Studiens övergripande syfte var att utifrån ett lärarperspektiv undersöka vilka förutsättningar det finns för att undervisa nyanlända elever i ordinarie klass. Lärares erfarenheter kan ge en uppfattning i hur utbildningen av nyanlända elever kan vara organiserad i den svenska skolan, och vilka förutsättningar det finns för att bedriva undervisningen med hänsyn till dessa elevers förkunskaper och bakgrund. Frågeställningarna undersökte om lärarna anser att resurser för att undervisa nyanlända är tillräckliga, hur lärare upplever nyanlända elevers förutsättningar för en framgångsrik skolgång och om lärarna anser att de har tillräcklig kompetens för att undervisa nyanlända elever i ordinarie klass. Studien har genomförts på en skola i en mellanstor svensk kommun, med lärare som undervisar i årskurs 4-9. En kvantitativ enkät, med en kvalitativ ansats där några frågor gav utrymme för egenformulerade svar och semistrukturerade intervjuer användes som metod. Resultatet visade att lärarna ansåg att det behövdes mer resurser och att samarbetet mellan yrkesgrupper som ansvarar för nyanlända elevers utbildning måste förbättras. Lärarna ansåg inte att de hade tillräcklig kompetens för att undervisa nyanlända elever, och bedömde att nyanlända elever har särskilt svårt att nå uppsatta kunskapsmål. Detta förklarades med att kraven på språklig förmåga i den nya läroplanen är höga, vilket gör att nyanlända elevers chans att nå högre betyg är begränsad. Ett ytterligare resultat av studien visade att lärarna upplevde tidsbrist, och att nyanlända elevers språksvårigheter ansågs vara ett stort hinder vid undervisning i ordinarie klass.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare arbetar med barn med autism i förskolan och hur de bidrar till inkluderingen av dessa barn. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med fem förskollärare, där öppna frågor ställdes för att få fram förskollärarnas erfarenheter och kunskaper. Resultatet visar att förskollärarna ansåg att det var viktigt att barn med autism inkluderades i verksamheten och att förskollärarna var positiva till inkludering även fast de förstod att arbetet ibland kan vara svårt och prövande och att de måste ha tålamod och vara flexibla. En bra, öppen och tät kontakt med hemmet var till en fördel i arbetet med barn med autism, så väl som bildschema och sociala berättelser. En annan viktig punkt som respondenterna nämnde som var till en fördel i arbetet med inkluderingen av barn med autism var tillgången av en resurs eller extra personal. Denna resurs gynnande inte endast inkluderingen av barn med autism utan var till en fördel för barnet överlag i den dagliga verksamheten.