Introduktion: Till följd av pandemin har människor minskat sin fysiska aktivitetsnivå. Många som tidigare utfört sin träning eller fysiska aktivitet på gym, träningsanläggningar eller kanske tillsammans med andra har fått finna nya sätt att vara fysiskt aktiva på. Detta kan ha fått konsekvenser för olika patientgrupper och hur personer med långvarig smärta påverkats är ännu inte fastställt. Genom att utföra en kvalitativ intervjustudie kan nya perspektiv i ämnet lyftas.  Syfte: Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur personer med långvarig smärta påverkats av pandemin Covid-19 avseende sin smärthantering.  Metod: Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med personer med olika typer av långvarig smärtproblematik. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera det insamlade materialet.  Resultat: Analysprocessen resulterade i ett tema, två huvudkategorier och fyra subkategorier. I kategorierna nya former av fysisk aktivitet och individuella och organisatoriska omställningar belyser informanterna den huvudsakliga påverkan som pandemin haft på dess smärtproblematik. Temat Till följd av anpassningar utformades förändrade hanteringsstrategier berättar om att anpassningarna i samhället till följd av Covid-19 resulterat i ett behov av förändrade hanteringsstrategier, vilket identifierades som den genomgående röda tråden under intervjuerna.  Konklusion: Resultatet visar på att personer med långvarig smärtproblematik behövt göra anpassningar i sin vardag för att lättare kunna hantera smärtan under pandemin. Detta till följd av ergonomiska utmaningar, en mer påtaglig arbetsbelastning, begränsad tillgänglighet på träningsanläggningar, samt minskad motivation för fysisk aktivitet. Denna studie hoppas kunna bidra till en djupare förståelse för hur personer med långvarig smärta påverkas när vardagen och dess rutiner drastiskt förändras. Vid liknande situationer som pandemin Covid-19 kan fysioterapeuten vara viktig för individuella anpassningar och stöd för personer med långvarig smärta.

2023 kunde Aftonbladet avslöja en granskning med motsägande information kring H&Ms annars utstickande hållbarhetsarbete. Det framkom i granskningen att H&Ms klädinsamling som har kommit till att bli den största i världen inte återanvänder eller återvinner kläderna på det sättet som utlovas och att flera av plaggen hamnar på platser, som världens värsta dumpningsplats i Benin. Krisen utifrån ett kommunikationsperspektiv blir således intressant att undersöka för att se hur ett multinationellt företag som H&M kriskommunicerar när deras annars utstickande varumärkesprofilering som grön ledande aktör på marknaden ifrågasätts. Följande studie syftar därav till att undersöka varumärket H&Ms kriskommunikation via tre uttalanden kring denna kris av vdn Helena Helmersson. Detta kommer göras med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys för att besvara studiens två forskningsfrågor och uppfylla studiens syfte. Analysen använder Image repair theory och Situational crisis communication theory för att analysera studiens material genom att koda och kategorisera. Begreppet greenwashing applicerades vidare för att kunna synliggöra kommunikationens budskap. Studien kom fram till att Helmersson inte använder sig av de rekommenderade försvarsstrategierna utan använder sig istället av enkelt förnekande, goda avsikter, bolstering, hänvisa till ett högre syfte och attack. Vidare kom studien vidare fram till att Helmerssons kriskommunikation kan förstås i dimensionera av greenwashing som ett underliggande budskap.