The aim of this thesis is to examine female migrants’ experiences of separatist activation policies for a more inclusive labor market, and to contribute to a more nuanced and heterogeneous view on "immigrant women" in Sweden. I interviewed five women who have participated in these types of programs. The empiric material was analyzed from a social constructionist perspective and using postcolonial feminist theory. The result of this thesis is that the separatist room worked as a form of consciousness-raising. It also shows how the interviewees both identify themselves with, and disidentify themselves from a stereotypical image of “immigrant women”.

Facing Swedish society as a female migrant - A qualitative study on the living conditions of female migrants in Sweden The purpose of the essay is to examine the life situation of female migrants in Sweden based on the questions "What conditions did the women have to be able to integrate into Swedish society?”, “How have the women acted to integrate into Swedish society” and “How do women experience their living conditions after migrating to Sweden?". The essay is based on nine interviews conducted through a qualitative method with women from different countries. The theoretical framework consists of the main theorist Pierre Bourdieu with the theory of capital and the concepts of habitus, social space, symbolic space, and the field of power. The theorist Thomas Scheff has also been chosen with the concepts of social bonds, shame and pride.   The results of the essay shows that the women who have migrated to Sweden have had good living conditions and that their families have been significant for the integration. Conditions they brought with them in the form of different capital from their home country were essentially linked to the integration process. The results also show that the women who migrated during childhood had easier language learning in comparison to the women who migrated in adulthood.   In the analysis, the theorists' concepts were combined to analyze the women's conditions they brought with them from their home country and the living conditions that arose in Sweden. It emerged from the analysis that weak social bonds can benefit social capital through a wide network of superficial contacts, which promotes integration. / Att möta det svenska samhället som kvinnlig migrant - En kvalitativ studie om kvinnliga migranters livsvillkor i Sverige Syftet med uppsatsen är att undersöka kvinnliga migranters livssituation i Sverige, utifrån frågeställningarna “Vilka förutsättningar hade kvinnorna med sig från hemlandet för att kunna integreras i det svenska samhället?”, ”Hur har kvinnorna agerat för att integreras i det svenska samhället?” och “Hur upplever kvinnor sina livsvillkor efter att ha migrerat till Sverige?”. Uppsatsen baseras på nio intervjuer utförda genom en kvalitativ metod med kvinnor från olika länder. Det teoretiska ramverket består av huvudteoretikern Pierre Bourdieu med kapitalteorin och begreppen habitus, socialt rum, symboliskt rum och maktens fält. Även teoretikern Thomas Scheff har valts med begreppen sociala band, skam och stolthet. Uppsatsens resultat visar att kvinnorna som har migrerat till Sverige har fått bra livsvillkor och att familjen har varit betydande för integrationen. Förutsättningar de tog med sig i form av olika kapital från hemlandet var väsentliga kopplat till integrationsprocessen. Resultatet visar även att kvinnorna som migrerade under barndomen hade enklare språkinlärning i jämförelse med kvinnorna som migrerade i vuxen ålder.   I analysen kombinerades teoretikernas begrepp för att analysera kvinnornas förutsättningar de hade med sig från hemlandet och de livsvillkor som uppstod i Sverige. Det framkom i analysen att svaga sociala band kan gynna socialt kapital genom ett brett nätverk av ytliga kontakter, vilket främjar integration.