No description available.

No description available.

Organisation/Organisation Författare/Authors Växjö Universitet Marcus Gunnarsson Ekonomihögskolan Olof Palmquist Växjö University School of Management and Economics Dokumenttyp/Type of document Handledare/Tutor Examensarbete/ Diplomawork Stig Malm Examinator/Examiner Rolf G Larsson Titel och undertitel/Title and subtitle Mätning och utvärdering av intellektuellt kapital inom aktiemarknaden/ Measurement and evaluation of intellectual capital within the stock market Sammanfattning Bakgrund: I dagens hårda konkurrens i samhället går trenden mot en informations- och kunskapsbaserad ekonomi där kunskapsföretagen blir fler och fler. Den största tillgången i företagen är de anställda och deras kompetens. Denna kompetens kan omvandlas till en värdefull tillgång och benämns som intellektuellt kapital. Trots att det finns ökad förståelse för att det intellektuella kapitalet skapar mervärde för företaget finns det hinder med att redovisa detta då det inte får tas upp i balansräkningen. Syfte: Uppsatsens syfte är att analysera huruvida intellektuellt kapital är något som fondförvaltare utvärderar när de gör en investeringsbedömning. Avgränsningar: Begränsningarna är att vi undersöker hur intellektuellt kapital kan vara till fördel för endast fondförvaltare; vi analyserar olika fondförvaltare i deras arbete endast med en investeringsbedömning. En sista avgränsning är att vi valt att inte tillfråga de fondförvaltare som inte utvärderar intellektuellt kapital aktivt i sina investeringsbedömningar. Metod: Vi har utgått från en kvantitativ metod och har genomfört en enkätundersökning för insamling av material. Resultatet har vi analyserat utifrån den teori som vi tagit upp i det teoretiska kapitlet. Ansatsen är av abduktiv karaktär åt det deduktiva hållet då vi har studerat existerande teorier och fallstudier inom ämnet. Resultat, slutsatser: Svenska fondanalytiker lägger inte särskilt stor vikt på intellektuellt kapital när de utvärderar och analyserar ett företag. Grunden till detta är för det första att det är svårt att mäta trovärdigheten av intellektuellt kapital när företagen själva sammanställer och redovisar detta utan att kontrolleras av någon utomstående part. För det andra är korrelationen mellan större delen av ett företags strukturkapital och aktiens utveckling på börsen inte påvisbar. Förslag till fortsatt forskning: Ett redovisningssystem för intellektuellt kapital som är lika för alla inom samma bransch möjliggör fortsatt forskning inom ämnet med syftet att finna en analysmetod som påvisar eller dementerar förändringen av ett företags intellektuella kapital med företagets aktierörelse på börsen. Nyckelord Intellektuellt kapital, Humankapital, Strukturkapital, Kundkapital, Immateriella tillgångar, Soliditet, Likviditet, Lönsamhet, P/E-tal, PEG-tal, P/S-tal Key Words Intellectual capital, Human capital, Capital structure, Customer capital, Immaterial assets, Solidity, Liquidity, Profitability, P/E, PEG, P/S Utgivningsår/Year of issue Språk/Language Antal sidor/Number of pages 2006 Svenska/Swedish 37 Internet: http://www.vxu.se/ehv

<p>Organisation/Organisation Författare/Authors</p><p>Växjö Universitet Marcus Gunnarsson</p><p>Ekonomihögskolan Olof Palmquist</p><p>Växjö University</p><p>School of Management and Economics</p><p>Dokumenttyp/Type of document Handledare/Tutor</p><p>Examensarbete/ Diplomawork Stig Malm Examinator/Examiner</p><p>Rolf G Larsson</p><p>Titel och undertitel/Title and subtitle</p><p>Mätning och utvärdering av intellektuellt kapital inom aktiemarknaden/ Measurement and evaluation of intellectual capital within the stock market</p><p>Sammanfattning</p><p>Bakgrund: I dagens hårda konkurrens i samhället går trenden mot en informations- och kunskapsbaserad ekonomi där kunskapsföretagen blir fler och fler. Den största tillgången i företagen är de anställda och deras kompetens. Denna kompetens kan omvandlas till en värdefull tillgång och benämns som intellektuellt kapital. Trots att det finns ökad förståelse för att det intellektuella kapitalet skapar mervärde för företaget finns det hinder med att redovisa detta då det inte får tas upp i balansräkningen.</p><p>Syfte: Uppsatsens syfte är att analysera huruvida intellektuellt kapital är något som fondförvaltare utvärderar när de gör en investeringsbedömning.</p><p>Avgränsningar: Begränsningarna är att vi undersöker hur intellektuellt kapital kan vara till fördel för endast fondförvaltare; vi analyserar olika fondförvaltare i deras arbete endast med en investeringsbedömning. En sista avgränsning är att vi valt att inte tillfråga de fondförvaltare som inte utvärderar intellektuellt kapital aktivt i sina investeringsbedömningar.</p><p>Metod: Vi har utgått från en kvantitativ metod och har genomfört en enkätundersökning för insamling av material. Resultatet har vi analyserat utifrån den teori som vi tagit upp i det teoretiska kapitlet. Ansatsen är av abduktiv karaktär åt det deduktiva hållet då vi har studerat existerande teorier och fallstudier inom ämnet.</p><p>Resultat, slutsatser: Svenska fondanalytiker lägger inte särskilt stor vikt på intellektuellt kapital när de utvärderar och analyserar ett företag. Grunden till detta är för det första att det är svårt att mäta trovärdigheten av intellektuellt kapital när företagen själva sammanställer och redovisar detta utan att kontrolleras av någon utomstående part. För det andra är korrelationen mellan större delen av ett företags strukturkapital och aktiens utveckling på börsen inte påvisbar.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Ett redovisningssystem för intellektuellt kapital som är lika för alla inom samma bransch möjliggör fortsatt forskning inom ämnet med syftet att finna en analysmetod som påvisar eller dementerar förändringen av ett företags intellektuella kapital med företagets aktierörelse på börsen.</p><p>Nyckelord</p><p>Intellektuellt kapital, Humankapital, Strukturkapital, Kundkapital, Immateriella tillgångar, Soliditet, Likviditet, Lönsamhet, P/E-tal, PEG-tal, P/S-tal</p><p>Key Words</p><p>Intellectual capital, Human capital, Capital structure, Customer capital, Immaterial assets, Solidity, Liquidity, Profitability, P/E, PEG, P/S</p><p>Utgivningsår/Year of issue Språk/Language Antal sidor/Number of pages</p><p>2006 Svenska/Swedish 37</p><p>Internet: http://www.vxu.se/ehv</p>

Bakgrund: Intellektuellt kapital var ett väl diskuterat område för två decennier sedan, vilket blir påtagligt då de flesta studier som undersöker området är från 1990-talet och tidiga 2000-talet. I denna uppsats har vi valt att återigen framföra begreppet intellektuellt kapital för att upplysa om förekomsten av det i svenska företags årsredovisningar. Syfte: Syftet med denna studie är att bidra med en ökad kunskap för hur det skiljer sig mellan olika branscher gällande redovisning av intellektuellt kapital och även i vilken omfattning intellektuellt kapital redovisas. Metod: Vår studie genomfördes med hjälp av en innehållsanalys av nio årsredovisningar. Innehållsanalys är den vanligaste metoden att använda bland forskare som avser att förstå redovisningen av intellektuellt kapital Resultat &amp; slutsatser: Studiens empiriska resultat visade att företagen inom Bank och finansbranschen redovisade mest intellektuellt kapital, därefter data, it och telekommunikationsbranschen och till sist tillverkning och industribranschen. Resultatet visade även att samtliga företag inom de tre branscherna redovisade mest kundkapital i relation till human- och strukturkapital. Gemensamt för de tre branscherna var även att humankapital redovisades minst. Studien kom även fram till att tillverkning och industribranschen redovisat mest human- och kundkapital i relation till de resterande branscherna. Bank och finansbranschen redovisade dock relativt mest strukturkapital. / Background &amp; problem: Intellectual capital was a well discussed subject two decades ago, which becomes apparent since most studies investigating the subject are from the 1990s and the early 2000s. In this paper we chose to resubmit the concept of intellectual capital to inform the existence of it in the annual reports of Swedish companies. Purpose: The purpose of this study is to contribute to an increased knowledge of how it differs between different industries when it comes to the disclosure of intellectual capital and also to what extent intellectual capital is reported. Method: Our study was conducted by using content analysis for nine annual reports. Content analysis is the most common method of use among researchers who intend to understand the disclosure of intellectual capital. Results &amp; conclusions: The study's empirical results showed that the banking and finance industry disclosed the highest amount of intellectual capital, the data, IT and telecommunications industry disclosed the second highest amount, and finally the least amount was disclosed by the manufacturing and industrial industry. The result also showed that all companies in the three industries reported the highest amount of customer capital in relation to human and structural capital. Common to the three industries was that human capital was the least disclosed capital. The study also concluded that the manufacturing and industrial industry disclosed the highest amount of human and customer capital in relation to the remaining industries. However, the banking and finance industry disclosed relatively the highest amount of structural capital.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka svenska och amerikanska företagsmäklares inställning till kundkapitalet och dess värderingsmodeller. Studien syftar även till att finna konsekvenser som en explicit redovisning av kundkapitalet skulle ha på företagsvärderingar.   Tidigare forskning: Centrala modeller i studien är Customer Lifetime Value, Customer Equity, Customer Profitability och Multi-Period Excess Earnings Model. Tidigare forskning hittas i Edvinsson och Malone (1997), Gupta et al (2004), Villanueva och Hanssens (2007), Wiesel et al., (2006) samt Hofstedes forskning om nationella dimensioner.    Metod: Studien använder metodtriangulering. Huvudsaklig primärdata genereras ur webbaserade enkäter som skickas till svenska och amerikanska företagsmäklare. Vidare utförs tre semi-strukturerade intervjuer med representanter från KPMG, Deloitte och UC. Ett chi-tvåtest utformas för att se om det finns ett samband mellan nationalitet och företagsmäklares inställning till att beakta kundkapitalet.   Slutsats: 72 procent av de deltagande företagsmäklarna och samtliga intervjupersoner anser att det är viktigt att värdera kundkapitalet. Trots detta är det endast 38 procent av enkätrespondenterna som svarar att de beaktar kundkapitalet vid värdering av kundbaserade företag. En jämförelse mellan nationaliteterna visar att svenska företagsmäklare är mer positiva till de ”nya” kundvärderingsmodellerna, främst Customer Equity och Customer Profitability. De är också mer benägna att använda dessa. Amerikanska företagsmäklare tenderar istället att använda den traditionella Multi-Period Excess Earnings Method. / Purpose: The purpose of this thesis is to investigate Swedish and American business appraisers’ attitude towards customer capital and its valuation models. This thesis also aims to find consequences that an explicit accounting of customer capital would have on business valuations.  Previous Research: Central models in this study are Customer Lifetime Value, Customer Equity, Customer Profitability and Multi-Period Excess Earnings Method. Previous research is found in Edvinsson and Malone (1997), Gupta et al., (2004), Villanueva and Hanssens (2007), Wiesel et al., (2006) and Hofstedes research regarding cultural dimensions. Method: This study uses a triangulation of methods. The main primary data is generated through internet-based questionnaires which was sent to Swedish and American business appraisers. Furthermore, three semi-structured interviews are conducted with representatives from KPMG, Deloitte and UC. A chi-Squared test is made to see if there is any relationship between nationality and business appraisers’ attitude towards taking heed of the customer capital. Conclusion:  72 per cent of the participated business appraisers and all interviewees think that it is important to value customer capital. Despite this, there are only 38 per cent of the survey respondents who say that they account for customer capital when valuing customer-based companies. A comparison between the nationalities show that Swedish business appraisers are more positive towards the “new” customer valuation models such as Customer Equity and Customer Profitability. They are also more inclined to use these. American business appraisers tend to use the more traditional Multi-Period Excess Earnings Method.