En stor del av Sveriges befolkning är idag dåligt förberedda för hur ett längre strömavbrott hade påverkat kylda livsmedel. Även fast det finns torkade och konserverade livsmedel så är majoriteten fortfarande beroende av sina kylskåp. För att hitta en lösning på problemet har tre designexperiment genomförts. Genom utförliga probes och djupdykande intervjuer lades grunden för dels hur människor använder sina kylskåp men även hur en eventuell lösning hade kunnat se ut. Ett kylskåp användes i studien vars temperaturprofil observerades i flera iterationer för att undersöka hur den påverkades av att dörren öppnades. Genom ett skapande i produktdesign riktas studiens kunskapsbidrag till användare och läsare. Den lösning som designades blev en portabel frysbox som ersätter en av de redan existerande fryslådorna i både storlek och funktion. Genom att boxen nyttjas dagligen så kommer designbidraget framförallt att underlätta för de personer som inte är förberedda inför ett strömavbrott. / A large part of Sweden’s population today is poorly prepared for how a prolonged power outage would have affected chilled food. Even though there are dried and canned foods, the majority are still dependent on their refrigerators. To find a solution to the problem, three design experiments were performed. Through detailed probes and in-depth interviews, the foundation was laid for how people use their refrigerators, but also what a possible solution could have looked like. A refrigerator was used in the study whose temperature profile was observed in several iterations to investigate how it was affected by the opening of the door. Through a creation in product design, the study’s knowledge contribution is directed to users and readers. The solution that was designed was a portable freezer box that replaces one of the already existing freezer drawers in both size and function. By using the box on a daily basis, the design contribution will especially make it easier for those people who are not prepared for a power outage.

Idag transporteras kylda livsmedel, i Sverige, inom ett temperaturintervall på +2 °C - +8 °C. I vilken temperatur som animaliska livsmedel ska hanteras i regleras i lagstiftningen och varierar mellan +2 °C - +7 °C. Många kylskåp, både hos butik och konsument, är inställda på+8 °C. Till följd av detta är den stora majoriteten livsmedel, på förpackningen, markerade med en förvaringstemperatur på +8 °C. På senare år har diskussioner förts angående en sänkt temperatur i kylkedjan. Anledningen till detta är att överkomma matsvinnet. Forskning pekar på att ett livsmedels hållbarhet är starkt beroende av dess förvaringstemperatur. Hastigheten på mikrobiell tillväxt sjunker nämligen med lägre temperaturer. År 2020 träder en ny förordning om fluorerade växthusgaser (fgasförordningen)i kraft som förbjuder installation och påfyllning av kommersiell utrustning innehållande köldmedier med högre Global Warming Potential-faktor än 2500. Detta innebär att butiksledet i stor utsträckning kommer tvingas byta ut sina äldre kylsystem. Med nya kylsystem kan en lägre temperatur garanteras. För att vara väl förberedda ställer sig transportbranschen frågan vilka konsekvenser en sänkttemperatur kan tänkas föra med sig i deras del av kedjan. Problematiken grundar sig i att en del livsmedel kan ta skada av temperaturer nära fryspunkten. För att skydda dessa livsmedelkan transportören använda sig av produktskydd på kylkänsliga livsmedel. En annan beprövad metod är att dela in livsmedlen i flera temperaturzoner. Arbetets teoretiska bidrag är att det sammanställer tidigare forskning på områden inom livsmedelsegenskaper vid nedkylning, multitemperatursystem och produktskydd samt semistrukturerade intervjuer med experter inom sina respektive områden. Vidare undersöksäven kylkedjans uppbyggnad och dess aktörer. Perspektivet i rapporten utgår från ett av de större transportföretagen inom tempererad logistik i Sverige. Arbetets praktiska bidrag är baserat på en fallstudie som tillsammans med det teoretiska bidraget ligger till grund för en redogörelse över tänkbara konsekvenser. Analysen visar på att en del livsmedel, för att inte komma till skada och riskera kassation, måste skyddas. Antingen genom flera temperaturzoner eller genom produktskydd. Bådaalternativen kommer med för- och nackdelar. Att addera flera temperaturzoner för med sig investeringar i form av mellanväggar och kylsystem samt komplicerar livsmedelshanteringen. Flera temperaturzoner kan emellertid säkra ett livsmedels kvalitet. För produktskydden existerar det inget returlogistiksystem och ett system kan bli mycket kostnadsdrivande att upprätthålla. Slutsatsen är att en kombination av de båda lösningarna är att föredra men att branschöverskridande samarbete krävs för att samtliga parter ska gynnas. / Chilled foodstuffs are today transported within a temperature interval of +2 °C - +8 °C in Sweden. The correct temperatures in which foodstuffs with animal origin should be handled in are regulated by law and diverges between +2 °C - +7 °C. Many refrigeration systems in grocery stores and consumer’s homes are set at +8 °C. The great majority of foodstuffs are, as a result of this, on the packaging marked with a storage temperature of +8 °C. To be well prepared, the transport industry ask themselves which consequences might occur in case of a reduced temperature in the cold chain. The main reason for this is to overcome food waste. Research shows that foodstuffs durability is highly dependent on its storage temperature. The rate in which microbial growth occur drops with falling temperatures. In2020 a new EU regulation enters in to force which regulates the use of refrigerants with higher Global Warming Potential factor than 2500. The grocery stores have to, as a result of this, replace many of their older refrigeration systems. Regulating lower temperatures won’t be an issue with new modern equipment. As a result of this they can guarantee lower temperatures on foodstuff. To be prepared for what might come, the transport industry wants to know what consequences a lower temperature might bring along in their part of the cold chain. The main issue is that some foodstuff might be harmed in temperatures close to the freezing point. The use of protective coatings could offer shelter for cold sensitive products. One other proven method is to allocate foodstuff in different temperature zones. This thesis theoretical contribution compiles earlier research in areas such as foodstuffs characteristics when refrigerated, multi temperature systems, protective coatings and semi structured interviews with experts within their fields. It further examines the cold chain and the stakeholders within it. The focus of the thesis is thru the perspective of one of the major transport companies within cold chain logistics in Sweden. The practical contribution is based on a case-study together with the theoretical contribution which states consequences that possibly can occur along the transport company’s part of the cold chain. The analysis shows that, to minimize the risk of cassation, some foodstuffs need protection. Either thru multiple temperature zones or with protective covers. Both alternatives comes with advantages and disadvantages. To add temperature zones are associated with investments in the form of separable walls and cooling systems together with an increase in logistic complexity. Multi temperature systems can however secure the quality in a foodstuffs quality. The issue with protective covers is that there’s no return logistics system in place and such a system can be very expensive to uphold. The covers do however offer protection from outer temperature influence. The conclusions states that a combination of both solutions might be suitable. To accomplish this however requires collaboration over company and industry borders if all stakeholders are to be beneficial.