Läroböcker som används i undervisningen i arabiska som modersmål importeras från arabiska länder, bland annat Syrien, Libanon och Jordanien. På grund av stora skillnader mellan utbildningar och undervisningsmetoderna i arabiska skolor och i svenska skolor vill jag genom min uppsats undersöka och analysera en av dessa böcker som används i undervisningen här i Sverige.Det övergripande syftet med min uppsats är att undersöka hur den arabiska kulturen och identiteten representeras i läroboken ”Al qeraa al arabia”, som används i undervisning i arabiska som modersmål på grundnivå.För att analysera den valda läroboken har jag valt att kombinera två analysmetoder, nämligen en hermeneutisk metod kallad ”kritisk närläsning” och en språkvetenskaplig metod, där jag använder valda delar av en analysmodell konstruerad av Hellspongs. Resultatet av mina analyser visar att läroboken ”Al qeraa al arabia” inte kan bidra till att bygga kultur och identitet hos elever i Sverige som är från olika arabiska länder.Avslutningsvis diskuteras även tänkbara konsekvenser av resultaten och exempel ges på vidare forskning inom området. / National culture and identity in an ArabicTextbook

För den som undervisar i litteratur i dagens skola kan det vara en stor utmaning att välja vilka texter eleverna ska arbeta med, med tanke på alla skönlitterära verk som finns att ta del av. Till lärarens hjälp finns det flera olika läromedel som denne kan använda sig av, b.la. litteraturantologier. Det finns en mängd antologier med olika urval av verk från både manliga och kvinnliga författare och med olika ursprung, skrivna i olika tider. Denna studie gör en komparativ analys av fyra litteraturantologier avsedda för svenskundervisningen på gymnasienivå. Syftet med studien är att ta reda på vilka likheter och skillnader som finns mellan antologiernas innehåll. Dessutom genomförs en liknande analys på de till texterna hörande samtals- och diskussionsfrågor som finns med i antologierna. I resultatet framgår att b.la. att det finns stora likheter i vilka verk man har valt att ha med i antologierna, och att man har valt författare med liknande ursprung. Det finns även skillnader mellan antologierna – t.ex. har någon antologi inte lika stor representation av verk som någon annan, och tidsintervallen mellan första och sista verket i en antologi är kortare än i en annan antologi. De samtals- och diskussionsfrågor som finns kopplade till de antologiserade texterna är utformade så att antingen eleven ska söka svaret i texten, ska svara med stöd från texten eller ska dela sina personliga erfarenheter gällande vad de tyckte om texten.

En uppsats med tre olika studier. En större studie kring elevernas attityd till skolämnet geografi. Den andra studien är en undersökning bland skolans geografilärare. Undersökningen gjordes för att reda på vad lärarna anser att deras elever har för attityder till skolgeografi. Men också se hur lärarnas inställning är till den nya kursplanen samt hur skolans läromedel förhåller sig till den. Den tredje och sista undersökningen var en läromedelanalys. Den gjordes för att se hur eleverna utbildas kring temat Hållbar utveckling. Resultatet visar följande: 1) Eleverna anser att geografi inte är ett intressant ämne i skolan. Dock så har eleverna blivit mer miljömedvetna efter geografiundervisningen. 2) Lärarna anser att eleverna verkar engagerade till ämnet samt att böckerna förhåller sig bra till läroplanen. Dessvärre behöver lärare vända sig till andra källor än skolans läromedel för att kunna komplittera sin läsning. Böckernas innehåll är tillräckigt inför lektionsplanering. Även om Lgr11 är bättre än den tidigare (Lgr94) så är det svårtolkad. Den gör så att lärare kan fritt planera sin undervisning då läroplanen kan uppfattas på olika sätt för att kursmålen ska uppnås. 3) Böckerna förhåller sig väl till läroplanen dock så finns det inte så många lösningar på hur eleverna ska gå till väga för att skapa ett hållbart samhälle