Palliativ vård i hemmet kräver stora resurser från närstående av utländsk härkomst. Närstående har stor del av ansvaret och behöver relevant stöd då uppgifterna som följer med ansvaret kan vara komplicerad. Närstående behöver introduceras med tydlig information, utbildning och samtal. För att kunna ge rätt stöd behöver distriktssköterskor få ökad kunskap om hur närstående av utländsk härkomst upplever palliativ vård i livets slutskede riktad till äldre. Syftet med studien är att beskriva upplevelser av att vara närstående av utländsk härkomst till äldre individer (>65 år) i palliativ vård i hemmet. Kvalitativa intervjuer genomfördes med 10 närstående. Materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att för närstående av utländsk härkomst kunde palliativ vård i hemmet innebära såväl trygghet som utsatthet. När närstående upplevde att de var välinformerade, att personalen var kompetenta och tillgängliga så skänkte det trygghet. Utsatthet upplevdes när de inte var informerade om vården i livets slutskede, att bemötande var oprofessionellt, att ansvarstagandet om den döende anhörig var ofrivilligt. Den kulturella synen på döden och hur vård borde bedrivas i livets slutskede kunde skapa konflikter mellan de och vårdpersonal. Resultatet av studien stödjer tidigare forskning om informationsbrist och behov av extra stöd till närstående av utländsk härkomst.

Den snabba utvecklingen i kombination med den goda ekonomiska möjligheten är en bidragande orsak till att allt fler företag söker sig till tillväxtmarknader och specifikt att genomföra en utländsk direktinvestering i. Sydafrika är ett exempel på en tillväxtmarknad som blivit ett populärt mål för utländska direktinvesteringar. Att direktinvestera i ett nytt land innebär att både hinder och risker kommer dyka upp. Syftet med denna studie är att skapa förståelse för de risker och kulturella skillnader som kan uppståhossvenska företag vid en direktinvestering i Sydafrika. För att skapa förståelse kring fenomenet har fyra intervjuer genomförts med svenska företag med kontor i Sydafrika. Utifrån dessa intervjuer dras slutsatsen att politiska och ekonomiska risker är de risker som påverkat mest vid företagens direktinvestering i Sydafrika. Vidare har företagen påverkas av kulturella skillnader som varierar beroende på företagets storlek och placering i landet.

No description available.

Bakgrund: Sverige är ett mångkulturellt samhälle vilket ställer krav på sjuksköterskans kompetens för att ge god omvårdnad. En persons kultur styr hur denne ser världen och vad denne anser vara rätt, i ett mångkulturellt samhälle behövs en förståelse för andra kulturer för att ha möjlighet att skapa goda förutsättningar för andra kulturer och inte para sin egen. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med annan kulturell bakgrund än sin egen. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ beskrivande ansats genomfördes och resulterade i 15 kvalitativa artiklar och en artikel med mixad metod som hittades i CINAHL och PubMed. Resultat: Kulturella skillnader påverkade interaktionen mellan sjuksköterskan, patienterna och deras anhöriga. Belastningen ökade i arbetet med patienter från en annan kultur och vårdtiderna blev längre för dessa patienter. Ord, påståenden och förklaringar kunde tolkas olika beroende på kultur. Det sågs vara viktigt att anpassa vården efter patientens kulturella bakgrund för att kunna ge adekvat vård. Sjuksköterskorna upplevde att det tog längre tid att skapa en relation med patienterna. En osäkerhet uttrycktes som grundades i bristande kunskaper om transkulturell omvårdnad. Diskussion: Vårdanpassning var viktigt för att skapa god omvårdnad till patienter från en annan kulturell bakgrund, för att kunna anpassa vården måste sjuksköterskan känna till sin egen bakgrund. Språkbarriärer var ett stort hinder för kommunikationen och kunde bli avhjälpt av teknik. Slutsats: Mer forskning skulle behövas i området för att skapa riktlinjer för god omvårdnad i det mångkulturella samhället. / <p>Examinationsdatum 2020-04-29</p>

Bakgrund: Mellan år 2009 och 2018 ökade mångkulturalitet i världen och människor från olika kulturella bakgrunder tog med sig bland annat unika tro, värderingar och normer. Synen på hälsa, sjukdom och behandling var också varierande och detta skapade därför utmaningar för hälso- och sjukvård. Det är viktigt för sjuksköterskor att skaffa sig kunskap om patientens kultur för att kunna tillgodose patientens unika behov och därmed bidra till en personcentrerad vård. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att ta hand om patienter med olika kulturella bakgrunder. Metod: Denna litteraturöversikt inkluderade 15 kvalitativa vetenskapliga artiklar som hittades på Cinalh, PsycINFO och PubMed. Resultat: Sjuksköterskor upplevde att de hade otillräcklig utbildning och förståelse för vilken betydelse kultur hade för patienter. Att ta hand om patienter med olika kulturella bakgrunder omfattade en del barriärer som upplevdes tidskrävande och utmanande av sjuksköterskorna. För att övervinna somliga barriärer uppfann sjuksköterskorna olika strategier vilket i sin tur underlättade patient-sjuksköterskerelationen. Diskussion: Bristande kunskap skapade utmaningar och försvårade interaktion med patienter. Sjuksköterskor upplevde olika barriärer som ledde till både positiva och negativa utmaningar. Vissa av dessa barriärer kunde bero på att sjuksköterskans etiska och moraliska ansvar hamnade i skuggan av dennes egna värderingar vilket påverkade vården negativt. Slutsats: Mer kunskap inom transkulturell omvårdnad kan behövas för att hjälpa sjuksköterskor att tillhandahålla en holistisk och personcentrerad vård där denne tar hänsyn till patientens kulturella bakgrund. / <p>Examinationsdatum: 2021-03-22</p>

Den allt vanligare hållbarhetsredovisningen har visat sig vara en essentiell del för att intressenter och investerare ska ha förtroende till företag och kunna fatta rationella beslut. En påverkande faktor för hur företag kommunicerar sitt hållbarhetsarbete är kulturella skiljaktigheter mellan företag i olika länder. Studien undersöker kulturella skillnaders påverkan på företags hållbarhetsrapporter i Sverige och Spanien utifrån kulturteorin Hofstede-modellen. Detta med hjälp av fyra av dess kulturdimensioner som beskriver kulturella värderingar och hur de förhåller sig mellan länderna. Som grund till undersökningen användes hållbarhetsrapporter från 30 spanska och 30 svenska företag vilka granskades med en kvantitativ innehållsanalys. Resultatet visar att det för kulturdimensionerna osäkerhetsundvikande och tillfredsställelse finns signifikanta skillnader mellan länderna. Övriga dimensioner, maktdistans och maskulinitet, visade inte på någon signifikant skillnad länderna emellan. Resultatet visade även att spanska företag nämner CSR-begrepp i högre utsträckning än svenska men det går inte att fastställa om kulturen har en inverkan på denna skillnad.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om studie- och yrkesvägledares arbete med nyanlända elevers studie- och yrkesvägledning under högstadietiden, med ett särskilt fokus på metoder som används vid vägledningen av denna elevgrupp samt de utvecklingsområden som kan finnas. Våra frågeställningar handlar om de intervjuades erfarenheter av arbete, vilka metoder de använder och vilka utvecklingsområden som kan identifieras när det gäller arbetet med att vägleda denna elevgrupp.  Den teoretiska anknytningen i studien utgörs av konstruktivistisk vägledningsteori. I studien används kvalitativ metod och data har samlats in genom intervjuer. Studien visar att de intervjuade studie-och yrkesvägledarna till stor del har samstämmiga erfarenheter, de känner att de har för lite tid till alla nyanlända elever. Studien visar även att det finns kompetensutvecklingsbehov hos både studie- och yrkesvägledarna och de nyanlända eleverna som består av kulturella och språkmässiga kunskaper för att de tillsammans ska kunna skapa goda relationer och förutsättningar för att lyckas med vägledningen. De intervjuade använder lite olika metoder, men visualiseringsmetoder är vanliga. Det finns vidare ett behov av att anställa fler studie-och yrkesvägledare.

Detta är en studie om affärskulturen i Dubai, ett emirat tillhörande Förenade arabemiraten. Undersökningen har genomförts via intervjuer med det multinationella företaget Gulf Agency Company vilket givit en större kunskap om hur företagets etablering i Dubai gått till och hur de idag bedriver sin verksamhet på marknaden. I denna studie har vi undersökt vilka hinder respektive möjligheter som företaget möter och hur detta skiljer sig från den svenska affärskulturen. Studien har genomförts genom två semistrukturerade intervjuer med två av företagets styrelsemedlemmar, som även är aktiva inom den operationella verksamheten. Undersökningen har också gått på djupet med vilka problem samt möjligheter som kan uppstå då företag väljer att etablera sig på marknaden i Dubai. För att få en större inblick av hur marknaden i Dubai fungerar har ytterligare en intervju gjorts med det halvstatliga svenska företaget Business Sweden som arbetar just med sådana frågor. Resultaten i vår studie tyder på att det finns tydliga fördelar med att vara etablerade i Dubai som multinationellt företag, och att det finns ett fåtal nackdelar. Därmed kan det finnas ett stort värde för företag att etablera sig där.

Pain and pain treatment constitute a huge part of the general nurses work. For that reason the nurse is required to have great knowledge about this area. The fact that our society is getting more multicultural increase the nurses demands even more, to understand and treat pain in patients of foreign cultural background. The aim of this literature review is to examine which culturally learned and trans-ferred valuations, norms and approaches that appear related to physical pain. The aim is also to examine the most appropriate ways for the nurse to show respect and to get more information about this cultural experience in the encounter with the patient. A critical review of ten scientific articles emerged in four themes: Cultural expressions in pain, Cultural interpretations in pain, Cultural coping-strategies in pain and Cultural approaches in the care of pain. Further three course of action emerged in what way the nurse ought to conduct to get information about this cultural experience: Be a good and keen listener, Respect the patients opinions and values and Develop a relation grounded on trust with the patient. The nurse can apply the result in her nursing care of pain patients of foreign cultural background. / Smärta och smärtbehandling utgör en stor del av allmänsjuksköterskans arbete. Det krävs därför goda kunskaper av sjuksköterska inom detta område. Att vårt samhälle dessutom blir allt mer mångkulturellt ökar kraven på sjuksköterskan ännu mer, för att kunna förstå och behandla smärta hos patienter med annan kulturell bakgrund. Syftet med föreliggande litteraturstudie är att undersöka vilka kulturellt inlärda och överförda värderingar, normer och synsätt som kan ses relaterat till fysisk smärta. Samt undersöka på vilket sätt sjuksköterskan bör förhålla sig för att re-spektera och få mer information om kulturella erfarenheter i mötet med patienten. Genom kritisk granskning av tio vetenskapliga artiklar framkom fyra teman: Kulturbundna uttryck vid smärta, Kulturbundna tolkningar av smärtans betydelse, Kulturbundna coping-strategier vid smärta och Kulturbundna synsätt vid smärta. Vidare framkom tre tillvägagångssätt på hur sjuksköterskan bör förhålla sig för att respektera och få mer information om dessa kulturella erfarenheter: Vara en god och lyhörd lyssnare, respektera patientens åsikter och värderingar och utveckla en relation byggd på trygghet med patienten. Resultatet kan tillämpas av sjuksköterskan i omvårdnaden av smärt patienter från främmande kulturer.

Syftet: Syftet med denna studie var att undersöka äldreomsorgen för utrikesfödda i Skandinavien. Frågorna som ställdes i studien var hur kultur samt språkbarriärer påverkar omsorgen för äldre utrikesfödda men även frågan hur äldreomsorgen upplevs från äldreutrikesfödda, anhöriga samt äldreomsorgspersonalens perspektiv. Metod: Denna litteraturstudie har använt sig av åtta artiklar som är peer reviewed för att besvara frågeställningarna. Huvudresultat: Litteraturens resultat har påvisat att äldre utrikesfödda inte får samma adekvata äldreomsorg då äldreomsorgen inte är utformad för kulturella och språkliga skillnader. Det skiljer sig åt i olika kulturer hur man ska tillgodose sina äldres behov eftersom vissa kulturer anser att det är skamfyllt att lämna över omsorgen av sina äldre anhöriga till den sociala äldreomsorgen. / The aim: The aim of this study was to investigate how elderly care is carried out in Scandinavia. The questions that were asked in the study were how culture and language barriers affect the care for elderly immigrants but also the question how elderly care is experienced by the elderly, their relatives, and the staff. Method: This literature study has used eight articles that are peer-reviewed to answer the study’s questions. Main results: The study’s outcome have shown that elderly immigrants are not receiving adequate elderly care because the elderly care is not designed for cultural and language disparities. It also differs in different cultures on how to take care of the needs of the elderly, as some cultures consider it shameful to hand over their elderly relatives to elderly care.