Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2005.

<p>Med den här studien har jag velat fördjupa mig i unga kvinnors livssituation och vad som upplevs som de största stressfaktorerna. Syftet var att se hur unga kvinnors psykiska hälsa och självbild påverkas av förväntningar och krav, samhälleliga strukturer och förhållanden samt eventuella konsekvenser av detta. Jag ville även titta närmare på hur kvinnors livsvillkor ser ut, och vad det är i just deras situation som gör att deras psykiska hälsa blir drabbad. </p><p> Det empiriska material jag använt mig av består av resultatet av skriftliga undersökningar som gjorts av fem stycken kvinnor i ålder 25-30 år, där de bland annat ombads reflektera över vad som gör dem stressade, vilka krav de upplever i samband med stress och vilka eventuella skillnader det finns mellan manlig och kvinnlig stress.</p><p> De slutsatser jag kunnat dra utifrån min undersökning är att kvinnor blir stressade på grund av alla de olika förväntningar och krav som ställs på dem, vilket gör att de olika bilderna (som är konstruktioner) av hur en kvinna bör vara kolliderar. Således verkar den kanske största stressen för kvinnor idag vara att inte veta vilken som är deras roll, och därför måste de istället vara duktiga på allt. Konsekvenserna av stressen blir bland annat att kvinnor ständigt går runt och känner sig otillräckliga – i sin yrkesroll, i sina relationer och i kontrollen av den egna kroppen. </p><p> När det gäller stress ur ett jämställdhetsperspektiv så brukar man tala om att man går in i väggen, men när det gäller jämställdhetsutvecklingen idag så verkar det istället som om att många kvinnor snarare slår huvudet i det berömda taket i sin iver att bli jämställda med männen. Kvinnor blir stressade för att jämställdhet inte råder i dagens samhälle, men de verkar bli ännu mer stressade av sin iver att försöka bli jämställda.</p>

Med den här studien har jag velat fördjupa mig i unga kvinnors livssituation och vad som upplevs som de största stressfaktorerna. Syftet var att se hur unga kvinnors psykiska hälsa och självbild påverkas av förväntningar och krav, samhälleliga strukturer och förhållanden samt eventuella konsekvenser av detta. Jag ville även titta närmare på hur kvinnors livsvillkor ser ut, och vad det är i just deras situation som gör att deras psykiska hälsa blir drabbad. Det empiriska material jag använt mig av består av resultatet av skriftliga undersökningar som gjorts av fem stycken kvinnor i ålder 25-30 år, där de bland annat ombads reflektera över vad som gör dem stressade, vilka krav de upplever i samband med stress och vilka eventuella skillnader det finns mellan manlig och kvinnlig stress. De slutsatser jag kunnat dra utifrån min undersökning är att kvinnor blir stressade på grund av alla de olika förväntningar och krav som ställs på dem, vilket gör att de olika bilderna (som är konstruktioner) av hur en kvinna bör vara kolliderar. Således verkar den kanske största stressen för kvinnor idag vara att inte veta vilken som är deras roll, och därför måste de istället vara duktiga på allt. Konsekvenserna av stressen blir bland annat att kvinnor ständigt går runt och känner sig otillräckliga – i sin yrkesroll, i sina relationer och i kontrollen av den egna kroppen. När det gäller stress ur ett jämställdhetsperspektiv så brukar man tala om att man går in i väggen, men när det gäller jämställdhetsutvecklingen idag så verkar det istället som om att många kvinnor snarare slår huvudet i det berömda taket i sin iver att bli jämställda med männen. Kvinnor blir stressade för att jämställdhet inte råder i dagens samhälle, men de verkar bli ännu mer stressade av sin iver att försöka bli jämställda.

No description available.

Bakgrund: I Sverige drabbas omkring 30 000 personer per år av hjärtinfarkt, varav sextioprocent är män och fyrtio procent är kvinnor. Ateroskleros i hjärtats kranskärl är den dominerande orsaken till hjärtinfarkt och den härrör från flera livsstilsrelaterade riskfaktorer. Det mest rapporterade symptomet hos både män och kvinnor är bröstsmärta, men kvinnor uppger fler atypiska symptom än män. Efter genomgången hjärtinfarkt är det viktigt att delta i hjärtrehabilitering. Hjärtinfarkt har tidigare setts som en sjukdom som bara drabbar män och denna syn lever ibland kvar. Sjuksköterskans roll är att tillgodose patientens omvårdnadsbehov, informera patienten, samt vara ett stöd i rehabiliteringen. Det är därför viktigt att sjuksköterskan har kunskap om patienters erfarenheter efter hjärtinfarkt. Syfte:          Att belysa kvinnors erfarenheter efter hjärtinfarkt. Metod:       I litteraturstudien inkluderades 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Dessa bearbetades och analyserades med inspiration av beskrivande metasyntes. Artikelsökningar gjordes i databaserna CINHAL, PubMed och PsycINFO. Resultat:   Resultatet visar på att hjärtinfarkten hade en stor inverkan på kvinnornas liv både kroppsligt, praktiskt och känslomässigt och detta redovisas utifrån fem kategorier; förändringar i vardagen, relationen till anhöriga, känslomässiga reaktioner, erfarenheter av vårdkontakt och att gå vidare efter hjärtinfarkt. Slutsats:    Litteraturstudien visar att kvinnorna upplevde hjärtinfarkten som en dramatisk händelse, som ledde till att de var tvungna att omvärdera sitt tidigare liv. I mötet med hälso- och sjukvården fanns brister inom både kommunikation, information och bemötande. Litteraturstudien visar att sjukvårdspersonalen behöver ha en bättre helhetssyn på patienten och ta större hänsyn till när och hur information delges. För att öka kvinnors deltagande behöver hjärtrehabiliteringen utformas på ett sätt som tilltalar dem. Nyckelord: hjärtinfarkt, erfarenhet, kvinnor, omvårdnad

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2007.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2009.

Forskning har visat att våld är ett samhällsproblem och anses vara en av de främsta bakomliggande orsakerna till den ohälsa som finns bland kvinnor i världen. Kvinnor tillhör en grupp i samhället som löper stor risk att utsättas för våld i nära relationer. För att begränsa vår studie har vi valt att inrikta osspå våldsutsatta kvinnor från mellanöstern. Forskning visar att kvinnor med utländsk bakgrund är en ytterst sårbar och utsatt grupp. Syftet med studien är att skapa en förståelse för hur personal på skyddade boenden konstruerar våldsutsatta kvinnor från mellanösterns hjälpbehovoch hur de arbetar för att bemöta dessa. Studien syftar även till att förstå hur makt förekommer på skyddade boenden. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med fem personal på fyra skyddade boenden. Det insamlade materialet analyserades genom tematiskt analys utifrån socialkonstruktionismen samt begreppen makt, kultur och tradition. Resultatet visade att personal på skyddade boenden konstruerade kvinnor från mellanösterns hjälpbehov som att bland annat lära sig det svenska språket, få information om sina rättigheter och skyldigheter och skapa sig nya sociala nätverk. Allt detta är en förutsättning för att kvinnorna på längre sikt ska bli självständiga och därigenom kunna leva ett liv fritt från våld. Resultatet har även visat att det är att personalen är medvetna om vilket maktövertag deras professionella roll innebär

Denna uppsats berör kvinnornas synlighet i läromedel inom ramen för den akademiska kursen Historien om Abrahams Gud där islam, judendom och kristendom berördes. Vi antar ett genusteoretiskt perspektiv för att belysa kvinnors synlighet och närvaro. Anledningen till att vi vill studera kvinnor är för att vi själva genom vår skolgång upplevt en frånvaro av kvinnor inom olika skolämnen, och därigenom en svårighet att identifiera oss med kvinnorna. Idag kan vi se att en möjlig anledning till detta var att kvinnor lämnades utanför klassrummet till förmån för ett manligt perspektiv på undervisningen. Stort fokus låg också på männens olika uppfinningar, upptäckter och historiska betydelser, men kvinnorna benämndes i mycket liten grad om kvinnor ens belystes. Läromedel för respektive religion analyseras genom en text- och diskursanalys, för att få ett tydligt resultat kring vad vi ser i litteraturen. I resultatkapitlet presenteras religion för religion så att läsaren hela tiden förstår vilken religion som han eller hon läser om. Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka hur kvinnor inom de Abrahamitiska religionerna porträtteras och beskrivs i tre läroböcker som använts inom religionsvetenskap 0-30 högskolepoäng inom ämneslärarprogrammet på Högskolan i Gävle höstterminen 2012. I studien antar vi ett genusperspektiv och undersöker var kvinnan blir synlig och synliggörs i läromedlen.   Vad vårt resultat visar på är att kvinnan ofta porträtteras vid egenskaper som exempelvis moderlig, omvårdande och mjuk. Hon beskrivs för det mesta i hemmets miljö, då hon ofta har ett stort ansvar för hus och barnuppfostran. Kvinnorollen beskrivs utifrån en instängd hemmiljö, det vill säga i det icke-offentliga. Resultatet visar dessutom på att författarna skriver fram kvinnan på olika sätt, detta blir synligt genom författarnas olika sätt att göra kvinnan aktiv i texten. Detta kommer vi att belysa utförligt i kapitlet resultat och analys.   Nyckelord för denna uppsats är: Kvinnosyn religioner, kvinnor, kvinnor och män samt Abrahamitiska kvinnor.

No description available.