Från att ha varit ett land med relativt homogen befolkning är Sverige idag ett mångkulturellt samhälle. Diskussioner om hur kommunerna och deras socialtjänster ska kunna tillgodose det allt mer mångkulturella samhället och dess kommuninvånare är ett hett debattämne. Inom ordinärt boende har organisationen och arbetsledaren för hemtjänstgruppen ett stort ansvar i att kunna erbjuda och ge den vård som brukarna är berättigade. I samband med arbetet mot etnisk mångfald i arbetsorganisationer beskrivs chefs- och ledarskapsarbetet som centralt och ett organisationsklimat som erkänner och värderar varje människas speciella egenskaper. Syfte med vår undersökning är att analysera och försöka tolka hur sektionschefer definierar kulturkompetens och etnisk mångfald i medarbetarfrågor och deras syn på hur organisationen hanterar och värderar kulturkompetens och etnisk mångfald inom ordinärt boende i den kommunala äldreomsorgen. Resultatet tyder på att kulturkompetens och etnisk mångfald är komplexa begrepp som är svåra att sammanfatta för sektionscheferna. Det finns också otydliga mål och riktlinjer ifrån organisationsledningens sida gällande hur arbetet kring begreppen ska se ut. Sektionschefernas erfarenheter kring begreppen tyder på ett ”vi” och ”de” tänkande inom verksamheten kring medarbetare med annan etnisk bakgrund. / From being a country with a relatively homogeneous population Sweden is today a multicultural society. Discussions on how municipalities and social services are going to be abel to meet the increasingly diverse society and its inhabitants is a hotly debated topic. In regular housing the organization and the supervisor of the homecare group have a great responsibility to offer and provide the care that the users are entitled to and to ensure that communication with the users work. In connection with the ethnic diversity in work organizations leadership work describes as central and an organizational climate that recognizes and values each person's special qualities. Aim of our study is to analyze and try to interpret the section managers to define cultural competence and ethnic diversity in employee issues and their view of how the organization manages and evaluates cultural competence and ethnic diversity in ordinary housing in municipal elderly care. The results we have presented indicates that cultural competence and ethnic diversity are complex concepts that are difficult to summarize for the section heads. It is also unclear objectives and guidelines from organization management regarding how to the work on the concepts should look like. Section managers experiences of the concepts indicating a "we" and "them" thinking around employees with different ethnic backgrounds.

The aim of this study has been to analyze how society is constructed in the workbook Möte med människor från andra kulturer, a popular material within the “cultural competency” industry. The analysis has largely been carried out from the perspective of a pedagogy against oppression as it has been outlined by Kevin Kumashiro. I have found that the material combines discursive movements, which in complex and hybrid ways deconstruct, decenter, recenter and reproduce stereotypes and norms, through its normative language and pedagogy. A language constructing culture as cleanly demarcated, static and homogenous. Cultures are made mutually exclusive and cultural patterns dominant within Sweden are placed in a dichotomous relationship with the “immigrant” other, naturalizing the privileges of the former and the marginalization of the latter. The material attempts to structure a reflexive process encouraging the reader to develop a critical self-awareness. However, the material, more often than not, fails to move this beyond an individual level, other than to inscribe a static and excluding notion of “Swedish” culture and identity onto the reader. The material teems with critical potential but I argue that its ambition is mired by normative language and staging. This is not to say that it cannot encourage critical awareness, but inarguably, its ability to do so has been lessened.

<p> </p><p>The aim of this study has been to analyze how society is constructed in the workbook <em>Möte med människor från andra <em>kulturer</em>, a popular material within the “cultural competency” industry. The analysis has largely been carried out from the perspective of a pedagogy against oppression as it has been outlined by Kevin Kumashiro. </em></p><p>I have found that the material combines discursive movements, which in complex and hybrid ways deconstruct, decenter, recenter and reproduce stereotypes and norms, through its normative language and pedagogy. A language constructing culture as cleanly demarcated, static and homogenous. Cultures are made mutually exclusive and cultural patterns dominant within Sweden are placed in a dichotomous relationship with the “immigrant” other, naturalizing the privileges of the former and the marginalization of the latter.</p><p>The material attempts to structure a reflexive process encouraging the reader to develop a critical self-awareness. However, the material, more often than not, fails to move this beyond an individual level, other than to inscribe a static and excluding notion of “Swedish” culture and identity onto the reader. The material teems with critical potential but I argue that its ambition is mired by normative language and staging. This is not to say that it cannot encourage critical awareness, but inarguably, its ability to do so has been lessened.</p><p> </p>

Bakgrund: Kommunikation är grundläggande för att bemötandet inom omvårdnad ska fungera. Om kommunikationen brister och orsakar en inkorrekt informationsöverföring, riskeras inte bara patientsäkerheten utan också att felaktig vård ges till följd av misstolkningar. Med samhällsutveckling och ökande global migration sker en kontinuerlig förändring av förutsättningar för hälso- och sjukvården. Förändrade förutsättningar innebär att hög kompetens krävs av sjuksköterskan. Sjuksköterskan bör inneha kunskap till att identifiera hur kulturella faktorer kan inverka på upplevelser av och förväntningar på vård och behandling samt vara införstådd om hur deras sätt att kommunicera påverkar och uppfattas av patienter. Syfte: Syftet var att belysa mötet mellan omvårdnadspersonal och patient vid kommunikationsbarriärer ur ett transkulturellt perspektiv. Metod/Design: En allmän litteraturöversikt. Resultat/Slutsats: Kommunikationsbarriärer inom omvårdnad består främst av lingvistiska och kulturella hinder. Kulturmedvetenhet och kulturkompetens hos sjuksköterskan ökade förutsättningarna att möta kommunikationshinder. Tolkanvändning presenterades som ett positivt och negativt hjälpmedel att tillgå vid språkbarriärer men visades vara komplext i många avseenden. Med personcentrerad vård kan sjuksköterskan övervinna kommunikationshinder då det främjar patientens individualitet och delaktighet. Förslag på fortsatt forskning: Ytterligare forskning behövs inom området för att stärka kulturkompetensen hos sjuksköterskor samt för att kunna implementera det i klinisk praxis. / Background: Communication is fundamental for the approach of nursing to work properly. If communication fails and causes an incorrect transfer of information, not only is patient safety at risk but also that wrong care is given due to misinterpretations. With the development of society and increasing global migration, there is a continuous change in the conditions for health care. Changed conditions mean that high skills are required of the nurse. The nurse should possess knowledge to identify how cultural factors can affect the experiences and expectations of care and treatment as well as be aware of how their way of communicating is influenced and perceived by patients. Aim: The aim was to illuminate the encountering between healthcare professionals and patients in communication barriers from a transcultural perspective. Method/Design: A general literature review. Results/Conclusion: Communication barriers in nursing consists mainly of linguistic- and cultural barriers. Cultural awareness and cultural competence of the nurse increased the conditions for addressing the communication barriers. The use of an interpreter was presented as a positive and a negative resource when language barriers appeared, since it was found to be complex to use out of many aspects. With person-centered care, the nurse can overcome communication barriers as it promotes the individuality and participation of the patient.

Denna studie syftar till att undersöka hur socialarbetare upplever kulturella skillnader i kommunikation med sina kollegor. Studiens deltagare är socialarbetare som arbetat minst 6 månader inom samma arbetsgrupp. Datainsamlingen är gjord utifrån en kvalitativ metod där empirin samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Resultaten framställs genom en tematisk analys där vi lyfter olika områden. Utifrån vår studie kan vi utläsa att våra respondenter upplever att det finns en upplevd kulturell skillnad i kommunikationen med kollegor samt att dessa yttrar sig på olika vis. Respondenterna berättade om olika kommunikationssituationer där både språk och handling varit de områden som visat de kulturella skillnaderna mest. Respondenterna berättade även om upplevda för- och nackdelar med kulturella skillnader och hur dessa kunde påverka kommunikationen med kollegorna på arbetsplatsen. / This study aims at investigating how social workers experience cultural differences in communication with their colleagues. The students of the study are social workers who have worked for at least 6 months in the same working group. The data collection is based on a qualitative method where the data was gathered through semi-structured interviews. The results are then produced through a thematic analysis where we highlight different areas. Based on our study, we can state that our respondents feel that there is an experienced cultural difference in communication with colleagues and that they express themselves differently. Respondents talked about different communication situations where both language and action were the areas that showed the most cultural differences. Respondents also told about the pros and cons of cultural differences and how these could affect communication with colleagues in the workplace

Bakgrund: Transpersoner tillhör en av de grupper i samhället som rapporterar om bristfälligt bemötande inom den svenska hälso- och sjukvården. De senaste åren har transpersoners synlighet i samhället förändrats. Allt fler personer önskar att genomgå utredningar, behandlingar och juridiskt könsbyte för att leva mer i enlighet med sin könsidentitet. Ett antal studier visar att det finns en kunskapsbrist bland sjuksköterskor gällande transpersoner. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa transpersoners erfarenheter av interaktioner med vårdpersonal samt hur de ser på bemötande inom hälso- och sjukvården. Metod: Genom strukturerade databassökningar i CINAHL, PubMed och PsychInfo identifierades 15 artiklar som var relevanta i förhållande till studiens syfte. Kvalitativ latent innehållsanalys användes för att identifiera samband och mönster mellan de 15 artiklarna. Resultat: Transpersonerna upplevde att vårdpersonal hade varierande och bristande kunskaper kring trans och könsidentitet. Kunskapsnivån kunde kopplas till hur vårdpersonal agerade mot transpersoner. Både negativa och positiva erfarenheter av interaktion med vårdpersonal identifierades. Vårdpersonalens agerande påverkade hur transpersonerna reagerade och agerade i interaktionen med vårdpersonal. Konklusion: En förvriden maktbalans mellan vårdpersonal och patient uppstår när transpersoner upplever sig maktlösa gällande sin vård samtidigt som de upplever att de måste vara ihärdiga och kräva makt för att få vård. Genom att tillämpa kulturkompetent omvårdnad kan vårdpersonal förbättra sättet de interagerar med transpersoner. / Background: Transgender people in Sweden report of having inadequate experiences of interactions with healthcare professionals. Visibility of transgender people in Sweden has changed over recent years. A growing number of people desire to pursue investigations, treatments and juridical gender change in order to live in accordance with their gender identity. A number of studies conclude that there is a lack of knowledge among nurses concerning trans issues. Aim: The aim of the literature study was to compile the experiences of transgender people concerning interactions with healthcare professionals, and how they experienced being approached in healthcare settings. Method: Through structured database searches in CINAHL, PubMed and PsychInfo, 15 articles relevant to the aim of the study were identified. Qualitative latent content analysis was used to identify patterns across the 15 articles. Result: Transgender people perceived that healthcare professionals had insufficient knowledge regarding trans. The level of knowledge affected the way healthcare professionals acted towards transgender people. These behaviors affected the reactions and actions of transgender people when engaging with healthcare professionals. Conclusion: A distorted power balance between patient and healthcare professionals is created when trans people feel both powerless concerning their healthcare while also experiencing the need to be persistent in their healthcare process. By acquiring cultural competence, healthcare professionals can improve the way they interact with transgender people.

Syftet med den här studien är att undersöka kuratorers erfarenheter av transkulturella möten och kuratorers uppfattningar om hur kulturkompetens inverkar på vården inom svensk psykiatri. Ambitionen med studien är också att få förståelse för om det kan vara av vikt att kuratorer inom psykiatri innehar kulturkompetens. Studien utgår från att Sverige är ett mångkulturellt land där många kulturer möts, vilket ger anledningar att studera hur kuratorer samspelar med patienter vid transkulturella möten. Studiens syfte har uppnåtts med hjälp av en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer med tio kuratorer har genomförts. Empirin har analyserats genom tematisk analys och studiens frågeställningar har studerats utifrån teorierna symbolisk interaktionism och andrefiering. Resultaten av studien visar bland annat vilka erfarenheter kuratorer har av transkulturella möten samt vilka utmaningar kuratorerna upplever i dessa möten. Det kan vara till exempel patientens bristande språk och kulturella skillnader bland annat i form av hur psykisk ohälsa uttrycks. I studien framkommer också kuratorers uppfattningar av kulturkompetens och att de ser att det finns ett behov av sådan kompetens. Denna kompetens menar kuratorerna kan uppnås genom en kombination av utbildning och erfarenhet. Studiens slutsats är att kuratorer menar att kulturkompetens kan vara av betydelse för att uppnå jämlik vård samt nå förståelse i möten med patienter som har en annan kulturell bakgrund. Implikationer för socialt arbete som tas upp i studien är till exempel att kulturkompetens inom psykiatri kan skapa förståelse för patienter med en annan kulturell bakgrund och vara till gagn för dem då det handlar om jämlik vård. Vidare lyfts i studien ett behov av att erfarenheter av transkulturella möten och kulturkompetens studeras även ur andra synvinklar.

Bakgrund: Sverige blir alltmer mångkulturellt, vilket präglar hälso- och sjukvården idag. Sjuksköterskans profession handlar om att ge en god omvårdnad till alla och sjuksköterskan förväntas inneha en allt större kulturkompetens. Trots detta visar studier på att det finns brister i kommunikation och bemötande i den transkulturella omvårdnaden. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelser av den transkulturella vårdrelationen. Metod: En litteraturstudie där materialet från tio kvalitativa studier användes. Resultat: Resultatet presenteras i form av tre teman och fem subteman: Hinder för att utföra en god omvårdnad med subteman språksvårigheter, känslor och dramatik och organisatoriska faktorer, Närstående - en utmaning, Sjuksköterskans syn på transkulturell omvårdnad med subteman avsaknad av utbildning i transkulturell omvårdnad och att vara självmedveten och medveten om kulturella skillnader Slutsats: Även denna studies resultat bekräftar det tidigare studier har sagt om att språkbarriärer är ett stort hinder i den transkulturella vårdrelationen. Språkbarriärerna kunde övervinnas med hjälp av tolk. Då tillgången till tolk inte alltid fanns använde sig sjuksköterskorna av närstående. Närståendes närvaro upplevdes både som något positivt men även som ett hinder i omvårdnadsarbetet. Utbildning i religion och kultur behövs för att bli mer kulturkompetent. Utöver detta behövs livserfarenhet tillsammans med erfarenhet av att arbeta i en mångkulturell miljö. Klinisk betydelse: Det finns ett behov av mer utbildning inom området transkulturell omvårdnad i sjuksköterskans grundutbildning. Tillgängligheten till en auktoriserad tolk bör även underlättas i sjuksköterskans omvårdnadsarbete för att patientens omvårdnadsbehov ska kunna tillgodoses. / Background: Sweden is becoming increasingly multicultural, which characterizes health care today. Nursing profession is all about providing good health care for all, and the nurse is expected to hold an increasing cultural competence. Despite this, studies show that there are gaps in communication and response in transcultural nursing. Purpose: To describe nurses' experiences of the transcultural caring relationship. Method: A literature review where the materials from ten qualitative studies were used. Results: The results are presented in terms of three themes and five subthemes: Obstacles to perform a good nursing with subthemes language difficulties, emotions and drama and organizational factors, Relatives - a challenge, nurse's views on transcultural nursing with subthemes, lack of training in transcultural nursing and being self-conscious and aware of cultural differences. Conclusion: This study's results confirm what previous studies have said that the language barrier is a major obstacle in the transcultural caring relationship. Language barriers could overcome with the help of an interpreter. Since the nurses did not always have access to an interpreter they used relatives. Family’s presence felt both positive, but also as an obstacle in nursing. Education in religion and culture is needed to be more cultural competent. In addition to this life experience along with experience of working in a multicultural environment is necessary. Clinical significance: There is a need for more training in the area of transcultural nursing in nursing education. The availability of a qualified interpreter should also be facilitated in nursing so patients’ needs can be met.

Att arbeta som familjebehandlare inom individ- och familjeomsorgen innebär att dagligen möta familjer som bär sin unika historia, sitt kulturella ursprung och livserfarenheter. När familjebehandlare och familj inte talar samma språk kompliceras mötet och utmaningar kan uppstå. Syftet med studien har varit att undersöka familjebehandlarnas upplevelse av mötet med familjer av utländsk bakgrund samt vilka utmaningar och framgångsfaktorer de upplever i mötet. Kvalitativa intervjuer med sju familjebehandlare genomfördes. Materialet transkriberades, kodades och analyserades med tematisk analys. Det socialkonstruktivistiska perspektivet användes då vi ville undersöka ett socialt samspel. Stämplingsteorin användes i analysen, för att förstå komplexiteten samt risker i mötet med familjerna. Centrala begrepp samt tidigare forskning har använts i analysen. Av resultat och analys framkommer det att familjebehandlarna upplever svårigheter med kommunikationen, även då en tolk deltar. Alliansskapandet är det viktigaste och svårt att skapa enligt resultatet. Familjebehandlarna uppger att förändringsarbetet med familjerna allt för sällan ger ett önskvärt resultat. / Working as a family therapist in individual and family-care involves meeting different families, with their own history, culture, and life experiences. The interaction between family-therapist and treatment-family can be complicated if they don´t speak the same language. The purpose of this study has been to investigate the family therapists' experience of challenges and possibilities that occur in the interaction with the families. Qualitative interviews with seven family therapists’ were conducted and the material was transcribed and analyzed using thematic analysis. The social constructivist perspective was used because we wanted to investigate a situation of social interaction. The labelling theory was used in the analysis to understand which factors affect the interaction with the families. Previous research has been used in the analysis. Results show that family therapists experience difficulties in the communication process, even if an interpreter participates. Alliance is important but difficult to create according to the result, so is a positive treatment result.

INTRODUKTION Sverige tar emot en stor andel flyktingar och flera kommer till glesbygd. Ett bra mottagande är avgörande för flyktingarnas hälsa. De har rätt till hälsoundersökning, akut sjukvård samt sjukvård som inte kan vänta. Kulturella skillnader innebär utmaningar för vården och distriktssköterskorna som möter flyktingarna. SYFTE Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskors upplevelser av faktorer som påverkar mötet med flyktingar på hälsocentraler utan specifik flyktingmottagning i glesbygd. METOD Studien genomfördes med kvalitativ design. Åtta distriktssköterskor med erfarenhet av flyktingmottagande i glesbygd valdes ut och intervjuades. Semistrukturerade intervjuer genomfördes och insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. RESULTAT Ett bra bemötande är viktigt när flyktingar söker vård samt tilltro till flyktingarna när de söker vård som inte kan anstå. Bedömningar av vad som är vård som inte kan vänta har beskrivits som svåra. Kännedom om kulturer har beskrivits som önskvärt. Att prioritera hälsosamtalen har betonats som viktigt. Uppdraget kring flyktingmottagning är tydligt, men resurser saknas och kunskapsutveckling var önskvärd. Positiv utveckling i arbetet med flyktingar i glesbygd har setts och tron är att antalet kommer att öka. Relationerna upplevs mer personliga i glesbygd. KONKLUSION I glesbygd upplevs mötet mer personligt och distriktssköterskorna vill utvecklas och arbeta gränsöverskridande. Flyktingarna har förtroende för vårdpersonalen vilket möjliggör att integration främjas om distriktssköterskan ser det som sitt ansvar och ges resurser. Behovet av kunskap i transkulturell omvårdnad är högst aktuellt och för att tillgodose detta efterfrågas möjligheter till eftertanke och utbyte av erfarenheter. / INTRODUCION Sweden receives a large number of refugees and many of them come to the rural area. A good reception is crucial for the health of the refugees who are entitled to a health assessment, emergency care and care that cannot wait. Cultural differences imply challenges for the health care and primary health care nurses who meet the refugees. OBJECTIVE The aim of this study was to investigate the factors that affect the experience of primary health care nurses meeting with refugees at community health centers without specific care refugee centers in rural areas. METHOD The study was performed with a qualitative design. Eight primary health care nurses with experiences working with refugees in rural areas were sampled and interviewed. Data was collected from semi structured interviews and analyzed using qualitative content analysis. RESULTS A good attitude is important when refugees seek care, and to credence the refugees when they seek health care that cannot wait. Assessments to characterize 'what is care that cannot wait' described as difficult. The knowledge of cultures was expressed as desirable. Prioritizing health assessments were emphasized as important. The assignment in refugee reception is clear, but there is a lack of resources and the wish for knowledge was expressed. Positive development in working with refugees exists and the number of refugees is believed to increase in rural areas. The relationships are perceived more personal in rural areas. CONCLUSION In rural areas, the meeting felt more personal and primary health care nurses wish to develop and operate transboundary. The refugees have confidence in the nursing staff which enables integration and could be promoted by the primary health care nurses if they saw this as their responsibility and were provided proper resources. Knowledge of trans-cultural nursing is needed today in health care and to develop that it demands the opportunity for reflection and exchange of experiences.