I den här uppsatsen analyseras säsong 1 och 2 av den svenska TV-serien Vår tid är nu, utgiven 2017 respektive 2018. Syftet med undersökningen är att uppmärksamma och problematisera hur den manliga och den kvinnliga homosexualiteten framställs i TV-serien, och se om det finns samband med rådande normer kring sexualitet och genus. Uppsatsen utgår från genusteori i form av queerteori, samt teorier kring representation kopplat till identitet och sexualitet. Undersökningen grundar sig i en närstudie av TV-serien där relevanta scener plockas ut och delas in i en tematisk indelning för att tydligare uppfylla syftet med uppsatsen. I analysen framkommer det att den kvinnliga homosexualiteten kopplas till ett emotionellt band där intimitet, vänskap och kärlek existerar i en monogam och långvarig parrelation mellan två kvinnor. Den kvinnliga homosexualiteten orsakar ingen identitetskris hos karaktärerna utan verkar accepteras, trots att den porträtteras i en tid där homosexualitet ansågs vara en sjukdom. Den kvinnliga homosexualiteten verkar dessutom synonym med en feministisk identitet. I kontrast med den kvinnliga homosexualiteten står den manliga, som framstår som en fysisk drift mer än ett emotionellt band. Den sexuella driften har i serien en mycket större betydelse för den manligas identitet, vilket gestaltas genom att karaktären hamnar i djup identitetskris. Något som kan ses som en följd av separationen mellan det känslomässiga och det fysiska som görs i framställningen av den manliga homosexualiteten.

It is a difficult task to interpret historical silences, to investigate subjects that are largely missing in the archives. However, the writing of history must not stop because of that, but with the help of the small amount of material that exists, research must move forward and create more knowledge. One purpose of the essay is precisely this, to contribute with inspiration and knowledge about working with limited materials from marginalized groups. This particular essay is about lesbian living conditions during the 1940s in Stockholm and this is examined using documents from a police investigation during the time, that convicted five women by the swedish law against homosexuality, "fornication that is against nature". This court case is unique as it is the first case in swedish legal history where women have been convicted of homosexual acts. The source material is examined using text analysis, queer theory, queer phenomenology and gender theory. Through this method and theory formation, lesbian living conditions are studied based on factors such as identity, community, norms and attitudes. The main results show that the prevailing heteronormativity and gender order were both limiting and liberating for gay women in different situations and that there were different attitudes towards female homosexuality. The various investigated categories are also woven together in the final discussion and their connections and influence on each other are made visible. With this essay, the goal is to contribute to the research of historical lesbian living conditions as well as to contribute with historical role models for lesbians today.