Syftet med studien var att undersöka om det går att förbättra uthålligheten och testvärden hos yngre kvinnor. Detta genom att träna uthållighetsträning endast två gånger i veckan, ett gemensamt pass samt ett pass på egen hand, under åtta veckor. I studien medverkade 15 kvinnor och det som undersöktes var om kvinnornas tid på tre kilometers löpning kunde förbättras. Vidare studerades om pulsen vid målgång, en minut efter målgång samt om vilopulsen kunde förbättras från första Coopertestet innan träningsperioden till andra Coopertestet efter träningsperioden. Resultatet visade att uthålligheten troligtvis kan förbättras hos yngre kvinnor genom att endast träna två uthållighetspass per vecka under en åtta veckors period, dock behöver deltagaren följa träningsprogrammet noggrant och ta ut sig på varje träningspass, vilket samtidigt kräver en hög motivation för att klara av uppgiften.

Bröstcancer är den vanligaste cancerdiagnosen hos svenska kvinnor. Vid upptäckt av en tumör i bröstet startar oftast behandlingen med ett kirurgiskt ingrepp då delar av bröstet eller hela bröstet tas bort. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av bröstförlust och bröstrekonstruktion i samband med bröstcancer hos kvinnor boende i västvärlden. En litteratursökning gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. Efter urval, granskning och värdering av artiklarna kvarstod 15 studier, vilka utgjorde grunden för litteraturstudien. Resultatet visade på att bröstförlust innebar en förändring för kvinnorna, fysiskt, psykiskt och psykosocialt. Många kvinnor upplevde att deras egna bröst var oersättliga, även om en rekonstruktion/extern protesanvändning i vissa fall kunde minska känslan av förändring och ge tillbaka en del av kvinnornas gamla kroppsform. Sociala problem, som uppkom i och med en bröstförlust, kvarstod hos några kvinnor även efter en rekonstruktion/extern protesanvändning. Sjuksköterskan bör, utifrån ett omvårdnadsperspektiv, uppmärksamma kvinnornas omvårdnadsbehov på flera olika plan och se helheten vid vård av kvinnor som drabbats av bröstcancer, därför att bröstförlust är komplext och upplevs individuellt.

Denna studie handlar om hur flexibiliteten inom arbetslivet tar sig uttryck när det gäller arbetstidsflexibilitet. Studiens forskningsområden ligger i gränssnittet mellan organisation/ledning, arbetstid och kvinnor inom hemtjänsten. Två hemtjänstgrupper som praktiserar olika arbetstidsmodeller inom Halmstads kommun studerades. Syftet var att skapa förståelse för ledningens och personalens upplevelser av flexibel- respektive icke flexibel arbetstid med avseende på de för- och nackdelar som modellerna uppfattats att ha. Frågeställningarna var, Hur upplevs de olika arbetstidsmodellerna? Vilka för- och nackdelar uppfattas modellerna ha för ledning och personal? Samt vilka möjligheter ger dessa arbetstidsmodeller personalen att förena arbetsliv med privatliv? För att få svar på frågeställningarna användes en kvalitativ metod baserad på intervjuer med hemtjänstchefen, två områdeschefer samt fyra anställda. Materialet som ingår i denna rapport behandlar begreppet flexibilitet och framför allt flexibel arbetstid. Dessutom används litteraturstudier och vetenskapliga artiklar som tar upp kombination av arbetsliv och familjeliv samt statistik över kvinnors arbetsvillkor. Tidigare forskning visade att arbetstidens förläggning var en viktig inflytelsefråga för vårdpersonalen och mest nöjd var den grupp som hade möjligheten att byta arbetspass. Empirin i denna uppsats visade att samtliga i personalen ansåg att det var viktigt att kunna kombinera arbetsliv med privatliv samt att alla var nöjda med sina möjligheter att påverka arbetstiderna. Detta oberoende av vilken arbetstidsmodell de praktiserade eftersom personalen med fast arbetstid kunde hitta egna alternativa lösningar vid behov av ledighet. Några slutsatser som kunde dras av empirin var att med rätt förutsättningar borde den flexibla arbetstiden generera en viss ekonomisk vinning för organisationen, men även skapa en vinna - vinna situation för både anställda och arbetsgivaren. Ytterligare en slutsats var att den tidigare forskning som finns kring flexibla arbetstider var motsägelsefull och så var även vår studie.

Postoperativt illamående drabbar en tredjedel av dem som genomgår en operation med generell an-estesi. En av riskfaktorerna för att drabbas av post-operativt illamående och kräkning (PONV) är att vara kvinna i fertil ålder, hos vilka det är tre gånger vanligare än hos män. PONV kräver ökad medici-nering och tillsyn av personal, vilket leder till ökade kostnader. Postoperativt illamående har troligtvis funnits sedan anestesin började användas i mitten av 1800-talet. Under åren som följt har säkrare me-toder för narkos utvecklats men problemet med postoperativt illamående förekommer fortfarande och har fått benämningen ”the big little problem” Postoperativt illamående är speciellt vanligt efter cancer mammae operationer, bukoperationer och gynekologiska ingrepp. Syftet med litteraturstudien var att belysa omvårdnadsåtgärder i samband med postoperativt illamående hos kvinnor i fertil ålder. Studien gjordes med en induktiv ansats där tio kvantitativa artiklar analyserades. Resultatet av lit-teraturstudien visade att det inte finns mycket att tillgå för att behandla och förebygga uppkomsten av postoperativt illamående hos kvinnor i fertil ål-der. Evidensbaserade omvårdnadsåtgärder kan ge sjuksköterskan kunskap om hur problemet med PONV bäst behandlas. Studier inom ämnet är dock begränsade och därför borde forskning inom området utökas.

The purpose of the study was to investigate how young female Kurd immigrants experienced their existence between two different cultures, namely Swedish compared to the immigrants parents culture. How their experience behavioural conduct between the opposite sex before marriage and if the young female Kurds thought the mass media picture of them was thought of as a correct image of their lives in general or whether they experienced it as a generalisation only. We chose qualitative methods for our study and used suitable literature based on the theories of this subject to be able to understand the problem. To go deeper whit the study five young female Kurds aged between eighteen and twenty years were asked if they would participate in an interview on the subject. These participants proved that they had no problem at all being multicultural. They adapted themselves no matter which environment they found themselves in, whether it is the Swedish or the Kurd culture. They did NOT see themselves as victims or nondependent individuals. They did not experience their male relatives as a threat either; on the contrary, family was seen as a big support for them instead. Their strong and positive side had not been highlighted in the mass media only neglected and ignored on behalf of the weak and oppressed female Kurd instead. This was very frustrating for the young female Kurds who we interviewed. If there is going to be a change in the problem, which actually does exist in society today, then one must examine the intersectionalism within research work that now seems to be done. This became quite clear in our research study that is presented here.

Den vanligaste cancersjukdomen som kvinnor drabbas av är bröstcancer. Ungefär 15-20 kvinnor insjuknar varje dag i Sverige. Ett cancerbesked är för de allra flesta emotionellt påfrestande och många relaterar ordet cancer med döden. Psykiska kriser kan utlösas helt plötsligt och oväntat av yttre påfrestningar, det vill säga traumatiska händelser. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa den mentala hälsan hos kvinnor som drabbats av bröstcancer. Metod: Denna litteraturstudie är baserad på 16 vetenskapliga artiklar vars resultat bearbetades och analyserades. Resultat: Följderna av bröstcancer är både positiva och negativa för den psykiska hälsan även om det visat sig vara de negativa konsekvenserna som väger tyngst. Negativa psykiska följder för bröstcancersjuka kvinnor är bland annat ångest, stress, oro, rädsla, depression och posttraumatiskt stressyndrom. Positiva psykiska konsekvenser kan innebära att kvinnorna uppskatta livet mer och lär sig se livet med nya ögon. Diskussion: Den psykiska hälsan bör få ett större fokus och inte hamna i skymundan för den fysiska ohälsan. Slutsats: Mer forskning runt kvinnors psykiska hälsa och bröstcancer är nödvändigt. Därefter bör mer insatser införas för att uppnå en god psykisk hälsa hos dessa kvinnor.

De interna faktorerna är vad som huvudsakligen driver kvinnor till att göra karriär och klättra på den hierarkiska stegen. Främst är det de interna faktorerna utmaning, intresse samt målet att utvecklas som är aktuella för respondenterna. Emellertid har även den externa faktorn uppmuntran och beröm visats ha en effekt på drivkraften att göra karriär.

Antalet anmälda våldtäkter har ökat markant de senaste tio åren. År 2010 anmäldes 5960 våldtäkter mot kvinnor, män och barn jämfört med 2084 våldtäkter år 2001. När det gäller antalet anmälda våldtäkter år 2010 mot kvinnor 18 år eller äldre var siffran 3245, medan motsvarande siffra för män var 97. Kvinnan som våldtas blir kränkt och förödmjukad både sexuellt och personligt. Som andra människor i kris kan hon tappa meningen med sitt liv och fyllas av sorg och ångest. Får hon inte hjälp och stöd att dela och förstå sina känslor kan hennes självförtroende förvandlas till känslor av värdelöshet. Enligt International Council of Nurses (ICN:s) etiska kod för sjuksköterskor ligger det i vårdens natur bland annat att alla personer har rätt till liv, värdighet och att bli respektfullt behandlad. Ett kompetensområde som är viktigt vid mötet med kvinnor som blivit utsatta för våldtäkt är att främja hälsa och att förebygga ohälsa, där ingår till exempel att stötta patienter med ohälsa samt kunna identifiera olika ohälsorisker.

Bakgrund: Knäskador är ett problem inom fotboll och en allvarlig knäskada som ofta drabbar unga kvinnor är en främre korsbandsskada. Denna skada sker oftast vid plötsliga inbromsningar, snabba riktningsförändringar eller vid landning efter ett hopp. Rehabiliteringen för främre korsbandsskador är lång och risken att drabbas av artros i det skadade knäet senare i livet ökar. Syfte: Syftet med studien är att se om det hos unga kvinnor som spelar fotboll går att förebygga främre korsbandsskador med hjälp av träningsprogram. Metod: Undersökningen är en litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet visar att de spelare som deltog i de olika träningsprogrammen hade 61 % (OR 0.59, Cl 0.46 – 0.75) mindre risk att drabbas av främre korsbandsskador jämfört med de spelare som inte deltog i något träningsprogram. Resultatet antydde även att ju längre träningsprogrammen pågått desto mindre är risken att drabbas av en främre korsbandsskada, detta var dock inte signifikant. Diskussion: Träningsprogram som används för att förebygga främre korsbandsskador bör inte enbart bestå av balansträning. Styrka och plyometrisk träning är viktiga komponenter för att kunna förebygga främre korbandsskador hos unga kvinnor som spelar fotboll.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken för både män och kvinnor världen över. Symtomen kan skilja sig mellan könen och kvinnor får senare vård och behandling än män. Hälsan förändras efter en hjärtinfarkt och tiden efter är turbulent både fysiskt och känslomässigt för den drabbade kvinnan. Rehabiliteringsprogrammen som finns visar sig inte vara anpassade för kvinnors behov. Det behövs ett helhetsperspektiv i vården, då det finns brister i bemötandet mot kvinnliga patienter och informationsöverföringen till patienterna är otillräcklig. Syfte: Syftet är att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med följderna av hjärtinfarkt. Metod: En litteraturstudie har genomförts med hjälp av sökord i databaserna CINAHL,  Academic Search Premier och Medline. Åtta artiklar valdes till resultatet och analyserades med hjälp av Fribergs analysmetod. Resultat: Tiden efter hjärtinfarkten är turbulent och kvinnorna upplevde känslor av bland annat ilska, skuld, rädsla och trötthet. Hjärtinfarkten skapade ett behov av hjälp från familj och sjukvårdspersonal. Kvinnorna kom till insikt och gjorde omprioriteringar i livet. De uttryckte ett behov av mer information och kunskap om sin sjukdom. Resultatet visar att kvinnorna gjorde livsstilsförändringar och de upplevde att det fanns hopp om framtiden. Diskussion: Det är viktig att sjuksköterskan blir delaktig och har en närvaro i kvinnans vardag. Eftersom det finns en brist på information och kunskap är det viktigt att sjuksköterskan tar tag i detta problem och ser till att informationen överförs, förstås och upprepas. Sjuksköterskan måste ha en inställning om att alla människor är unika och vården ska enligt oss vara flexibel för olika behov. Nyckelord: Hjärtinfarkt, kvinnor, upplevelser, omprioritering och hälsa. Keywords: Myocardial Infarction, women, experience, reprioritisation and health.