SAMMANFATTNING Bakgrund: Hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Varje år drabbas ungefär 11 000 kvinnor. Hjärtinfarkt kan innebära en traumatisk upplevelse vilket kan påverka kroppen negativt både fysiskt och psykiskt. Tidigare forskning fokuserar främst på männens upplevelser efter en hjärtinfarkt som kan innebära att viktig kunskap om en individanpassad vård för kvinnor går förlorad.   Syfte: Studiens syfte var att belysa kvinnors upplevelser efter en hjärtinfarkt.   Metod: Litteraturstudien baserades på 10 kvalitativa artiklar från databaserna Cinahl, PsycInfo samt via manuell sökning. Artiklarna kvalitetsgranskades samt analyserades utifrån en innehållsanalys med induktiv ansats.   Resultat: I resultatet framkom fyra huvudkategorier: Ett förändrat liv, Emotionella reaktioner, Förändrade relationer, Upplevelser av eftervården. Kvinnorna upplevde rädsla, oro över att återinsjukna samt förlorad kontroll över sitt liv. Stöd saknades av sjukvården och de kände sig utelämnade med sina existentiella frågor.   Slutsatser: Hjärtinfarkt kan påverka hela kvinnans livsvärld. Sjuksköterskan bör inhämta kunskap och förståelse för kvinnans förändrade situation. Om sjuksköterskan lägger fokus på kvinnans livsvärld kan omvårdnaden anpassas och bidra till att stärka dessa kvinnor. Med rätt stöd och information av sjuksköterskan tror författarna att kvinnor som genomgått en hjärtinfarkt åter kan se mening med livet och känna välbefinnande trots sjukdom.     Nyckelord: Hjärtinfarkt, kvinnor, förändrat liv, rädsla.

Bakgrund: Urininkontinens är ett folkhälsoproblem med en prevalens som förväntas öka då antalet äldre blivit fler i och med en stigande livslängd. Prevalensen är störst hos äldre kvinnor, men förekommer i alla åldrar. Symptomen medför ofta psykiskosocialt och fysiskt lidande. Syfte: Att undersöka kvinnors upplevelse av att leva med urininkontinens och dess påverkan på dagliga livet. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Tre teman identifierades med sex tillhörande subteman. Kunskapsluckor: uppfattningar om symptom och normalisering av symptom, Känslomässiga aspekter: självuppfattning och känslouttryck och rädslor och Att hantera vardagen: anpassad livsstil och coping och sex- och samliv. Kvinnorna hade bristande kunskap om urininkontinens och upplevde det som tabubelagt och besvärligt att prata om. Strategier användes för att hantera vardagen och flera avstod från att söka vård om inte symptomen förvärrades. Slutsats: Urininkontinens medför stigma som skapar begränsningar i vardagen och stor psykisk belastning då många kvinnor lider i tysthet. Få söker vård då ämnet upplevs som skamfullt och tabubelagt, istället används copingstrategier för att bemästra situationen på hemmaplan. Kunskapsluckor kring etiologi, symptom och behandling kunde urskiljas hos patientgruppen och större uppmärksamhet från hälso- och sjukvården efterfrågas. Klinisk betydelse: Sjuksköterskor har en viktig roll i bemötandet av dessa patienter och bör bli bättre på att fånga upp patienter i ett tidigt skede och ge adekvat information kring urininkontinens. Studien ämnar ge ökad förståelse för de psykosociala effekterna av att leva med urininkontinens. / Background: Urinary incontinence is a public health problem with an increasing prevelence as the population ages. Urinary incontinence occurs at any age, but prevalence is highest in older women. Symptoms affect woman's health negatively and cause physical and psychosocial suffering. Objective: To examine women's experience living with urinary incontinence and its implications on daily life. Method: A literary of 10 original studies using qualitative method. Results: Three identified themes: Knowledge gaps: Perceptions of symptoms and Normalization of symptoms, Emotional aspects: Self perceptions and emotions and Fears, Coping with everyday life: Coping and lifestyle adaption and Sexual and intimate relations. Results show women had insufficient knowledge about urinary incontinence and experienced it inappropriate to discuss. Women developed strategies to adapt and cope with everyday life. Conclusions: Urinary incontinence causes stigma that creates limitations in everyday life and great mental strain from which many women suffer in silence. Few women seek care as the subject is perceived as shameful and taboo. Instead women adopt coping strategies to manage the situation. A knowledge gap surrounding etiology, symptoms and treatment can be discerned within the patient group who pledge for greater focus and clarity from health care personnel. Clinical importance: Nurses have an important role in provision of treatment and need to be better at finding patients at an early stage and provide accurate information about urinary incontinence. The study intends to give greater understanding of psychosocial effects of living with urinary incontinence.

Bakgrund Varje år drabbas cirka 11 000 kvinnor av hjärtinfarkt som är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Det finns både påverkbara och icke påverkbara riskfaktorer, en speciell riskfaktor för kvinnor är tidig menopaus. Forskning har visat att kvinnor inte upplever det typiska symtomet bröstsmärta utan påvisar ofta symtom såsom ångest och illamående. Symtomen kan vara diffusa att kvinnorna inte uppfattar det som en hjärtinfarkt. Hjärtinfarkt är en traumatisk händelse som kan påverka hälsan och välbefinnandet. Syfte Syftet var att beskriva kvinnors erfarenheter efter att ha haft en hjärtinfarkt. Metod En systematisk litteraturstudie enligt Forsberg och Wengströms (2015) metod. Databaserna som användes vid litteratursökningarna var Cinahl, Pubmed och PsycINFO och artiklarna kvalitetsgranskades enligt Forsberg och Wengströms (2015) granskningsmallar. Nio kvalitativa och en kvantitativ artikel inkluderades i litteraturstudien.   Resultat Resultaten presenterades i fem kategorier: Fysiska begränsningar, betydelsefulla relationer, emotionella reaktioner, erfarenheter från vården och livsstilsförändringar. Resultatet visade att trötthet upplevdes, rädsla för att få en ny hjärtinfarkt upplevdes av en del kvinnor, de var i behov av stöd från närstående, några kvinnor upplevde brist på information från vårdpersonal och de var i behov av att göra livsstilsförändringar efter hjärtinfarkten.   Slutsats Efter hjärtinfarkten blev det en stor förändring i kvinnornas liv. De fick ändra sina prioriteringar, göra livsstilsförändringar, de var i behov av stöd och de behövde se sitt liv utifrån ett annat perspektiv. Sjuksköterskan behöver se omvårdnadsbehoven utifrån varje enskild kvinna för att kunna främja deras hälsa.

Studiens fokus är våldsutsatta kvinnor med missbruksproblematik. Studien har undersökt vilken kunskap och erfarenhet yrkesverksamma inom det sociala arbetets fält har gällande den sociala verkligheten och levnadsvillkoren för kvinnor med denna problematik, vilka insatser som finns representerade för att förbättra kvinnornas situation samt vilka möjligheter och begränsningar de yrkesverksamma ser i deras arbete med denna grupp. Studiens forskningsteoretiska inriktning är hermeneutisk och det är en kvalitativ studie där metodvalet består av semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma som arbetar inom olika avdelningar i den sociala sektorn. Studiens teoretiska perspektiv har en feministisk grund. Studiens material har analyserats med hjälp av en tematisk analys och har kopplats samman med tidigare forskning och de teoretiska perspektiven för studien. Resultatet visar att kvinnor med denna problematik är mycket utsatta på grund av könsmaktsordningen, stigmatisering, destruktiva relationer, sexuellt utnyttjade, självmedicinering och den socialt marginaliserade miljön. Kvinnornas brist på motivation till att söka hjälp är hög och de befintliga sociala insatserna är inte tillräckligt utvecklade för att se till kvinnornas specifika behov.

Bakgrund: Borderline personlighetsstörning [BPD] är en av de diagnoser som går under namnet personlighetsstörning. BPD beskrivs som ett mönster av instabilitet i relationer med andra människor, känslostämning och självbild samt en markerande impulsivitet. Det är ungefär 75 procent som är kvinnor med borderline personlighetsstörning. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med borderline personlighetsstörning. Metod: En litteraturstudie av patografier utifrån en kvalitativ design har utförts. Data har analyserats med Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys. Resultat: Under analysens gång framkom tre kategorier; Ett pendlande känsloliv, Behovet av att få lindring samt Strategier för att kunna hantera sjukdomen. Det framkom att kvinnorna i studien upplevde en enorm ångest och en känsla av att allt är mörkt inom dem. De försökte själva hantera ångesten genom att med olika metoder skada sig själva. Med hjälp av engagerade personer kunde de lära sig hantera vardagen. Slutsats: En person med BPD kan inom sig känna ett självhat och en tomhet som skapar ångest och kan leda till suicidförsök. Sjuksköterskan kan komma att möta dessa personer inom sjukvården och behöver visa förståelse och vara öppen för att lyssna på personens livsberättelse. Fler studier om personers upplevelser samt anhörigas upplevelser är önskvärt.

Bakgrund: Depression definieras som en ihållande förekomst av nedstämdhet som påverkar individens tankar, känslor och beteende. Risken för att kvinnor någon gång drabbas av depression är 30 %. Fysisk aktivitet minskar risken för depression genom att dämpa och hindra uppkomsten av depressiva symptom. Fysisk aktivitet på recept, FaR, är en metod som används av sjukvården för att främja fysisk aktivitet. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors erfarenheter av fysisk aktivitet vid depression. Metod: En litteraturstudie där resultatet baseras på tio vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Resultatet utgörs av huvudteman och underteman som beskriver att fysisk aktivitet påverkar kvinnors välbefinnande samt ger upphov till känslor av mening och sammanhang. Kvinnor erfar att det kan uppstå hinder för att utföra fysisk aktivitet där brist på tid och avsaknad av motivation återfinns. Slutsats: Fysisk aktivitet påverkar kvinnorna positivt fysiskt och psykiskt eftersom träningen ett sätt till möjlig självbehandling. Motivation är en av de avgörande faktorerna som finns för att kvinnorna ska kunna utföra fysisk aktivitet. Sjuksköterskan innehar en viktig roll för att kunna stödja och motivera patienten till fortsatt träning. Därav är det viktigt att sjuksköterskan har ett följsamt förhållningssätt. Sjuksköterskan upplever svårigheter att förskriva FaR då de saknar tillräckligt med kunskap.

Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva kvinnors upplevelse efter en mastektomi. Metod: En litteraturöversikt som bygger på artiklar med kvalitativ design utfördes som baseras på elva vetenskapliga artiklar av kvalitativ design. Artiklarna analyserades och resultatet presenteras med hjälp av huvudteman och underteman baserat på fynden i analysen. Resultat: Resultatet byggdes upp av två huvudteman, fysiska och psykiska svårigheter samt existentiella och sociala utmaningar. Under dessa teman formulerades fem underteman, Att leva med smärta, en förändrad identitet och självbild, oro och känsla av ensamhet, tankar kring livet och döden, familjen och samhället. Slutsats: Litteraturöversikten visade på hur kvinnors kroppsuppfattning påverkades negativt efter en mastektomi, då de kände sig mindre kvinnliga och inte bekväma i sin kropp framför sin partner vilket påverkade sexlivet samt det sociala samspelet med omgivningen. Stöd från familj, vårdpersonal och andra kvinnor med erfarenhet av mastektomi ansågs viktigt.

No description available.

This study's purpose is to examine how female sportswriters representation in physical space and as regards content has evolved over a period of ten years in the Swedish tabloid Aftonbladets sports printed supplement Sportbladet. The history of female sportswriters in press all over the world seems to have been largely outnumbered despite the fact that the practitioners of sports is very similar numerically. To investigating this matter, a content analysis was made on 30 printed papers from each year of 2006 and 2016. The results showed that female sportswriters in Sportbladet had made some significant differences in the regard of increasing their representation in both physical space and what type of journalistic work they were assigned to under this period.

Titel: Kvinnors upplevelser av att leva med bulimi. Bakgrund: Bulimi karakteriseras av täta episoder av hetsätning följt av bland annat självframkallande kräkningar. Det förekommer en patologisk vikt- och utseendefixering. Bland de drabbade är cirka 90 % kvinnor. Känslor av skam, låg självkänsla och rädsla för stigmatisering är vanligt hos kvinnor med bulimi. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med bulimi.  Metod: En litteraturstudie genomfördes för att skapa en djupare förståelse för det valda fenomenet. Åtta vetenskapliga kvalitativa artiklar valdes, kvalitetsgranskades, analyserades, sammanställdes och presenterades till ett resultat. Resultat: Resultatet sammanställdes i tre kategorier; tankar om bakgrunden till bulimin, hetsätningsbeteendet och att bli fri från bulimin. Slutsats: Samhälleliga ideal och normer kan ha stor betydelse för kvinnors negativa självbild och ätstörningsutveckling. Kvinnorna använde självdestruktiva metoder för att hantera och kontrollera ytliga och djupa underliggande känslor och tankar. Antalet återhämtade från bulimi har en låg siffra och nya behandlingsalternativ samt forskning kring dessa borde prioriteras. / Title: Women´s experiences of living with bulimia. Background: Bulimia is characterized by frequent episodes of binge eating followed by e.g. self-induced vomiting. There is a pathological weight and appearance fixation. About 90% of all sufferers are women. Feelings of shame, low self-esteem and fear of stigma are common in women with bulimia. Aim: The aim of this literature study was to describe women´s experiences of living with bulimia. Method: A literature study was conducted to create a deeper understanding for the chosen phenomenon. Eight scientific articles were reviewed, discussed, analyzed and presented to a result. Results: The results were compiled into three categories; thoughts about the background to the bulimia, the binge behavior and to be free from bulimia. Conclusion: Societal ideals and standards can have a major impact on women´s negative self-image and eating disorder development. The women used self-destructive methods to manage and control the superficial and deep underlying feelings and thoughts. The number of recovered from bulimia are low and new alternative of treatment as well as research on this should be prioritized.