<p>Syftet med undersökningen var att belysa utomhuspedagogikens möjligheter, samt ta reda på vilka attityder som finns gentemot utomhuspedagogik bland förskollärare i förskolan. För att uppfylla syftet valdes den kvalitativa metoden som beskrivs som en relativt subjektiv och djupgående metod. Vidare präglas den här studien av en positiv attityd till utomhuspedagogik och kan därmed ha påverkat och vinklat resultatet till att se möjligheter i större omfattning än svårigheter. I den här undersökningen gjordes åtta intervjuer som valdes ut i ett så kallat bekvämlighetsurval, men ändå med avsikten att få informanter från olika typer av förskolor. I åtanke fanns också ständigt de forskningsetiska principerna för att skydda deltagarna. Genom intervjuerna framgick att samtliga informanter hade en positiv inställning till att bedriva utomhuspedagogik. Några deltagare ansåg att utomhuspedagogiken gynnar barnens utveckling och lärande på flera sätt. Skogen var, enligt alla informanter, en bra plats för utomhuspedagogik, eftersom den erbjöd både jämlikt material och mycket material. Informanterna framhävde att de gick ut minst en gång per dag och ibland två, eftersom det fanns så mycket möjligheter med utomhuspedagogik. Enbart kläder kunde utgöra ett hinder för utomhusverksamheten, ansåg informanterna. Slutsatsen av det här arbetet var att utomhuspedagogikens möjligheter är många och förskolor verkar redan ha anammat utomhusvistelse och utomhuspedagogik. Skogen erbjuder många spännande möjligheter i såväl material som miljöer och detta är något som måste vårdas för att kunna nyttjas och bevaras. Utomhuspedagogiken ger barnen kunskap och möjlighet att skapa en relation och koppling till naturen som behövs för en hållbar utveckling.</p>

Syftet med undersökningen var att belysa utomhuspedagogikens möjligheter, samt ta reda på vilka attityder som finns gentemot utomhuspedagogik bland förskollärare i förskolan. För att uppfylla syftet valdes den kvalitativa metoden som beskrivs som en relativt subjektiv och djupgående metod. Vidare präglas den här studien av en positiv attityd till utomhuspedagogik och kan därmed ha påverkat och vinklat resultatet till att se möjligheter i större omfattning än svårigheter. I den här undersökningen gjordes åtta intervjuer som valdes ut i ett så kallat bekvämlighetsurval, men ändå med avsikten att få informanter från olika typer av förskolor. I åtanke fanns också ständigt de forskningsetiska principerna för att skydda deltagarna. Genom intervjuerna framgick att samtliga informanter hade en positiv inställning till att bedriva utomhuspedagogik. Några deltagare ansåg att utomhuspedagogiken gynnar barnens utveckling och lärande på flera sätt. Skogen var, enligt alla informanter, en bra plats för utomhuspedagogik, eftersom den erbjöd både jämlikt material och mycket material. Informanterna framhävde att de gick ut minst en gång per dag och ibland två, eftersom det fanns så mycket möjligheter med utomhuspedagogik. Enbart kläder kunde utgöra ett hinder för utomhusverksamheten, ansåg informanterna. Slutsatsen av det här arbetet var att utomhuspedagogikens möjligheter är många och förskolor verkar redan ha anammat utomhusvistelse och utomhuspedagogik. Skogen erbjuder många spännande möjligheter i såväl material som miljöer och detta är något som måste vårdas för att kunna nyttjas och bevaras. Utomhuspedagogiken ger barnen kunskap och möjlighet att skapa en relation och koppling till naturen som behövs för en hållbar utveckling.