<p>Ingen fråga har väckt så stor uppmärksamhet i Svenska kyrkan på 1900-talet som frågan om kvinnliga präster. Då och då under årens lopp har frågan kommit i fokus och förmedlats till allmänheten genom TV, radio och tidningar. År 1958 fick kvinnan genom kyrkomötets beslut tillträde till prästtjänst på samma villkor som en man. Lagen trädde i kraft den 1 januari 1959. Kvinnans väg till den prästerliga tjänsten har varit lång och föregicks av nästan fyrtio års diskussioner på kyrkomöten och i Riksdagen. Diskussionerna startade år 1919 d.v.s. betydligt senare än diskussionerna i den statliga debatten som gällde kvinnans tillträde till statsämbetet. Diskussionerna i den "världsliga" debatten startade på 1860-talet. Idag, drygt fyrtio år efter 1958 års beslut pågår fortfarande, inom kyrkliga kretsar, diskussionen om kvinnans rätt och hennes lämplighet till prästtjänst. De som är emot kvinnliga präster hävdar bestämt att deras övertygelse inte handlar om att de har en patriarkal nedvärderande kvinnosyn där kvinnan är underordnad mannen. Tvärtom är motståndarna till kvinnliga präster noga med att upphöja kvinnan. De menar att deras ställningstagande i stället bygger på bibliska och teologiska grunder. Många av dem som är motståndare till kvinnliga präster menar att kyrkans beslut 1958 endast var en eftergift mot staten. Idag har diskussionen bland motståndarna i hög grad ändrat fokus från kvinnans rätt att inneha prästtjänst, till den utsatta position de manliga prästerna upplever att de befinner sig i då de på grund av sin bibeltolkning och tradition inte anser sig kunna tjänstgöra tillsammans med kvinnliga präster. Motståndarnas kamp handlar idag mycket om att kunna utöva sitt ämbete enligt sin trosövertygelse.</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka argument som fördes mot kvinnliga präster under 1900-talet med betoning på de argument som kom fram under kyrkomötena år 1957 och 1958. Jag kommer också att undersöka vilka argument motståndarna använder sig av idag. Vidare kommer jag att jämföra argumenten som fördes i debatten på 1920- och 1930-talet om kvinnans tillträde till det statliga ämbetet med de argument som fördes mot kvinnliga präster på 1950-talet. Slutligen vill jag undersöka hur motargumenten har förändrats över tid.</p>

Ingen fråga har väckt så stor uppmärksamhet i Svenska kyrkan på 1900-talet som frågan om kvinnliga präster. Då och då under årens lopp har frågan kommit i fokus och förmedlats till allmänheten genom TV, radio och tidningar. År 1958 fick kvinnan genom kyrkomötets beslut tillträde till prästtjänst på samma villkor som en man. Lagen trädde i kraft den 1 januari 1959. Kvinnans väg till den prästerliga tjänsten har varit lång och föregicks av nästan fyrtio års diskussioner på kyrkomöten och i Riksdagen. Diskussionerna startade år 1919 d.v.s. betydligt senare än diskussionerna i den statliga debatten som gällde kvinnans tillträde till statsämbetet. Diskussionerna i den "världsliga" debatten startade på 1860-talet. Idag, drygt fyrtio år efter 1958 års beslut pågår fortfarande, inom kyrkliga kretsar, diskussionen om kvinnans rätt och hennes lämplighet till prästtjänst. De som är emot kvinnliga präster hävdar bestämt att deras övertygelse inte handlar om att de har en patriarkal nedvärderande kvinnosyn där kvinnan är underordnad mannen. Tvärtom är motståndarna till kvinnliga präster noga med att upphöja kvinnan. De menar att deras ställningstagande i stället bygger på bibliska och teologiska grunder. Många av dem som är motståndare till kvinnliga präster menar att kyrkans beslut 1958 endast var en eftergift mot staten. Idag har diskussionen bland motståndarna i hög grad ändrat fokus från kvinnans rätt att inneha prästtjänst, till den utsatta position de manliga prästerna upplever att de befinner sig i då de på grund av sin bibeltolkning och tradition inte anser sig kunna tjänstgöra tillsammans med kvinnliga präster. Motståndarnas kamp handlar idag mycket om att kunna utöva sitt ämbete enligt sin trosövertygelse. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka argument som fördes mot kvinnliga präster under 1900-talet med betoning på de argument som kom fram under kyrkomötena år 1957 och 1958. Jag kommer också att undersöka vilka argument motståndarna använder sig av idag. Vidare kommer jag att jämföra argumenten som fördes i debatten på 1920- och 1930-talet om kvinnans tillträde till det statliga ämbetet med de argument som fördes mot kvinnliga präster på 1950-talet. Slutligen vill jag undersöka hur motargumenten har förändrats över tid.

No description available.

<p><p>The purpose of this essay is to examine clergywomen’s experience of discrimination within the Swedish church as to clergywomen’s opinions about their work and their work situation and how they handle contingent discrimination. The method used in this essay is qualitative, and in order to create an understanding of the topic we have used semi structured interviews and text analysis. Three clergywomen have been interviewed and in addition to this we have studied four clergywomen's reports to JämO regarding gender discrimination. The analysis is based upon a social constructivist perspective and Hirdman's gender system theory. The clergywomen that were interviewed experienced that they have unique qualities that male priests lack. Two of the interviewees stated that they have never been discriminated within the Swedish church. However, all three clergywomen described situations where female- and male priests are treated differently. Our conclusions are that clergywomen are using different kind of strategies to handle discrimination on their workplace. Two of the reports to JämO regarding discrimination were about the possibility to get recruited, and the other two were about differences in wages. In three of the cases JämO could not prove discrimination and in one case were rejected in the work tribunal.</p></p>

The purpose of this essay is to examine clergywomen’s experience of discrimination within the Swedish church as to clergywomen’s opinions about their work and their work situation and how they handle contingent discrimination. The method used in this essay is qualitative, and in order to create an understanding of the topic we have used semi structured interviews and text analysis. Three clergywomen have been interviewed and in addition to this we have studied four clergywomen's reports to JämO regarding gender discrimination. The analysis is based upon a social constructivist perspective and Hirdman's gender system theory. The clergywomen that were interviewed experienced that they have unique qualities that male priests lack. Two of the interviewees stated that they have never been discriminated within the Swedish church. However, all three clergywomen described situations where female- and male priests are treated differently. Our conclusions are that clergywomen are using different kind of strategies to handle discrimination on their workplace. Two of the reports to JämO regarding discrimination were about the possibility to get recruited, and the other two were about differences in wages. In three of the cases JämO could not prove discrimination and in one case were rejected in the work tribunal.