Women and environment; two subjects that are connected.The environment is destroyed constantly and women often take initiatives to environmental work. To be able to take initiatives women must known about the phenomenon, especially about the household waste. This study was carried out in Kocasinan municipality in Kayseri in Turkey in order to examine the women's attitudes to householde-source separation and in order to find out the women's knowledge about the impact the waste had on the environment. The result showed that a majority of women had a positive attitude towards recycling of the household waste. The women did not think that they had got any information from the municipality or from the authorities about how and why they should sort the household waste and what happened with the waste after that they thrown out it. The result shows that an introduction of a source separation system would not function unless women first are aware of the problem. Environment improvements can only be achieved if women become enlightened about how the household waste influences environment, their own health and their children's health. / Kvinnor och miljö; två subjekt som går hand i hand. Miljön förstörs ständigt och kvinnor tar ofta initiativ till miljöarbete. För att kvinnor skall ta initiativ så måste de ha kunskaper om fenomenet, framförallt om hushållsavfallet. Denna studie utfördes i Kocasinan kommun i Kayseri i Turkiet för att undersöka kvinnornas attityder till hushållsavfallet-källsortering och för att ta reda på kvinnornas kunskaper om hushållsavfallets påverkan på miljön. Resultatet visade att majoriteten hade en positiv inställning till källsortering av hushållsavfallet. Kvinnorna tyckte inte att de fick information från kommunen eller från myndigheterna om hur och varför de skulle sortera hushållsavfallet och vad som händer med avfallet efter att de kastat ut det. Resultatet visar att ett införande av källsorteringssystem inte skulle fungera om inte kvinnorna först uppmärksammas om avfallsproblemet. Miljöförbättringar kan bara uppnås om kvinnor blir upplysta om hur hushållsavfallet påverkar miljön, deras egen hälsa och deras barns hälsa.

Akut kranskärlssjukdom är en folksjukdom i Sverige och i andra delar av västvärlden, vilken drabbar både kvinnor och män. Enligt Socialstyrelsen är hjärtinfarkt den enskilt vanligaste dödsorsaken i Sverige och svarar för 30 procent av alla dödsfall som sker i landet. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av akut kranskärlssjukdom. Metod: Studien är baserad på tolv vetenskapliga artiklar framtagna ur databaserna CINAHL och PubMed. Sökningen strukturerades med sökord anpassade efter studiens syfte. Det resulterade i 97 artiklar varav, elva valdes ut från den elektroniska sökningen och en togs fram ur en manuell fritextsökning. Samtliga tolv artiklar som inkluderats i litteraturstudien har granskats med hjälp av en granskningsmall för att säkerställa artiklarnas kvalité. Resultat: ett tema- upplevelse av olust och sex kategorier utformades. De utgick från upplevelsen av det obehag och den olust som kvinnorna i artiklarna upplevde i samband med, eller en tid innan insjuknandet i akut kranskärlssjukdom. De sex kategorierna som utformades var upplevelser av: smärta, illamående, andningssvårigheter, ovanlig trötthet, oro samt temperaturförändringar. Denna litteraturstudie är viktig i det avseende att sjuksköterskor och personal inom vårdsektorn bör väga in detta i mötet med patienten, för att snabbare kunna ge patienten de bästa förutsättningarna till adekvat vård.

Syftet med denna studie var att skapa förståelse för varför misshandlade kvinnor stannar i destruktiva relationer. För att lyckas med detta valdes en kvalitativ metod för att utföra undersökningen. Intervjuer genomfördes med tre kvinnor samt med personal från kvinnojour och polis, därefter analyserades texten och resultatet redovisades. Resultatet visade att kvinnor genomgår en process där de genom anpassning så småningom förlorar sin självbild och verklighetsuppfattning. Detta sker genom mannens makt och kontroll. Resultatet visar att det finns tydliga mönster i kvinnornas upplevelser som kan hänvisas till Lundgren´s (2004) Normaliseringsprocess. En viktig slutsats visade sig vara att det beror på var kvinnan befinner sig i processen som avgör om hon klarar av att lämna mannen. Om kvinnan inte kommit till den ”vändpunkten” men fått hjälp av anhöriga eller professionella att lämna mannen finns risken att hon återvänder till relationen. En annan slutsats visade sig vara att vändpunkten är individuell för varje kvinna. / The purpose with this study was to create understanding why women stay in destructive relations. To succeed with this a qualitative method was chosen to execute the examination. Interviews were carried through with three women as well as with staff from the women´s crisis center and the police, then the text was analyzed and the result was shown. The result showed that women go through a process where they through adaptation gradually lose themselves. This is done by power and control from the men. The result shows that there is an evident pattern in the women´s experiences that can be referred to Lundgren´s (2004) Normaliseringsprocess (Normalizing process). An important conclusion appeared to be that it depends where in the process the woman is at the moment that determine if she manage to abandon the man. If the woman has not come to that turning-point but has got help from relatives or professionals to abandon the man there is a risk that she might return to the relation. Another conclusion showed that the turning-point is individual for every single woman.

Syftet med studien var att beskriva vilka faktorer som påverkade kvinnan i beslutet att söka sjukvård. Vidare var syftet att beskriva vilka upplevelser kvinnor som genomgått hjärtinfarkt hade innan kvinnorna beslutade sig för att kontakta sjukvården. Underlag till systematiska litteraturstudien söktes i referensdatabaser. Inkluderade artiklar i studien skulle vara publicerade mellan åren 2000-2007. Artiklarna skulle vara skrivna på engelska samt tillgängliga i fulltext via Internet. Kvalitetsgranskning av artiklar gjordes med stöd av modifierad kvalitetsgranskningsmall. Sammanfattningsvis konstaterades att kvinnorna i studerade artiklar kunde uppvisa likadana fysiska upplevelser som finns beskrivet i litteraturen, som klassiska upplevelser vid hjärtinfarkt. Klassiska upplevelser var plötsligt insättande av bröstsmärta, ångest, illamående, andfåddhet och kallsvett. Utstrålning av smärta mot käke, axlar, armar och nacke. Kvinnor upplevde i högre grad extrem trötthet, utmattning och svaghet i jämförelse med klassiska upplevelser vid insjuknandet i hjärtinfarkt. Orsakerna till att kvinnor hade svårigheter att ta beslut att söka sjukvård var flera. Drabbade kvinnors okunskap om vilka upplevelser kvinnor upplevde vid hjärtinfarkt bidrog till försening. Kvinnorna satte inget samband mellan fysiska upplevelsen och hjärtinfarkt. Kvinnorna var övertygade om att upplevelsen inte utgjorde något hot mot hälsan.

Background: In Sweden and Norway planned home birth is not included in the health care system. In Denmark women with expected low risk birth have the right to choose home birth. Registrations of home births in the Nordic countries are not completed and women’s experiences of planned home birth in Scandinavian context are not earlier described.Objective: The aim of this study was to describe women’s experiences of planned home birth in the Scandinavian countries.Design: Inductive content analysis. Fifty-three Scandinavian women who have experienced planned home birth have replied an open question in a questionnaire. Findings: In the analysis five categories and twelve subcategories emerged. The categories were, to feel secure, experiences of support, being in control, harmony and insecurity. The women felt secure and calm in their own homes. They felt being in control, secure, support and trust in the midwife, relatives and the own body. What worried the women most in presence of the delivery was that the midwife should not be present. Keywords: Home birth, experiences, women.

<p>Hjärtsvikt ökar i både incidens och prevalens i industrialiserade länder. Sjukdomen resulterar i att många av dessa patienter får symtom så som trötthet och andfåddhet. Dessa symtom bidrar i sin tur till att individernas liv påverkas och att deras livskvalitet sänks. Trots att prevalensen av hjärtsvikt är relativt lika hos män och kvinnor är majoriteten av all forskning på ämnet gjord på män. Syftet med studien är att beskriva hur kvinnor med hjärtsvikt upplever sin hälsa och livskvalitet. Metoden som valts för att uppnå syftet är en litteraturbaserad studie. Artikelsökning genomfördes i databaser och även en manuell sökning genomfördes. Åtta publicerade, vetenskapliga och kvalitativa artiklar analyserades till resultatet. Genom analys av artiklarna identifierades tre huvudkategorier och två subkategorier. Huvudkategorierna är ”Förändringar och förluster”, ”Att acceptera sin livssituation” och ”Upplevelsen av stöd från omgivningen”. Subkategorierna tillhör huvudkategorin ”Förändringar och förluster” och heter ”Fysiska” och ”Sociala”. Kategorierna skildrar kvinnornas upplevelse av att leva med hjärtsvikt. Hjärtsvikten påverkade kvinnornas vardag och bidrog till både fysiska och sociala förändringar.  Kvinnorna kände att livet var meningsfullt genom att glädjas åt de aktiviteter de fortfarande klarade av. Stöd från anhöriga och vänner ansågs vara en trygghet när det betraktades som pålitligt.</p>

Bakgrund: Kvinnors psykiska välbefinnande har försämrats sedan 1980-talet. Sjukdomsrisken för kvinnor att någon gång i livet drabbas av depression är 40 %.Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av depression i det dagliga livet. Metod: En litteraturstudie baserad på 14 kvalitativa artiklar, publicerad mellan 2006-2011. Resultat: Kvinnor med diagnosen depression, upplevde ett stort osynligt lidande och nedsatt livskvalitet. Kvinnors syn på orsaker till depression var tidigare negativa livserfarenheter. Många kvinnor upplevde den psykiatriska vårdens kvalitet som positiv. Att kunna lita på personalen och känna förtroende var viktigt. Diskussion: Kvinnors upplevelser av depression, är både individuell och komplex. Den mellanmänskliga relationen mellan sjuksköterska och patient, skall hjälpa den lidande patienten att hålla hoppet vid liv samt, hantera och finna en mening i sin upplevelse av sjukdomen. Slutsats: Mer forskning och kunskap behövs för att förbättra omvårdnadsarbetet för kvinnor med depression.

No description available.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor. Att genomgå bröstcancer påverkar kvinnan fysiskt, psykiskt och socialt. Behandlingen medför förändringar som inverkar på kvinnans hälsa, kropp, livsvärld och sätt att vara. Syfte: Belysa kvinnors upplevelser av att drabbas av och leva med bröstcancer.Metod: Till litteraturstudien valdes nio kvalitativa studier ut. Databassökning har genomförts i Cinahl. Studiernas resultat har sammanställts enligt Fribergs modell för litteraturöversikt. Resultat: Att drabbas av bröstcancer påverkar kvinnor känslomässigt och väcker tankar kring livet och framtiden. Kvinnors inställning till sin situation och det stöd de får påverkar deras upplevelse. Biverkningarna från behandlingen upplevs besvärande och påverkar kvinnors uppfattning av sig själva och deras kroppsbild. Att genomgå bröstcancer får kvinnor att fundera över sin situation och göra förändringar i livet. Konklusion: Att drabbas av bröstcancer är en överväldigande upplevelse som påverkar kvinnor under en lång tid. Upplevelsen av att drabbas av bröstcancer skiljer sig delvis åt mellan kvinnor. För att kunna ge kvinnor stöd och god omvårdnad är det som sjuksköterska viktigt att ha insikt i kvinnors upplevelser av att drabbas av bröstcancer och ha förståelse för att det är en individuell upplevelse.

Sammanfattning Har kvinnor verkligen samma sexuella behov som män? Den här studien behandlar yrkesverksamma kvinnors föreställningar kring sexualitet. Kvinnorna är i åldern 19-65 år. Syftet med studien är att kartlägga kvinnors föreställningar om sin egen och andra kvinnors sexualitet. Förhållningssättet till kvinnors sexualitet i Sverige har förändrats genom åren. Idag ses sexualiteten som både en individuell och relationell företeelse i motsats till förr då den ansågs vara en relationell företeelse. Ett stort genombrott för den svenska sexualiteten var bildandet av RFSU, Riksförbundet för sexuell upplysning, år 1933. De bedrev frågor och krav till samhället som berörde sexualundervisning i skolorna, preventivmedel och även abortfrågan. År 1938 blev användandet av preventivmedel lagligt. Feminister menar att preventivmedel bidrar till kvinnans självständighet och hennes egen sexuella utveckling. Kvinnor ska själva ha rätten att bestämma när och om de vill skaffa barn. Det blev möjligt när preventivmedlet legaliserades. Illegala aborter var länge ett problem i det tidiga svenska samhället. Abortfrågan väcktes omkring 1920-talet men lagen om fri abort antogs först 1974. De centrala begreppen i studien är feminism, sexualitet och könsrelaterad makt. Feministen Mackinnon anser att sexualiteten är den primära formen av mannens förtryck och underordnande av kvinnan. Den klassiska liberalfeminismen förklarade skillnader mellan könen med samhällets struktur och dess uppfostran. Den tidigare forskningen som redogörs i studien handlar om kvinnors sexualitet i Sverige år 1996. Vår studie är genomförd med en kvantitativ metod i form av enkäter. Resultatet i vår studie visar att cirka en tredjedel av kvinnorna någon gång känt sig tvungen att ställa upp på samlag. Med hjälp av bland annat feministen Anne Koedts åsikter om att en kvinna och man aldrig kan uppnå en jämlik sexuell njutning för att män utövar könsmakt över kvinnan kan vi se ett samband mellan vårt resultat och könsmakten. En viss del av resultatet bidrar till att en utveckling av kvinnans sexualitet kan ses. De slutsatser vi kan dra av resultatet är att kvinnans sexualitet och hennes egen föreställning kring sexualitet ständigt utvecklas.