The existence of income inequality between individuals in a society is a constant source of debate. There are many ways in which it is conceivable that the income inequality in a country can affect economic growth. The driving force behind, for example, undergoing higher education may be that it is expected to provide a future higher income. If the wage gap between unskilled and educated labor is too small, this drive can be lost and the level of education in the country will be low, which may lower the possibility of more efficient production and higher future economic growth. The purpose of this thesis is to investigate the effect of income inequality on economic growth in OECD-countries. The thesis also aims to investigate why this effect arises by analyzing whether the income distribution has an impact on the growth savings ratio, population growth, human capital and productivity. This is conducted with a panel data approach on the OECD countries with data over the period 1990-2010.

De skandinaviska länderna uppvisar stora ekonomiska och politiska likheter, inte minst vad gäller relationerna mellan staten och arbetsmarknadens parter samt utformningen av arbets­marknadens instit­utioner. Av detta skäl brukar det ofta talas om en nordisk eller skandinavisk modell inom den komp­arativa arbetsmarknads­forskningen (Kvist, 2009:5). Men det finns även tydliga instituti­onella skillnader mellan län­dernas arbetsmarknadsmodeller, både vad gäller passiv respektive aktiv arbets­marknads­politik samt utformning av anställ­nings­skyddet. Dessa institutioner ut­gör i sin tur  tre av bestånds­delarna i den danska flexicuritymodellen, som ofta framställs som ett för­e­döme i den svenska ekon­omisk-politiska debatten om hur ungdomsarbetslösheten ska pressas ned till lägre nivåer än idag (Karlsson & Lindberg, 2008:63 f; Kvist, 2009:5). I denna uppsats studerar författaren hur utformningen av det flexibla anställningsskyddet och den generösa arbets­lös­hetsersättningen i den danska flexicuritymodellen skiljer sig från de instituti­onella mot­­­svar­igheterna i de övriga skandinaviska länderna. Vidare diskuterar författaren vilka effekter skill­naderna i utformningen av dessa kan tänkas ha på ung­doms­arbetslöshetens nivåer och samman­sättning i res­pektive land, utifrån resultat från logistisk regressionsanalys och jäm­förelser mellan arbetslösheten i ol­ika åldersgrupper i de undersökta länderna. Denna del av upp­satsen är baserad på data från European Union Labour Force Survey (EU LFS) för för­sta kvartalet 2007. Uppsatsens resultat visar att arbetslösheten bland unga vuxna visserligen är lägre i Danmark än Sverige och Norge, men att resultaten vad gäller arbetslöshetsrisker för personer med utom­europeisk bakgrund delvis går emot antaganden om anställningsskyddets effekter i ekonomisk teori. När risken för arbetslöshet bland män studeras separerat från kvinnor, uppvisar Sverige till exempel lägre ökningar av oddsen för arbetslöshets för utomeuropeiska invandrare än både Norge och Danmark. Samtidigt är andelen långtidsarbetslösa högre i de äldre åldersgrupperna i Danmark än övriga under­sökta länder. Slutligen diskuterar författaren några av de svårigheter som är för­knipp­ade med den komparativa arbetsmarknadsforskningen och försöken att leverera kausala förklaringar utifrån stati­stiska samband.

Member States' rules on the taxation of the foreign business income of companies, whether they are based on the fiscal principle of territoriality or on the principle of worldwide taxation, raise complex issues of compatibility with the law of the European Union. Areas of conflict include particularly the taxation of foreign profits, the deduction of foreign losses, the elimination of international double taxation, and the attribution of profits to permanent establishments. The dissertation analyses these conflicts on the basis of a study of the case law of the European Court of Justice. Although this analysis provides some guidance for the taxation of companies when they carry out business activities throughout the European Union, it is concluded that the Court cannot, by itself: solve the conflict between the taxation of business income in a cross-border context and the objective of achievement of the internal market. / Diss. Stockholm : Handelshögskolan i Stockholm, 2011

Vad gör företag som vill påverka offentliga beslut? Denna doktorsavhandling handlar om detta. Vad företag gjorde har studerats i två beslutsprocesser där Europeiska Unionens direktiv tog form. Ett av direktiven var av stor betydelse för lastbilstillverkande företag. Det andra var viktigt för kraftproducerande företag.Att vara deltagare i EUs beslutsprocesser var på flera sätt krävande och svårt. Deltagandet avvek väsentligt från lobbylitteraturens ofta enkla och oproblematiserade uppfattningar om vad företag gör och bör göra. För att förstå vad beslutsprocesser innebar för dess deltagare var det viktigt att inte automatiskt se deltagare som aktörer. Identitet, preferenser, rationella insikter och handlingsutrymme var inte den enskilde deltagarens givna, välkända och samordnade tillhörigheter. Istället behövde dessa ”delar” av aktörskapet i möjligaste mån konstrueras. I boken behandlas sammantaget varför och hur deltagares beteenden i beslutsprocesser avvek från vår tids starka aktörsidé. Boken vänder sig dels till forskare med besluts- och organisationsintresse, dels till praktiker som vill lära mer om vad lobbying och andra påverkansformer innebär i praktiken. / Diss. Stockholm : Handelshögsk., 2004

Disposal and deaccessioning are difficult subjects in the museum and archaeological field. Archaeological materialin museums grows only with time and increased number of excavations. Therefore problems are rising in themuseum field. In this thesis disposal and deaccessioning of archaeological material in the Nordic countries isstudied. The main question is: How is the disposal of archaeological material in the Nordic countries handled?Legislations of the countries and museum policies were studied with disposal or deaccessioning in mind. Questionswere sent to a museum in each country to get first hand information about the subject. Disposal of archaeologicalmaterial is not handled in the same way in the five countries. Two of them, Denmark and Norway havesimilar systems. But the other three have another process in these matters. The word disposal seems not to havethe exact same meaning in all of the countries. In this thesis it is argued that there is no theory that has a clearsolution about what disposal of archaeological material is. I have come to the conclusion that this is an issue thathas to be handled in the museums and the first step is to have a clear policy on disposal and deaccessioning inthe archeological field / Gallring är en svår fråga i museer och på det arkeologiska fältet. Det arkeologiska materialet i museer växer ioch med de arkeologiska utgrävningarna. Detta skapar ett stigande problem inom museum. Denna uppsats behandlargallring av arkeologiskt material i de nordiska länderna. Huvudfrågan är: Hur hanteras gallring av arkeologisktmaterial i de nordiska länderna? Ländernas lagstiftning och museer policy har studerats med gallring iåtanke. Frågor har skickats till ett museum i varje land för att få information om hur de hanterar gallring. De ärinte desamma i de fem länderna. Danmark och Norge använder liknande system medan de tre andra länderna haren annat system. Ordet gallring verkar inte ha exakt samma innebörd i alla länder. I uppsatsen diskuteras det attdet inte finns någon teori som har en klar lösning över gallring av arkeologiskt material. Jag har kommit till slutsatsenatt detta är en fråga som måste hanteras i museer och det första steget är att ha en tydlig policy om dessafrågor i museerna.

SAMMANFATTNING Titel: ESG-betyg och finansiell prestation Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Axel Almefors Sjögren och Martin Lötberg Handledare: Jan Svanberg  Datum: 2023 – Maj Syfte: Hållbarhetsredovisningens betydelse hos företag har ökat sedan dess introduktion år 1981. Detta har resulterat i att företagen bär ett större ansvar för sina anställda, leverantörer, intressenter, miljön och samhället. Samtidigt har den finansiella sektorn en väsentlig roll för att länders samhällsekonomier ska vara funktionella. Trots detta har tidigare studier börjat ifrågasätta hållbarhetsredovisningens värde på grund av tvetydiga resultat. Tidigare studier har bland annat funnit dessa tvetydiga resultat hos företag som är etablerade inom olika branscher, marknader, sektorer och länder. Utifrån dessa resultat har det blivit betydande att enbart undersöka en specifik sektor inom ett visst avgränsat geografiskt område, som är välutvecklat för att se hur utvecklingen skett. Studiens syfte blir således att undersöka om ESG-betyg korrelerar med finansiellt resultat inom den nordiska finansiella sektorn. Metod: Studien tillämpar en kvantitativ deduktiv ansats ifrån den positivistiskaforskningsfilosofin. Studiens insamlade data är av sekundär art och har inhämtats ifrån Thomson Reuters datastream Refinitiv Eikon. 40 finansiella företag ifrån Sverige, Norge, Danmark och Finland har analyserats för räkenskapsåren 2019-2022. Studiens data har sedan analyserats genom statistikprogrammet SPSS, där univariat, bivariat och multivariat analys har tillämpats.  Resultat och slutsats: Studiens resultat visar inga signifikanta samband mellan den oberoende variabeln ESG-betyg och de tre beroendevariablerna ROA, ROE och Tobin’s Q.Detta innebär att studien inte kan dra några generella slutsatser om sambanden mellan variablerna. Trots avsaknad signifikans visar regressionsanalyserna för ROA och ROE ett mer negativt samband och ett mer positivt samband för Tobin’s Q. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar med en mer uppdaterad undersökning av sambandet mellan ESG-betyg och finansiella prestationer inom den nordiska finansiella sektorn. Utifrån detta bidrar studien med ökad kunskap gällande sambandet, vilket kan vara till intresse för potentiella investerare och intressenter. Förslag till fortsatt forskning: I och med att studien inte fann några signifikanta samband för räkenskapsåren 2019-2022 vore det intressant att undersöka sambandet på längre sikt. Detta för att se om företagens eventuella kapitalkostnader har reducerats, samt om företagen har återhämtat sig ifrån Covid-19 pandemin. Det vore även till intresse om framtida forskning tillämpar fler ESG-betyg än enbart Thomson Reuters för att få ett mer sammanhållet ESG-betyg.  Nyckelord: ESG-betyg, Finansiella prestationer, Marknadsvärde, Finanssektorn, Banksektorn, Nordiska länderna. / ABSTRACT Title: ESG-rating and financial performance Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Axel Almefors Sjögren and Martin Lötberg Supervisor: Jan Svanberg Date: 2023 - May Aim: The importance of sustainability reporting among companies has increased since its introduction in 1981. This has resulted in companies taking greater responsibility for their employees, suppliers, stakeholders, the environment and society. At the same time, the financial sector plays an essential role in the functioning of national economies. Despite this, previous studies have started to question the value of sustainability reporting due to ambiguous results. Previous studies have found these ambiguous results among companies established in different industries, markets, sectors and countries. Based on these results, it has become significant to examine only a specific sector within a certain limited geographical area, which is well developed to see how the development has taken place. The purpose of the study is thus to investigate whether ESG ratings correlate with financial performance in the Nordic financial sector. Method: The study applies a quantitative deductive approach from the positivist research philosophy. The study's collected data is of a secondary nature and has been obtained from Thomson Reuters datastream Refinitiv Eikon. 40 financial companies from Sweden, Norway, Denmark and Finland have been analyzed for the financial years 2019-2022. The study's data has then been analyzed through the statistical program SPSS, where univariate, bivariate and multivariate analysis has been applied. Results and conclusions: The results of the study show no significant correlation between the independent variable ESG rating and the three dependent variables ROA, ROE and Tobin's Q. This means that the study cannot draw general conclusions about the relationship between the variables. Despite the lack of significance, the regression analyses for ROA and ROE show a more negative relationship and a more positive relationship for Tobin's Q. Contribution of the thesis: The study provides a more updated examination of the relationship between ESG ratings and financial performance in the Nordic financial sector. Based on this, the study contributes to increased knowledge about the relationship, which may be of interest to potential investors and stakeholders. Suggestions for future research: As the study did not find any significant relationships for the financial years 2019-2022, it would be interesting to examine the relationship in the longer term. This is to see whether companies' potential capital costs have been reduced, and whether companies have recovered from the Covid-19 pandemic. It would also be of interest if future research applies more ESG ratings than just Thomson Reuters to get a more coherent ESG rating. Key words: ESG rating, Financial performance, Market value, Financial sector, Banking sector, Nordic countries