fram. Och att det inte finns några särskilda omsorgsformer för målgruppen.

Today’s globalisation has opened up borders between countries as can especially be seen with the opening of the European Union. This has increased possibilities of communication and transportation, which has provided companies with greater expansion opportunities throughout the world. However, difficulties may occur when companies choose to establish abroad, for instance when French companies establish in Sweden through subsidiaries, the lack of knowledge and understanding, when it comes to the business culture, customs, and values within the host country, as well as the culture and the structure within the company, may contribute to misunderstandings and inability to work in an amalgamated manner. These barriers are a cause of unsuccessful penetration within foreign markets. In order to succeed French companies must create a well-functioning communication line between the parent company and its subsidiaries in foreign markets. The purpose of this study is to analyse and review different organisational strategies in order to establish how French companies can succeed in Sweden. The study is based on interviews with three French subsidiaries in Sweden. The result of this study shows that the factors for successful survival for the French companies whom are setting up subsidiaries in Sweden are to; create a well-functioning two-sided communication strategy within the structure between the parent company and the subsidiary. This interaction has characterised the subsidiaries communication structure with a well-functioning internal two-sided communication between the management and the employees. Furthermore, the study shows that the cultural differences between France and Sweden have not had an impact on the subsidiary due to previous experience of internationalisation. The conclusion of this study shows that the experience in internationalisation is vital for a company. In order to ensure a French subsidiary’s accomplish long-term survival in the Swedish market, the self-management of the subsidiary is crucial. It can also be concluded that more consideration is paid to the cultural gaps of the nations involved. When the cultural gap is substantial it can be more difficult for two countries with relatively homogenous cultures to cooperate. Heterogeneity could be an asset when a company expands into a foreign market.

Syftet med studien är att beskriva hur svenska rekryterare värderar meriter vid anställning av ny personal, då främst inom ekonomiutbildningsbaserade yrken. En jämförelse kommer att göras om den svenska rekryteraren värderar den finländska och den svenska arbetssökandens meriter olika och om så är fallet skall en förklaring försöka ges samt vilka konsekvenser detta kan få. Vi vill även tolka och förstå hur den finländska arbetssökandens mentalitet och egenskaper uppfattas av den svenska rekryteraren, dvs. om det förkommer skillnader i förhållande till den svenska arbetssökanden. Den problemformulering som låg till bakgrund för detta syfte är: Hur uppfattar svenska rekryterare finländare jämfört med svenskar samt vilka meriter värderas högst vid rekrytering av ekonomibaserade yrken? Denna studie är en kvalitativ undersökning bland sex stycken rekryteringsansvariga personer i Umeå. Vi har undersökt främst rekrytering av ekonomibaserade yrken och då sett till meritvärderingen. Vi har gått ut i verkligheten och frågat vilka meriter som väger tyngst vid eventuell anställning. Vi har även kartlagt om rekryterarna uppfattar finländare annorlunda än svenskar och om deras meriter värderas annorlunda. En kvantitativ förstudie har gjorts där enkäter har skickats ut till företag i Sverige och i Finland. Frågor ställdes om rekryteringsprocessen bland ekonomibaserade yrken och även frågor angående kulturella skillnader nationaliteterna emellan. Dock var bortfallet stort, 88 %, så en komplettering gjordes med en kvalitativ undersökning. I de svaren där det fanns skillnader mellan länderna har de använts i analysen för den kvalitativa undersökningen. Baserat på de svar som angavs har vi analyserat dem parallellt med teorier angående kulturella skillnader och rekrytering, då främst teorier angående rekrytering via Internet och HRM- strategier. Teorierna kring kulturella skillnader kan användas för att identifiera kulturella skillnader mellan olika nationaliteter utifrån olika egenskaper som personer besitter. Vi har tolkat och analyserat de olika HRM- strategierna och applicerat teorin kring kulturella skillnader på dessa. Vi har parat ihop olika HRM- startegier med olika egenskaper från teorin kring kulturella skillnader som är typiska för en specifik HRM- strategi. Vi har kommit fram till att Sverige och Finland arbetar utifrån olika HRM- strategier utifrån de uppfattningar som finns om finländare i Sverige. I Sverige känns en mer integrerad HRM- strategi som en självklarhet pågrund av vikten av en anställds och arbetssökandes personliga egenskaper. Medan i Finland utifrån svenskars uppfattning om dem så tror vi att en traditionell HRM- strategi är mer vanlig på grund av fokusen på produktivitet. Ytterligare slutsatser som vi kom fram till var att svenskar är kollektivister, medan finländare uppfattas som individualister i Sverige. Vidare konstaterades även att finländare är hårt arbetande och ambitiösa, i enlighet med vad som svarades vid intervjutillfällena. I övrigt konstaterades att finländare ej söker ekonomibaserade arbeten i stor utsträckning i Umeå. Till slutsatserna hör även att finländare uppfattas som en självklar del av dagens svenska samhälle. De upplevs inte som ”invandrare” längre detta kan även bero på den höga invandringen från andra kulturer till Sverige de senaste årtiondena. Vidare tror vi att status uppkommer på olika sätt länderna emellan. I Sverige uppstår detta genom en kombination av naturliga ledaregenskaper och hårt arbete, medan i Finland så uppkommer detta via hårt arbete. För detta hittar vi även stöd i förstudien. Vidare kom det fram att finländska och svenska meriter värderas lika, förutsatt att ekonomiutbildningen är relativt lika.

Föreningsidrotten ökar men fortfarande är det många ungdomar som inte är tillräckligt fysiskt aktiva. Många undersökningar har gjorts angående motivation hos aktiva idrottare, men forskningen kring vad det är som motiverar ungdomar att börja idrotta är inte alls lika stor. Syftet med denna studie var att undersöka vilka motivationsfaktorer som skulle få ungdomar att börja idrotta och vad det är som hindrar dem, samt se vilka skillnader och likheter det fanns mellan svenska ungdomars och invandrarungdomars svar. Genom att undersöka vad som skulle få ungdomar att börja idrotta och vad det är som hindrar dem, skulle detta kunna hjälpa idrottsföreningar i hur de ska rekrytera nya medlemmar. Det är också viktigt att undersöka om det är någon skillnad mellan svenska ungdomars och invandrarungdomars motivationsfaktorer och hinder. Enskilda intervjuer gjordes med svenska ungdomar och invandrarungdomar från två olika skolor. Intervjuerna som spelades in på band transkriberades, för att sedan analyseras utifrån en hermeneutisk ansats. Teman i form av inre och yttre motivation, samt inre och yttre hinder togs fram, därefter skapades kategorier utifrån de motivationsfaktorer och hinder som var särskilt betydelsefulla för ungdomarna. Resultatet visade att de faktorer som skulle motivera ungdomarna att börja idrotta var socialt stöd, tidigare positiva erfarenheter av idrott, bättre hälsa, att det var roligt och att de hittade en idrott som passade dem. Det som hindrade dem var tidsbrist, låg grad av self-efficacy, prestationskrav, den sociala miljön, andra preferenser, att det inte var roligt och jobbigt idrotta, samt att de inte hade hittat någon passande idrott. Det kunde inte urskiljas några större skillnader mellan de svenska ungdomarna och invandrarungdomarna, men de svenska ungdomarna motiverades av både inre och yttre faktorer medan invandrarungdomarna endast motiverades av inre faktorer.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka och inhämta information om den ryska och den tyska marknaden, både vad gäller lagar och restriktioner samt kulturskillnader, för att på så sätt få fram information som kan vara till nytta för svenska företag som funderar på att etablera sig på någon av dessa marknader. Metod: Studien är kvalitativ och resultat har erhållits genom en fallstudie av Ikea och de problem företaget upplevde vid etableringen i Ryssland och Tyskland. Intervjuer, såväl personligen som via mail, har genomförts med anställda inom Ikea i respektive land. Till detta har sekundärdata inom det valda området studerats och analyserats. Teoretiska perspektiv: Uppsatsens teoretiska syntes bygger på Porters sju etableringshinder, teorin om tariffära och icke-tariffära handelshinder och teorin om regional ekonomisk integration samt Hofstedes dimensionsmodell över nationella kulturer och teorin om hög- och lågkontextkulturer. Resultat: Resultaten av undersökningen visar bland annat att de konkreta handelshinderna, såsom statlig politik och höga tullar, upplevs vara de största svårigheterna vid en etablering på den ryska marknaden, medan kulturella skillnader ses som det största etableringshindret på den tyska marknaden. Detta beror på Tysklands EU-medlemskap, då EU i stort sett reducerat de konkreta handelshinderna mellan medlemsländerna. / Purpose: The purpose of this thesis is to investigate and obtain information about the Russian and the German market regarding laws and restrictions as well as cultural differences, to elicit useful facts for those Swedish companies thinking about an establishment in both or one of these countries. Methodology: This thesis is based on a qualitative approach containing a case study of Ikea. Interviews with employees at the company in both Russia and Germany have been made, as well as a literature study within our study field. Theoretical perspectives: The frame of reference is based on the theory of Porter concerning trade barriers, the theory about tariff and non-tariff barriers as well as the one about regional economic integration. It also contains cultural theories, viz. Hofstede’s theory about national culture differences and the theory about high and low context cultures. Results: Our results show that trade barriers such as national politics and customs tariffs appear to cause the greatest problems when Swedish companies establish themselves on the Russian market, whereas cultural differences seem to be the most prominent barrier on the German market. The reason for this is the EU-membership of Germany, since EU has reduced most of the trade barriers between its members.

I takt med att allt fler företag växer och etablerar dotterbolag och kontor i andra länder ökar även behovet och intresset av hur internationella etableringar ska genomföras för att skapa ett optimalt resultat.  Ett av de områden som alltfler företag satsar på är att skapa en gemensam företagskultur som utgår ifrån tydliga och gemensamma värderingar och som underlättar att etablera globala normer och standard som i sin tur ska bana väg för önskade beteenden och attityder, styrmedel och processer inom hela företaget. Skapandet av en enhetlig företagskultur kan vara problematisk med tanke på de kulturella skillnader som finns länder emellan. Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur företaget Klarna gör för att överföra och implementera sin företagskultur i sitt tyska dotterbolag med hänsyn till de kulturella skillnader som finns mellan Sverige och Tyskland. Vår analys visar att Klarna överfört sin företagskultur både genom personlig interaktion och genom att göra företagskulturen mer tillgänglig genom att skriva ner stora delar av företagskulturen i företagsdokument. Överföringsprocessen har varit behäftad med flera initiala svårigheter. För att överkomma dessa svårigheter har ledarna samt deras satsning på rekryteringsprocessen varit central. Klarna har blivit tvungna att göra anpassningar i sin företagskultur på grund av kulturella skillnader länderna emellan.

Många människor lever idag med långvarig smärta som påverkar deras vardag och orsakar stort lidande. Relationen mellan arbetsterapeuten och patienten är alltid avgörande för om arbetsterapin blir lyckad eller inte. Antalet anmälningar till patientnämnden har ökat och hälso- och sjukvårdslagens krav på att patienter ska bli bemötta med respekt och öppenhet uppfylls inte. Syftet var att beskriva arbetsterapeuters upplevelse av bemötandet av personer med långvarig smärta. En kvalitativ metod användes och urvalet gjordes genom lämplighet och snöbollssampling. Tio stycken arbetsterapeuter med erfarenheter av arbete med den aktuella gruppen intervjuades utifrån en intervjuguide. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes på samtliga intervjuer. Resultatet ledde fram till följande kategorier: bidragande faktorer till ett gott bemötande och svårigheter för ett gott bemötande. Slutsatser som kan dras är att ett gott bemötande av personer med långvarig smärta innefattar att arbetsterapeuten lyssnar och bekräftar patientens berättelse. Det krävs en ökad kunskap inom området för att öka förståelsen och förbättra bemötandet av gruppen. / Occupational therapists experiences of meeting people with chronic pain Today many people live with chronic pain that affects their everyday lives and cause great suffering. The relationship between the occupational therapist and patient is always crucial if therapy is successful or not. Lately, the number of reports to the Board has increased and the requirements of the health care law concerning addressing people with respect are not met. The aim of this study was to describe the occupational therapists experience of meeting people with chronic pain. A qualitative methodology was used and the selection was made regarding suitability and snowball sampling. Ten occupational therapists with experience of working with this group were interviewed. A qualitative content analysis was made on all interviews. Categories that emerged in the result were: contributing factors to a good meeting and difficulties for a good meeting. In order to create a good meeting it is of importance that the occupational therapist listens and confirms the patient´s story. However, further knowledge is necessary in order to increase the understanding of this group.

I bakgrunden redogörs olika aspekter som berör kultur samt sjuksköterskos förhållning till patienters etnicitet. Patienters syn på vård skiljer sig åt beroende på kulturtillhörighet vilket påverkar mötet i vården. Sjuksköterskans ansvar är att ge vård samt behandla patienterna med respekt och värdighet oavsett etnicitet. Svårigheter kan finnas i att tillgodose detta i mötet med patienter då uppfattningen av sjukdomsorsak kan skilja sig ifrån sjuksköterskans. Svårigheter i kommunikationen samt i förståelsen för respektive kultur kan leda till missförstånd. Gränsen är hårfin gällande kulturell lyhördhet då patienten lätt kan särbehandlas eller diskrimineras. Syftet med examensarbetet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser i möten med patienter med annan etnisk bakgrund än majoritetsbefolkningen. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie där vetenskapliga artiklar analyserats. Resultatet presenteras under fyra teman: Förståelse för genusperspektiv i vårdandet, Förståelse för olika uttrycksätt, Kunskap om sjukdomssyn samt Utbildningsbehov. Resultatet visar att sjuksköterskor önskar mer kunskap om kultur i sin utbildning, samt mer förståelse för skillnader i genusdynamiken då kulturella möten uppfattas som svåra vilket kan medföra ett uteblivet vårdande möte speciellt när kommunikationsbrister fanns. Sjuksköterskor behöver och önskar mer utbildning om kulturella aspekter för att känna större trygghet i mötet med patienter med en annan etnicitet än dem själva. / The background describes cultural aspects and how nurses relate to patients' ethnicity. Patients' view on health care varies depending on cultural background, which affects the encounter with health care. Nurse's responsibility is to provide care for and treat patients with respect and dignity regardless of ethnicity. During the encounter with patients difficulties may arise in meeting these needs when the understanding of what caused the disease may differ from the nurse. Difficulties in communication and in understanding each culture can lead to misunderstandings. There is a fine line to cultural sensitivity as the patient can easily be treated differently or discriminated against because of their ethnicity. The aim of the thesis is to describe nurse’s experience in encounters between patients with another ethnic background than the majority ethnic population. The method used was a systematic literature review where scientific articles were analyzed. The result is presented in four themes: Understanding the gender perspective in caring, understanding of different modes of expression, knowledge of insight to disease and Educational needs. The result shows that nurses desire more knowledge about culture in their training, and a broader understanding of differences in gender dynamics as cultural encounters were perceived as difficult resulting in a non-caring encounter especially when communication deficiencies were found. Nurses need and want more training about different cultures.