Syftet med den här studien är att med hjälp av intervjuer studera och analysera hur elever med olika sociala bakgrunder och på olika gymnasieprogram förhåller sig till populär- och finkultur, till utbildning och skola och syn på framtid. Studien baseras på semistrukturerade intervjuer med åtta stycken elever som går på en gymnasieskola i en stad i Mellansverige. De resultat som har framkommit har tolkats och analyserats med hjälp av begrepp och teoretiskt perspektiv som är inspirerat av Pierre Bourdieus kultursociologi. Studien påvisar strukturella likheter och skillnader i elevers kulturella praktiker, det vill säga hur och vad de tar del av när det gäller musik, litteratur, filmer, moden, tv-serier med mera. Det framgår att eleverna tar del av kultur i en väldigt hög utsträckning men att det sker på olika sätt. Vissa ger uttryck för att vara någorlunda bevandrade i vad som ofta kallas för finkultur i fråga om litteratur och teaterbesök, samtidigt som andra elever helt saknar kännedom om detta utbud eller dessa genrer. Några elever ser sig som allätare av kulturuttryck medan andra istället beskriver sig som renodlade stilkonsumenter. Det går även att se strukturella likheter och skillnader när det gäller elevers förhållningssätt till utbildning. För somliga är skolan en plats där kulturella och symboliska tillgångar förvärvas och där högskole- eller universitetsstudiers ses som något självklart. Andra går istället i skolan för att förvärva en yrkeskompetens som kan möjliggöra en egen försörjning. Oavsett om det gäller hållningar till kultur eller utbildningsstrategier går det här att se samband mellan elevernas förhållningssätt och deras sociala bakgrund.

Denna uppsats undersöker unga vuxnas syn på teater i Halland, deras kulturella vanor, hur de ser på kultur och hur de föredrar att konsumera kultur. Uppsatsen letar efter de avgörande faktorerna för vad de unga vuxna tycker är intressant och avgörande för att de ska besöka en teater. Uppsatsen tar reda på om synen på teater skiljer sig hos unga vuxna och medelålders vuxna. Denna uppsats har använt kvalitativa djupintervjuer i syfte att genomföra en textanalys för att undersöka orsaken till hur unga vuxna ser på kultur och teater. Slutsatsen av uppsatsen är att unga vuxna gillar att gå på teater, drivkraften är innehållet och teaterupplevelsen som lockar mest till ett besök. Det är lika frestande att konsumera kultur digitalt som fysiskt för att uppnå en kulturell upplevelse, unga vuxna gillar att konsumera kultur och teater både fysiskt och digitalt, medan medelålders vuxna föredrar att konsumera kultur och teater fysiskt. / This essay examines young adults' view of theater in Halland, their cultural habits, how they view culture and how they prefer to consume culture. The essay looks for the determining factors for what the young adults find interesting and decisive for them to visit a theater. The essay finds out whether the view of theater differs in young adults and middle-aged adults. This essay has used qualitative in-depth interviews with the aim of carrying out a text analysis to investigate the reason for how young adults view culture and theatre. The conclusion of the essay is that young adults like to go to the theater, the driving force is the content and the theater experience that attracts the most to a visit. It is as tempting to consume culture digitally as physically to achieve a cultural experience, young adults like to consume culture and theater both physically and digitally, while middle-aged adults prefer to consume culture and theater physically.

The main purpose of this Master’s thesis is to develop an understanding of why non-users do not use public libraries by studying their information and culture habits and their relationship to public libraries. One of the motivating factors behind this choice is the lack of earlier research on the subject, particularly qualitative research. The theoretical framework is stratified into three associated levels with Brenda Dervin’s sense-making theory on an individual level, Marianne Andersson’s and Dorte Skot-Hansen’s model of the roles of public libraries on an institutional level and Pierre Bourdieu’s theoretical apparatus on a social level. Eight interviewees were chosen based on a set of selection criteria and interviewed with semi-structured interviews. After an analysis and discussion of the collected empirical data the main conclusion is that there are obstacles to the use of public libraries on three related levels, corresponding to the levels in the theoretical framework. On an individual level the impediment is that the non-users are content without the public library: they have a lifestyle where the needs of culture and information are satisfied through the use of other channels than public libraries. The view of the public library as non-attractive and not adapted for their needs constitute a hindrance on an institutional level while the social distance between the non-users and people strongly linked to the public library, such as librarians and frequent users, constitute a barrier on a social level. Altogether, these obstacles rather clearly indicate why public libraries are not used. / Uppsatsnivå: D