Syftet med denna undersökning är att få en förståelse kring hur unga kvinnliga studenter använder sig av det sociala mediet Instagram. Studien ämnar svara på vilka funktioner Instagram fyller för unga kvinnliga studenter samt vilken betydelse detta sociala medium har i deras vardagliga liv. FRÅGESTÄLLNING: Syftet har specificerats i följande frågeställning: - Hur används Instagram av unga kvinnliga studenter? METOD OCH MATERIAL: Kvalitativa individuella intervjuer med fyra kvinnliga studenter i 23-års ålder. HUVUDRESULTAT : Studien visar på att en viktig funktion med Instagram är att interagera med andra människor och vara deltagande i den sociala gemenskapen på forumet. Det  ramkom även att tre av fyra kvinnliga studenter ser på forumet som ett verktyg för att kunna bygga ett personligt varumärke och att det är ett enkelt sätt att hålla sina nära och kära uppdaterade kring sitt vardagsliv.

Varje år får 58 000 personer i Sverige diagnosen cancer och av dessa blir cirka 65 % botade (Cancerfonden 2014). Att få ett cancerbesked förändrar tillvaron och livsvärlden drastiskt. Då många kvinnor som drabbas av cancer dessutom har barn och familj sker även en stor förändring i den pågående vardagen. Diagnosen kan påverka kvinnan både kroppsligt, psykiskt och existentiellt. Den medicinska behandlingen som cancersjukdomen för med sig kan ge flera biverkningar men även orsaka psykisk påfrestning i form av rädsla och ovisshet för behandlingsresultat. Ett bortopererat bröst eller livmoder kan påverka självkänslan och upplevelsen av att vara kvinna drastiskt. Syftet med examensarbetet är att belysa kvinnors upplevelser och erfarenheter upp till två år efter ett cancerbesked. Examensarbetet är baserat på fyra kvinnors upplevelser vilka har beskrivits i tre biografier. En narrativ studie har gjorts och biografierna har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys för att få fram en ny helhetsbild av vad kvinnorna upplever i vardagen efter beskedet om cancer. Utifrån biografierna kunde huvudtemat skapas: Tillvaron rasar samman. Ur detta framkom fyra teman: Sjukdomen hade grepp om mig, någonstans där i detta kaos växte en beslutsamhet fram, omgivningens betydelse och upplevelser av att kroppen förändras. Då cancer är en stor folksjukdom möter sjuksköterskan i vårdarbetet ofta patienter med cancersjukdom och deras anhöriga. Därför är det av stort intresse för sjuksköterskan att försöka få en bild av vad dessa patienter går igenom och hur deras vardag påverkas efter att de fått beskedet, för att kunna möta och ge stöd till patienter med cancersjukdom och deras anhöriga på bästa sätt.

Bakgrund: I Sverige finns cirka 25 000 stomibärare. Stomiuppläggning och relaterande kirurgi kan leda till skador och smärta för kvinnor i bäckenområdet. Stomiuppläggning kan ge en förändring i kroppsuppfattning och funktion. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur kvinnor beskriver sin kropp efter stomiuppläggning samt hur de hanterar sin nya situation. Vidare vill kvinnors upplevelse av sin sexualitet efter stomiuppläggning beskrivas samt hur de hanterar sin nya situation i sexuallivet. Kvaliteten avseende undersökningsgrupp för de inkluderade artiklarna kommer även att granskas. Metod: En beskrivande litteraturstudie baserad på 13 vetenskapliga artiklar. Artiklarna har sökts i databaserna PubMed och Cinahl. Artiklarna kodades och utifrån detta utformades två huvudkategorier med tillhörande kategorier.  Resultat: Kvinnor upplevde förlust av kontroll efter en stomiuppläggning, de kände sig oattraktiva och upplevde stomin som något främmande på deras kropp. De hittade nya hanteringssätt runt stomin. En stomiuppläggning kunde innebära ett förändrat sexualliv som innebar oro och smärta. En del kvinnor hittade nya möjligheter sexuellt i samband med stomiuppläggningen andra hittade nya sätt att hantera sin sexualitet i relation till stomin. Äldre kvinnor upplevde liten påverkan på sin sexualitet i samband med stomiuppläggningen. Slutsats: Att genomgå en stomiuppläggning och bli stomibärare innebar en stor förändring i en kvinnas liv. Det påverkade på många plan och blev för många en inskränkning vad gällande kroppsuppfattning och sexualitet. För många av kvinnorna innebar stomiuppläggningen ett nytt sätt att leva där de alltid måste tänka på sin stomi och på de eventuella begränsningar som denna gav.

Bakgrund: Självskadebeteende betyder att den egna kroppen uppsåtligen skadas. I Sverige är det vanligast förekommande bland kvinnor strax före 20-års ålder. Självskadebeteende kan vara en följd av psykisk ohälsa eller en traumatisk barndom. Vårdpersonal ska lyssna på, vara närvarande i mötet samt acceptera kvinnor som självskadar. Det finns en önskan hos vårdpersonal om att öka sina kunskaper i bemötandet med patienter som skadar sig själva. Syfte: Syftet var att undersöka hur kvinnor med självskadebeteende upplever bemötandet i vården. Metod: Studien gjordes utifrån en induktiv kvalitativ ansats, baserad på sju bloggar som analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Kvinnorna beskrev möten med vården som både positiva och negativa. Det framkom att de kände sig negativt bemötta i form av skrik, skäll och förolämpande kommentarer. De beskrev också möten där de blivit positivt bemötta, när vårdpersonal lyssnat, brytt sig och sett kvinnorna som människor bakom deras självskadebeteende och psykiska diagnoser. Slutsats: Kvinnor med självskadebeteende är unika individer och alla vill bli behandlade olika utifrån vilka vårdsituationer de befinner sig i. Det som ska finnas i åtanke vid bemötande av denna patientgrupp är att ett för kvinnan negativt bemötande kan orsaka ytterligare självskador.

This paper examines women's positions in the music industry. By quantitatively investigate ten major companies on the swedish music market, the authors have been able to mapp positions that are dominated by women and as well as men. The essay discusses several theories of both gender in organizations and gender in society in order to analyze the quantitative results. The aim of the paper is to highlight the current segregation of careers in the music industry as well as to lay a foundation for further research on why it is segregated. Clear graphs shows the gender distribution between women and men in business but also the distribution of gender in occupations / positions in similar companies. In the analysis the authors reflects on the results using relevant gender theories. In the conclusion, the authors explain the result generated by the analysis and illustrates the prevailing segregation that exists in the music industry. This paper has concluded that a seemingly even distribution between men and women in business organisations can sometimes be misleading. The majority of the companies studied had an equal gender distrubution but at the same time gender segregated.  The authors saw signs that certain professions and positions were gender-marked by an over-representation of a particular sex. The essay provides a basis for further research on the topic. / Denna uppsats undersöker kvinnors positioner inom musikbranschen. Genom att kvantitativt undersöka tio stora aktörer på marknaden har författarna kartlagt vilka positioner som domineras av så väl kvinnor och män. Uppsatsen tar upp flera teorier om kön i organisationer samt i samhället för att kunna analysera de kvantitativa resultaten. Syftet med uppsatsen är att belysa den rådande segregationen av yrken i musikbranschen samt att lägga en grund till fortsatt forskning kring varför det ser ut som det gör. Tydliga diagram visar könsfördelning mellan kvinnor och män i företagen men även könsfördelningen mellan yrken/positioner inom liknande företag. I analysen reflekterar författarna över resultaten med hjälp av relevanta teorier. I slutsatsen förklarar författarna de resultat som har uppkommit genom analysen och belyser den rådande segregation som finns inom musikbranschen. Denna uppsats har kommit fram till att en till synes jämn fördelning mellan kvinnor och män inom företag kan ibland vara missvisande. Majoriteten av de studerade företagen hade en jämn könsfördelning men att inom företagen fanns segregering mellan könen. Författarna såg även tecken på att vissa yrken samt positioner var könsmärkta genom en över representation av ett visst kön. Uppsatsen ger en grund för fortsatt forskning i ämnet

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2010.

Bakgrund: I Sverige diagnostiseras omkring 20 kvinnor dagligen med en bröstcancerdiagnos. Detta resulterar i att varje år får 9000 kvinnor en bröstcancerdiagnos. Hur en kvinna upplever att diagnostiseras med bröstcancer är högst individuellt och upplevelsen kan endast beskrivas av personen själv. Olika personer erfar och tolkar saker och ting som händer i det dagliga livet olika beroende på tidigare erfarenheter och händelser i livet. Få studier har undersökt hur kvinnor med bröstcancer upplever perioden mellan diagnos och behandling. Sjuksköterskan har ett ansvar att bedöma patienters behov av stöd efter en diagnos. Det är därför av betydelse att studera kvinnors upplevelse efter diagnos fram till att behandlingen startar. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelse efter diagnosen bröstcancer fram till behandlingen startar. Metod: Kvalitativ litteraturstudie baserad på tre patografier. Resultatet har analyserat med inspiration av Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat grundas på fem olika kategorier varav en av kategorierna har tre underrubriker. De kategorier som framkom efter analysen var att känna rädsla, en känsla av uppgivenhet, att ha en objuden gäst i kroppen, behov av stöd och en tro på framtiden. Slutsats: Kvinnornas upplevelse efter en bröstcancer diagnos fram till behandlingens start är en påfrestande period, då livet vänds upp och ner och påverkar kvinnorna olika. Detta bör uppmärksammas bättre av sjukvården eftersom det ligger på sjuksköterskans ansvar att bedöma patientens behov av stöd efter en diagnos. / Examensarbete

Bakgrund: Bröstcancer är kvinnornas vanligaste cancersjukdom. Att drabbas av bröstcancer innebär en stor påverkan på det vardagliga livet. Biverkningarna av behandlingen innebär ett lidande för kvinnorna. Under sjukdomsperioden spelar sjuksköterskan en viktig roll för hur kvinnorna upplever sitt lidande under behandlingen. Syfte: Syftet var att undersöka kvinnors upplevelse av lidande under sin bröstcancerbehandling. Metod: En självbiografisk studie grundad på fem självbiografier. Materialet analyserades enligt Lundman och Hällgren- Graneheims (2012) manifesta innehållsanalys. Resultat: Resultatet bildade fyra huvudkategorier och tolv underkategorier. Fysiskt lidande i förhållande till att behandlas; Smärta, Hudproblem, Aptitlöshet och Trötthet. Psykiskt lidande i förhållande till att behandlas; Förändrad kroppsbild, Ovisshet och Tankar på döden. Lidande i förhållande till vårdkontakten; Bristande information, Misslyckade vårdåtgärder och Att vara i händerna på sjukvården. Lidande i förhållande till det vardagliga livet; Relationer och familj samt Arbete och fritid. Slutsatser: Bröstcancerbehandlingens biverkningar innebar ett lidande och påverkade även kvinnornas närstående och vardag. Upplevelsen av lidande under behandlingen var outtalat, där kvinnornas lidande uttrycktes i form av negativa känslor, såsom smärta, oro och illamående. Studien kan ge vårdpersonal en ökad inblick gällande hur kvinnor med bröstcancer upplever sin behandling, vilket ger kunskap om hur lidande under behandlingen kan lindras.

Introduktion: Urininkontinens förekommer ungefär dubbelt så ofta hos kvinnor som hosmän. Tillståndet har flertalet orsaker och är ofta behandlingsbart. Sjuksköterskanskunskaper om urininkontinens och dess konsekvenser för kvinnor är viktiga för att ge godomvårdnad. Syfte: Syftet med studien är att belysa kvinnors upplevelser av att leva medurininkontinens. Metod: Ämnesord motsvarande syftet identifierades. Sökningar gjordes ilämpliga databaser. Urval och kritisk granskning gjordes med stöd av metodlitteratur. 15artiklar kvarstod efter granskning. Databearbetning: Utvalda artiklarnas resultatgranskades systematiskt. Funnen data organiserades efter likheter och skillnader samtredovisades i löpande text. Resultat: Funna kategorier handlade om kvinnlighet, frihetsamt somatiska upplevelser. Urininkontinensen hade ofta en negativ påverkan påkvinnornas liv, men hade i vissa fall ingen direkt påverkan. Slutsats: Flertalet kvinnorupplevde urininkontinens som en belastning i livet. Det uppfattades begränsande inom ettflertal områden i livet, den kroppsliga upplevelsen påverkades och rollen som kvinnaförändrades. Därtill kunde religiösa och kulturella sammanhang inverka på upplevelsen avatt leva med urininkontinens.