Research suggests a correlation between high levels of stress and burnout, and low levels of self- efficacy, in school and habilitation professionals. These findings are also prominent in practitioners in Applied Behavior Analysis (ABA) such as teachers, psychologists and Board-Certified Behavior Analysts (BCBAs). This current study aimed to examine the levels in self-reported stress, burnout, and self-efficacy reported in the Ohio State Teacher Efficacy Scale (OSTES), in a Swedish-speaking sample consisting of sixty-seven participants based in school settings, and twenty-five participants based in habilitation settings. All participants were divided into two subgroups: one group who have stated participation in formal post-graduate ABA-training (n = 31), and a group without formal ABA training (n = 61). The hypotheses formulated from previous research were: 1) Teacher Efficacy levels are higher in professionals with ABA-training; 2) Stress-levels are lower in professionals with ABA- training; 3) Burnout levels are lower in professionals with ABA-training; 4) Stress-levels are lower in professionals working in habilitation settings; 5) Burnout levels are lower in professionals working in habilitation settings. Analyzes showed that stress correlated highly positive with burnout, and that teacher efficacy had a negative correlation with stress and burnout. Furthermore, no differences in stress and burnout levels were found between participants from school and habilitation, but the levels in Self-reported Stress and Self-reported Burnout were lower in the ABA group, which therefore confirmed the predictions. Reported OSTES-levels were higher in the ABA-group, but at non- significant levels (except in the sub-item “Efficacy for instructional strategies” where significant levels were found). The conclusion was that educators high in teacher efficacy may be less likely to suffer from stress and burnout, than low-efficacy educators. To address the growing problem of stress-related diseases among Swedish school and habilitation staff, the current teacher efficacy-levels in these occupations must be further highlighted. / Forskning tyder på en korrelation mellan höga nivåer av stress och utbrändhet, och låga nivåer av self- efficacy hos personal i skola och habilitering. Dessa forskningsresultat är också framträdande gällande utövare av tillämpad beteendeanalys (TBA), såsom lärare, psykologer och certifierade beteendeanalytiker (BCBA). Den aktuella studien syftade till att undersöka nivåerna i självrapporterad stress, utbrändhet och self-efficacy baserat på Teacher efficacy-skalan Ohio State Teacher Efficacy Scale (OSTES), gällande ett urval av svensktalande deltagare bestående av sextiosju personer som arbetar inom skolan och tjugofem personer som arbetar inom habiliteringen. Samtliga deltagare delades in i två undergrupper: en grupp som tidigare genomfört en formell TBA-utbildning (n = 31) och en grupp utan formell TBA-utbildning (n = 61). Hypoteserna utifrån tidigare forskning var: 1) Teacher efficacy-nivåerna är högre hos yrkesverksamma med TBA-utbildning; 2) Stressnivåerna är lägre hos professionella med TBA-utbildning; 3) Utbrändhetsnivåerna är lägre hos professionella med TBA-utbildning; 4) Stressnivåerna är lägre hos yrkesverksamma som arbetar inom habiliteringsyrken; 5) Utbrändhetsnivåerna är lägre hos professionella som arbetar inom habiliteringsyrken. Analyserna visade att stress korrelerade mycket positivt med utbrändhet och att Teacher efficacy-nivåerna hade en negativ korrelation med stress och utbrändhet. Vidare hittades inga skillnader i stress- och utbrändhetsnivåerna mellan deltagare från skola och habilitering, men nivåerna i självrapporterad stress och självrapporterad utbrändhet var lägre i TBA-gruppen, vilket därför bekräftade denna förutsägelse. Nivåerna erhållna i OSTES-skalan var högre i TBA-gruppen, men på icke-signifikanta nivåer (förutom i underkategorin “Efficacy for instructional strategies” där signifikanta nivåer hittades). Slutsatsen var att lärare med hög Teacher efficacy kan vara mindre benägna att drabbas av stress och utbrändhet än lärare med låg Teacher efficacy. För att ta itu med det växande problemet med stressrelaterade sjukdomar bland svensk skol- och habiliteringspersonal måste de aktuella nivåerna av Teacher efficacy i dessa yrken belysas ytterligare.

The aim of this study is to describe two strategies of professional teacher development in Cuba and analyse how they affect the professional growth of the teachers. The strategies investigated are methodological work sessions and further education at the university. Eight upper-secondary school teachers were interviewed and it was analysed how their professional growth was affected by the Cuban professional development strategies. The model utilized was the interconnected model of professional growth (Clarke & Hollingsworth, 2002).The results show that, four of the eight interviewed teachers experienced change sequences and growth networks as a consequence of participating in the two investigated strategies. The methodological work sessions promote a collaborative approach among the teachers to developing the education in their school. Further education in the university, on the other hand, encourages the teachers to reflect individually on practical school-related problems. The results indicate that the organization of the work both the professional development strategies provided acted as an incentive for the interviewed teachers’ development. / Målet med den här studien är att beskriva två lärarutvecklingsstrategier i Kuba och analysera hur de påverkar lärarnas professionella utveckling. De undersökta strategierna är metodologiska arbetsmöten och vidareutbildning vid universitet. Åtta gymnasielärare intervjuades och det analyserades hur deras professionella utveckling påverkats av de kubanska lärarutvecklingsstrategierna. Modellen som använts är the interconnected model of professional growth (Clarke & Hollingsworth, 2002).Resultaten visar att de metodologiska arbetsmötena uppmuntrar lärarna att arbeta kollektivt med att utveckla utbildningen i sin skola. Universitetsvidareutbildning, vad andra sidan, främjar individuell reflektion över praktiska skolrelaterade problem. Resultatet indikerar att den organisation av arbetet som båda lärarutvecklingsstrategierna medför stimulerar lärarna att utvecklas.