This study looks upon the castles in Sweden that have transformed from private residence to running a hotel business on the premises. The focus of the study lies in the differences and similarities of the segmentation and marketing aspects of the hotel business of the castles compared between the different counties where they are located. Conducting interviews based on a questionnaire the scientist was able to get responses from 22 castles operating with as hotels out of a total number of 28 such castles in Sweden. The study shows that the seasonal changes in bookings vary both with the type of customer segmentation the castles have chosen and the geographical location of the castles. The main seasonal changes for the majority of the castles fall in line with the hotel business as a whole in Sweden.

Den här uppsatsen analyserar hur en kommun hanterar platsidentitet i sin översiktsplan. Frågeställningarna var att se vilka värdeord kommunen kopplar till Sigtuna idag och vilka värdeord som kopplas till det framtida Sigtuna, samt se vilka konflikter som kan urskiljas mellan kommunens olika mål. Metoden i uppsatsen är en kvalitativ forskningsmetod. En textanalys av Sigtunas översiktsplan utfördes. I resultatet gick det fram att värdeorden som präglar Sigtuna idag är: den äldsta staden i Sverige, den fina naturen, riksintressen och miljön. De värdeord som symboliserade för framtida Sigtuna var: trygghet, infrastruktur, miljö och Arlandas bullerpåverkan, samt hållbart bygge. Dessa värdeord är av stort intresse för Sigtunakommun då de vill fortsätta att uppnå nya möjligheter för Sigtuna och utveckla staden. Kommunens mål är att uppnå dessa strategier till år 2030. Det som resulterade i vilka konflikter som kan urskiljas i översiktsplanen, så var det mål och påståenden som kommunen tog upp i översiktsplanen som potentiellt kan gå i konflikt med varandra. Slutsatsen var att värdeord så som infrastruktur, första staden, trygghet, miljö och hållbart bygge kan ge en fördel för en stad genom att befolkningens invånarantal ökar, nya möjligheter skapas för staden och att miljön blir bättre. Det negativa aspekterna som påträffats under undersökningen är att naturen som kommunen vill bevara, blir till boytor. Stadens småstadsidyll försvinner genom expansion av invånare och bebyggelser. Målen och påståendena som kommunen sätter i översiktsplanen kommer att vara svåra att utföra samtidigt. Sigtuna kommun kommer att få arbeta med att förhindra att dessa konflikter tas upp och samtidigt förstå att mål som frånsäger varandra inte kommer att gå att utföra.

<p>Betyg 180608.</p>

Som analysen framhäver så innehåller stadsplanetyperna spår av varandra. Då stadsplanering är en lagrande, oändlig process, där vår tids stadsplaneringsbygge lagras på äldre stadsplanering, innehåller alla våra kända stadsplaneideal någon form av äldre ideal. De olika stadsplanetyperna differentierar sig snarare genom tillägg till äldre bebyggelse än helt nya ideal. Det Antika stadsidealet finns i de flesta, ursprungligen antika städer, såsom alla ”Chester”-städer och London I England. Samtidigt finns det medeltida idealet även där med kyrkorna centralt placerade i staden. Renässansstaden finns genom rutnätsplanen och radiära stadsplanen med de långa gatorna som löper linjärt och diagonalt. Industristaden finns genom de utvidgade paradgatorna och tätare bebyggelse, samtidigt som trädgårdsstaden, det konstnärliga och rekreationsytorna finns, som exempelvis Hyde Park. Detta visar att alla dessa stadsplaner bygger på varandra och inte står ensamma i sin gestaltning. Det är lättare att bygga ut städer med ny bebyggelse och nya ideal än att riva den gamla. Idealen i sig har inte förändrats. Studien visar att städernas funktion har växlat, men alltid försökt bibehålla en balans mellan funktion och rekreation, som ”revolutionen” på 1800–1900-talet med Sitte och Howard och Salt, Owen och Ledoux vittnar om. Revolutionen innefattar nu också ett krav på hållbarhet som är svårt att tillgodose men som likväl behöver beaktas i framtida stadsplaneringar.

Syftet med denna uppsats är att studera Örebro kommuns arbetssätt med att inkludera genus och jämställdhet i kollektivtrafikplaneringen. Ambitionen med denna undersökning är däröver att öka förståelsen för kvinnliga och manliga normer inom trafiksektorn för att utvidga uppfattningen av genus och jämställdhet inom kollektivtrafik. I denna uppsats ingår en litteraturstudie av tidigare nationell kunskap relaterat till studiens frågeställningar. I samband med litteraturstudien görs också en dokumentanalys av Örebro kommuns offentliga styrdokument. Styrdokumenten sätts i relation till tidigare kunskapsläge för att dels testa Örebro kommuns vetskap om genus och jämställdhet i planering av kollektivtrafik, dels för att presentera möjliga metoder för kommunen att arbeta efter. En slutsats av denna uppsats är att genus- och jämställdhetsarbetet inom kollektivtrafikplaneringen inte har kommit långt i utvecklingen. Det saknas kunskap, intresse och resurser för hur det nationella jämställdhetspolitiska målet ska konkretiseras på kommunal nivå. Kritik har även framförts mot den manliga dominansen i trafikplaneringen. Enligt kritikerna saknas därför kunskap om kvinnors rörelsemönster. Utformningen av ett trafikrum kan resultera i möjligheter och begränsningar för exempelvis kvinnors och mäns användning och upplevelse av rummet. Utformningen av det offentliga rummet har därför en stor betydelse för hur olika individer eller gruppers rörelsemönster ser ut. Att inkludera genus och jämställdhet i planeringen är gynnsamt i den bemärkelsen att perspektiven tar hänsyn till hur trafikrum är utformade, hur de används och hur de upplevs i relation de mänskliga rättigheterna. Detta är i sin tur gynnsamt för transportsystemet då det uppmärksammar flera samhällsgruppers intressen och behov.

No description available.

This study aims to investigate relations among causes, experiences, and consequences of consuming Korean food at Korean restaurants in Sweden. With a specific focus on Korean food in Stockholm, where most of the Korean restaurants in Sweden are located in, this study identifies significant push and pull factors regarding ethnic food experience at ethnic restaurants and consequences affected by actual customer experience. Based on knowledge and insights from related studies in the mobility, hospitality and tourism literature, food consumption and sociological research, 21 push and pull factors are identified and the levels of expectation and satisfaction are measured. Relations between customer satisfaction and the consequences of Korean food experience at Korean restaurants are also examined. A survey designed for those who have been to Korean restaurants in Stockholm was distributed via online communities. The findings identify perceptions, satisfaction and future behavior intention of consumers at Korean restaurants in Stockholm. Also, the findings present significant relationships among causes, experiences, and consequences of consuming Korean food. It suggests that food and service are important factors to attract customers to Korean restaurants and that Korean restaurants need to improve food and service attributes for better customer satisfaction, which can result in the positive future behavioral intention of customers. Also, the relationship between Korean food experience and intention to travel to Korea, in general terms, food-induced tourism, need to be further studies, as it can be useful for Korean tourism organizations and destination marketers to make strategies in order to attract more tourists from Sweden.

No description available.

Mitt val av uppsatsämne grundar sig på ett intresse för hållbar utveckling, som sedan har utvecklats till ett intresse för närproducerade/närodlade livsmedel. Varför just närproducerat/närodlat beror delvis på min mor som i liten skala försöker sig på självförsörjning och även en viss försäljning av bland annat ägg. Där har funderingar växt kring vad närproducerat egentligen innebär, hur man kan livnära sig på närproduktion och om det är en nödvändighet för att främja en hållbar utveckling. Diskussionen om närproducerat och närodlat är också ett aktuellt ämne idag, och det finns ett ökat intresse bland konsumenter för närproducerade livsmedel. Det gör att det känns som ett relevant ämne att skriva om. Hur vi väljer att konsumera påverkar produktionen, och indirekt har det effekter på hur miljön påverkas.

Medborgardialogen blir allt viktigare som ett komplement till den representativa demo-kratin. Syfte i denna uppsats är att studera hur digitaliseringen påverkar medborgardi-alogen. Våra frågeställningar kretsar kring vilka förväntningar som finns på den digita-liserade medborgardialogen och specifikt hur delaktigheten och användbarheten på-verkas. För att utvärdera och analysera nya digitala verktyg studerar vi bevekelsegrunderna för kommunikation inom samhällsplanering. Förutsättningen för utveckling av digitala verktyg är intresset för kommunikation i planeringen. Vi ser att de digitala verktygen fungerar som den kommunikativa planeringens förlängda arm. Vi har valt att studera Örebro kommun och Malmö kommun som arbetat aktivt med digitalisering av medbor-gardialogen. Vi har studerat dessa kommuners strategier och verktyg för digitalisering. För att skapa en djupare förståelse har vi valt att intervjua tjänstemän i respektive kommun. Vidare kompletterade vi fallstudierna med material i från Sveriges kommuner och landsting och demokratiutredningen och ställer vi dem i relation till varandra. I resultatet ser vi att digitala verktygen bidrar till ökat deltagandet och öppnar upp ka-naler för att nå ut till fler målgrupper i samhället. Vidare bidrar den digitala informat-ionen till att kommunerna mer effektivt kan använda sig av den i sin planering. Det skapas stora möjligheter digitalt men risken finns också att det är svårt att analysera en stor mängd data, att medborgarna bjuds in till dialog utan att verkligt påverka sam-hällsplaneringen. Behovet av analysverktyg och utvärdering är stort.