<p>Kulturkompetens definieras som förmågan att vara medveten om sina egna antaganden, värderingar och fördomar, ha kunskap och förståelse för klienters olika världsbilder, samt förmåga att utveckla lämpliga strategier för intervention utifrån detta. Dagens samhälle består av en mångfacetterad befolkning med varierande kulturell bakgrund. Arbetsterapi syftar till att främja behandlingar och få resultat som är relevanta för klientens livsstil och värderingar. En professionell arbetsterapeut i ett mångkulturellt samhälle bör kunna möta de olika behov som uppstår hos människor med en annan kulturell bakgrund än vår egen. Med andra ord krävs kulturkompetens för att kunna utföra ett professionellt arbete inom vården i ett mångkulturellt samhälle. Syftet med detta arbete är att ta reda på hur yrkesverksamma arbetsterapeuter skattar sin egen kulturkompetens samt kartlägga deras inställning till ett antal frågeställningar kopplade till begreppet. En kvantitativ ansats har använts och data samlats in genom en internetbaserad enkät. De yrkesverksamma arbetsterapeuterna som svarat på enkäten benämns respondenter genom hela arbetet. Resultatet visar att "kulturkompetens" är okänt för de flesta respondenterna men att majoriteten anser det vara ett viktigt ämne, att man kan utveckla den egna kulturkompetensen genom erfarenhet och utbildning samt att det behövs såväl forskning som utbildning inom området. Flertalet möter regelbundet klienter med annan kulturell bakgrund i sitt arbete och anser att detta kan vara en tillgång i arbetet. Majoriteten menar att de behöver ha kulturkompetens för att utföra sitt arbete, att kulturkompetens ingår i ett klientcentrerat arbete och att det är viktigt att ha kunskap om olika religioner, sedvänjor, kroppsspråk samt syn på hälsa och sjukdom för att ha kulturkompetens. De flesta skattar sin egen kulturkompetens som relativt god och anser att det är viktigt att vara medveten om såväl sin egen som klientens kulturella bakgrund.</p><p>Slutsatser som kan dras utifrån resultatet är att kulturkompetens är ett ämne som det finns intresse för hos yrkesverksamma arbetsterapeuter i Sverige, detta trots att begreppet är relativt okänt. Det anses vara ett område som är viktigt ha kompetens inom samt att forskning och utbildning inom området är önskvärt.</p>

<p><strong>Bakgrund:</strong> Valet av uppsatsämne berör de ökade kraven på kulturell kompetens som ställs på arbetsterapeuter. Att granska och förstå arbetsterapeutiska teorier är viktigt för att ha förmågan att överföra teorierna i praktiken.</p><p> </p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet är att beskriva begreppen aktivitet, person, omgivning och kultur i, de arbetsterapeutiska teoretiska modellerna, Kawamodellen, MOHO, CMOP och Mosey´s modell.</p><p> </p><p><strong>Metod:</strong> Arbetet är en studie där datainsamling och analys har varit en jämsides process som kontinuerligt har växt fram.</p><p>Analysen har genomförts av utvalda begrepp från de olika teorierna och har bestått i en beskrivning av begrepp som sedan har jämförts mellan de olika teorierna.</p><p> </p><p><strong>Huvudresultat:</strong> Det huvudsakliga resultatet är att uppfattningen om personens placering i förhållande till omgivningen i de olika modellerna har del i hur aktivitet förklaras.</p><p>I Kawamodellen har begreppet person en decentraliserad plats och omfattas av omgivningen. Mänsklig aktivitet bestäms utifrån den sociala situationen och inte utifrån ett centralt placerat jag. Att göra något som har betydelse för kollektivet har högre prioritet än att göra något för sig själv som individ. I övriga modeller är begreppet person ett fristående, centraliserat begrepp med olika grad av närhet till omgivningen.</p><p> </p><p><strong>Slutsats:</strong> Slutsatsen är att både skillnader och likheter, avseende aktivitet, finns mellan Kawamodellen och de modeller vi har studerat i den analys vi har genomfört. Centrala begrepp inom arbetsterapi kan tolkas på skilda sätt i olika kulturer. Arbetsterapeuter bör vara medvetna om att kulturella skillnader finns, vara mottagliga för dem och därmed också förberedda på att bemöta dem.</p>

No description available.

Dagens globala värld har öppnat upp möjligheter som gjort det lättare för människor från olika delar av världen att träffas. En av anledningarna till att människor invandrar till Sverige är kärlek. Dagens allt mer globaliserade värld gör att demografin i Sverige ändras med en ökning av den etniska och kulturella mångfalden. Detta ställer krav på våra myndigheter om att socialarbetare ska ha kulturell förståelse. Men hur utvecklar man denna kulturella förståelse? Denna studie riktar fokus till svenskfödda som lever i en internationell parrelation för att undersöka hur de genom mötet med sin partner och sin omvärld har utvecklat sin kulturella förståelse. Kvalitativa halvstrukturerade intervjuer har genomförts med fyra svenskfödda män och kvinnor som lever i en internationell parrelation med partners från Asien. Resultatet visar hur de tankeprocesser som intervjupersonerna gått igenom för att utveckla sin kulturella förståelse har sett ut. Intervjupersonerna har olika erfarenheter av möten, av diskriminering och av fördomar, vilket har gjort att de i olika grad har utvecklat sin kulturella förståelse. En grundläggande faktor till hur de hade utvecklat sin kulturella förståelse var intresset för andra kulturer och att resa. Sammantaget skapar resultatet en bild av hur intervjupersonerna har utvecklat sin kulturella förståelse genom hur deras tankeprocesser sett ut före och efter de nya erfarenheterna.

Socialarbetare som arbetar med barn och ungdomar och deras föräldrar kommer i sitt arbete ofta i kontakt med människor med en annan kulturell bakgrund än den egna. På grund av detta kan det vara viktigt att tala om mångkulturellt socialt arbete. Syftet med denna uppsats är att belysa hur socialsekreterare som arbetar med utredningar rörande barn och ungdom uppfattar mångkulturellt socialt arbete. I denna uppsats är den valda frågeställningen följande: Vad innebär mångkulturellt socialt arbete för socialsekreterare som arbetar med utredningar rörande barn och ungdom? Studien är en kvalitativ studie som bygger på fem samtalsintervjuer med socialsekreterare som arbetar med utredningar rörande barn och ungdomar inom Stockholms stad. De teorier som använts för att analysera det empiriska materialet är mångkulturalism och universalism. De resultat som framkommit i analysen visar på att socialsekreterare som arbetar med utredningar rörande barn och ungdomar anser att mångkulturellt arbete innebär att man skall respektera varje människa utifrån dennes förutsättningar och erfarenheter och att man som socialsekreterare bör skaffa sig kunskap om andra kulturer än den egna.

Syftet med studien var att undersöka om bedömningar som socialarbetare gör gällandeförsörjningsstöd påverkas av klientens etnicitet. Betydelsen av socialarbetarnas bakgrundsfaktorer(ålder, utbildning och arbetslivserfarenhet) lyfts även fram gällande bedömningen avförsörjningsstöd både utifrån klientens etnicitet och utan påverkan av den. Metoden som användesför uppnå syftet är en kvantitativ vinjettstudie där insamlandet av data skedde via en enkät. Genomatt jämföra hur försörjningsstödshandläggarna bedömer ett identiskt fall, där den enda skillnaden ärklientens etnicitet, kan variationer synliggöras och betydelsefulla faktorer för bedömningen fångasupp. Studien har genomförts i en mellanstor kommun i Sverige där 40 av 48försörjningsstödshandläggare besvarade enkäten under en arbetsplatsträff. Studien är entotalundersökning, vilket innebär att allt resultat är signifikant för den arbetsgrupp som medverkat.Resultatet visar att det finns variationer utifrån klientens etnicitet i bedömningarna, men även att desociodemografiska faktorerna hos respondenterna har betydelse för bedömningarna gällandeförsörjningsstöd. Svårigheter med att isolera endast en faktor leder till hinder i att dra slutsatser övervilka faktorer som har mest betydelse för bedömningen. Klienter med samma behov kan få olikahjälp som påverkas av både deras bakgrund, men även utifrån vilken handläggare som beslutarärendet. / The purpose of this study was to investigate whether the assessments a social worker carries outwhen a client claims income support is influenced by the client’s ethnicity. Focus is placed upon theeffect social workers' background factors, such as age, qualifications and professional experiencemay have when assessing welfare claims as regarding to the client's ethnicity. The method used toachieve the objective was a quantitative vignette study in which data was collected via aquestionnaire. By comparing how the income support assessment social workers does regarding anidentical case, in which the only difference is the ethnicity of the client, variations can be madevisible and significant factors in assessing captured. The study was conducted in a medium sizedcouncil in Sweden, where 40 out of 48 social workers responded to the survey during a workplacemeeting. The study is exhaustive, which means that all results are significant for the working groupthat participated. The results show that there are variations based on the client’s ethnicity inassessments, but the socio-demographic factors among the respondents are also important forassessments regarding income support. Difficulties in isolating factors impede conclusions as towhich issues are most significant. Clients with identical needs may get different verdicts because oftheir ethnic backgrounds or according to which social worker assessed the case.

Förlossningsdepression är ett förekommande psykiatriskt tillstånd som drabbar cirka 10-15 procent av personer som fött barn. Riskfaktorer för uppkomsten av förlossningsdepression är bland andra; tidigare abort, tidigare psykisk ohälsa samt föda sitt barn genom akut kejsarsnitt. Personer med förlossningsdepression påverkas inte enbart själva av depressionen utan det gör även människor i deras omgivning. Allmänsjuksköterskan kommer med sannolikhet möta personer med förlossningsdepression inom exempelvis primärvården. Därav har de en viktig roll vad gäller identifiering av depressiva symtom. Syftet var att belysa upplevelsen av och identifiera faktorer som inverkar på förlossningsdepression hos personer som fött barn- i en västerländsk samt ickevästerländsk kontext. En litteraturöversikt enligt Friberg (2017) genomfördes där de elva vetenskapliga artiklar identifierades. Samtliga artiklar var av kvalitativ design, peer reviewed, etiskt granskade, inte mer än 13 år gamla samt besvarade syftet. I resultatet formulerades två övergripande teman; Föräldraskap som transition samt Socialt stöd. Baserat på deltagarnas upplevelser samt de inverkade faktorerna, utformades underteman som berörde; Upplevelsen av att förlora sig själv, Att känna sig isolerad, Att känna sig bristfällig, Amning, Den förändrade kroppen, Att känna misstro och inte känna sig sedd samt kulturella traditioner och familjerelationer. Resultatdiskussionen resonerade kring upplevelsen och faktorer av förlossningsdepression hos västerländska samt icke västerländska deltagare och genomsyrades av Leiningers transkulturella teori.

Bakgrund Sverige har utvecklats till ett heterogent samhälle. Idag består 24 procent av befolkningen av personer med utländsk bakgrund. I vården ställs vi inför utmaningar när vi har svårt att förstå olika språk och annorlunda kulturella yttringar. Kulturkompetensen och den kulturella medvetenheten hos all vårdpersonal bör ökas så att vi kan erbjuda dessa personer en god vård på lika villkor. Sjuksköterskans ansvarsområde är omvårdnad och denne bör därför vidga sina kunskaper om transkulturell omvårdnad för att försäkra sig om att vårdteamet erbjuder den bästa vården som är möjlig, till alla patienter. Målet med transkulturell omvårdnad är att skapa en kulturanpassad omvårdnad som ökar patientsäkerheten och som ska minska skillnader på vården som patienter får. Syfte Syftet var att beskriva kulturkompetens i den transkulturella omvårdnaden. Metod En allmän litteraturöversikt med en systematisk ansats valdes, där 18 artiklar framkom. Tio artiklar var med kvalitativ design, sju var med kvantitativ design och en artikel var mixad metoddesign. En integrerad analys gjordes av dessa artiklar och de redovisades i en matristabell. Resultat Tre huvudfynd framkom, med åtta subkategorier. Den första kategorien som framkom var: kunskapen om kulturkompetens, med subkategorierna generella och specifika kunskaper, verbal och icke-verbal kommunikation, kulturell medvetenhet. Den andra kategorin som framkom var: betydelsen av kulturkompetens i den transkulturella omvårdnaden, med subkategorierna tillfredsställelse och patientsäkerhet. Den tredje kategorin som framkom var: vikten av utbildning inom kulturkompetens, med subkategorierna organisatorisk nivå, inom sjuksköterskeutbildningen, och individuell nivå. Slutsats Kulturell medvetenhet och kulturell kunskap handlar om att vara lyhörd för människors skillnader, och likheter, och anpassa vården därefter på bästa möjliga sätt. Kulturell medvetenhet och kulturell kunskap hos vårdpersonal bör höjas i takt med att samhället förändras, för att öka alla patienters välbefinnande, tillfredsställelse av vården och patientsäkerhet. Alla människor har rätt till hälsa och de resurser som krävs måste läggas på att utveckla området transkulturell omvårdnad hos vårdaktörer, högskolor och hos individer.

Kulturkompetens definieras som förmågan att vara medveten om sina egna antaganden, värderingar och fördomar, ha kunskap och förståelse för klienters olika världsbilder, samt förmåga att utveckla lämpliga strategier för intervention utifrån detta. Dagens samhälle består av en mångfacetterad befolkning med varierande kulturell bakgrund. Arbetsterapi syftar till att främja behandlingar och få resultat som är relevanta för klientens livsstil och värderingar. En professionell arbetsterapeut i ett mångkulturellt samhälle bör kunna möta de olika behov som uppstår hos människor med en annan kulturell bakgrund än vår egen. Med andra ord krävs kulturkompetens för att kunna utföra ett professionellt arbete inom vården i ett mångkulturellt samhälle. Syftet med detta arbete är att ta reda på hur yrkesverksamma arbetsterapeuter skattar sin egen kulturkompetens samt kartlägga deras inställning till ett antal frågeställningar kopplade till begreppet. En kvantitativ ansats har använts och data samlats in genom en internetbaserad enkät. De yrkesverksamma arbetsterapeuterna som svarat på enkäten benämns respondenter genom hela arbetet. Resultatet visar att "kulturkompetens" är okänt för de flesta respondenterna men att majoriteten anser det vara ett viktigt ämne, att man kan utveckla den egna kulturkompetensen genom erfarenhet och utbildning samt att det behövs såväl forskning som utbildning inom området. Flertalet möter regelbundet klienter med annan kulturell bakgrund i sitt arbete och anser att detta kan vara en tillgång i arbetet. Majoriteten menar att de behöver ha kulturkompetens för att utföra sitt arbete, att kulturkompetens ingår i ett klientcentrerat arbete och att det är viktigt att ha kunskap om olika religioner, sedvänjor, kroppsspråk samt syn på hälsa och sjukdom för att ha kulturkompetens. De flesta skattar sin egen kulturkompetens som relativt god och anser att det är viktigt att vara medveten om såväl sin egen som klientens kulturella bakgrund. Slutsatser som kan dras utifrån resultatet är att kulturkompetens är ett ämne som det finns intresse för hos yrkesverksamma arbetsterapeuter i Sverige, detta trots att begreppet är relativt okänt. Det anses vara ett område som är viktigt ha kompetens inom samt att forskning och utbildning inom området är önskvärt.

Bakgrund: Valet av uppsatsämne berör de ökade kraven på kulturell kompetens som ställs på arbetsterapeuter. Att granska och förstå arbetsterapeutiska teorier är viktigt för att ha förmågan att överföra teorierna i praktiken.   Syfte: Syftet är att beskriva begreppen aktivitet, person, omgivning och kultur i, de arbetsterapeutiska teoretiska modellerna, Kawamodellen, MOHO, CMOP och Mosey´s modell.   Metod: Arbetet är en studie där datainsamling och analys har varit en jämsides process som kontinuerligt har växt fram. Analysen har genomförts av utvalda begrepp från de olika teorierna och har bestått i en beskrivning av begrepp som sedan har jämförts mellan de olika teorierna.   Huvudresultat: Det huvudsakliga resultatet är att uppfattningen om personens placering i förhållande till omgivningen i de olika modellerna har del i hur aktivitet förklaras. I Kawamodellen har begreppet person en decentraliserad plats och omfattas av omgivningen. Mänsklig aktivitet bestäms utifrån den sociala situationen och inte utifrån ett centralt placerat jag. Att göra något som har betydelse för kollektivet har högre prioritet än att göra något för sig själv som individ. I övriga modeller är begreppet person ett fristående, centraliserat begrepp med olika grad av närhet till omgivningen.   Slutsats: Slutsatsen är att både skillnader och likheter, avseende aktivitet, finns mellan Kawamodellen och de modeller vi har studerat i den analys vi har genomfört. Centrala begrepp inom arbetsterapi kan tolkas på skilda sätt i olika kulturer. Arbetsterapeuter bör vara medvetna om att kulturella skillnader finns, vara mottagliga för dem och därmed också förberedda på att bemöta dem.