Denna studie vänder sig till de som har intresse av eller arbetar på fritidshem. Syftet med studien är att bredda kunskapen om och i vilken utsträckning det finns förutsättningar att realisera den förändrade läroplanens (Lgr11) innehåll på fritidshem. En kvantitativ studie genomfördes där respondenterna fick besvara en webbenkät, 266 svar inkom. Enkäten bestod av 19 frågor med fasta svarsalternativ och en fråga med fritext svar. Den kvantitativa data från enkäten har analyserats i SPSS i form av frekvens-, sambands- och Chi2 analys. I resultatet framkommer det att den tid man har för planering påverkar möjligheten till att kunna planera läroplansstyrda aktiviteter. Detta då respondenter som har mer planeringstid oftare planerar utifrån läroplanen än de som har mindre planeringstid. Ytterligare en analys har genomförts med stöd av läroplansteorin och ramfaktorteorin. Detta för att kunna beskriva ramar och förutsättningar för att kunna arbeta läroplansstyrt på fritidshem. Denna analys har genomförts med stöd av begreppen formulerings-, transformerings- samt realiseringsarenan. Från denna studie går det att konstatera att anställda som saknar utbildning har mindre tid för planering. De som har utbildning har också tid att planera för läroplansstyrda aktiviteter på fritidshemmet.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare upplever styrdokumentens intentioner med elevinflytande. Studien har gjorts med en fenomenologisk livsvärldsansats där lärare beskriver hur de upplever elevinflytande utifrån sina egna erfarenheter och livsvärldar. Vidare har en hermeneutisk tolkningsteori använts för att ge en förståelse för hur lärare beskriver elevers inflytande i skolans verksamhet. Metoden för studien är kvalitativ. Det empiriska underlaget består av åtta intervjuer med låg- och mellanstadielärare på sex olika utbildningsenheter. Studien visar på olika förutsättningar för inflytande. Det finns elever som endast får göra de enkla, oväsentliga valen i klassrummet medan andra får vara med och planera, genomföra och utvärdera undervisningen. Lärarna upplever sig trängda mellan det centrala innehållet i kursplaner och styrdokumentens intentioner med elevinflytande. Enligt lärarna finns det ett behov av kollegial tolkning av styrdokumentens intentioner för att klargöra begreppet elevinflytande. En tydlig skolorganisation förstärker delaktighet liksom tydliga lärare som leder in elever i ett demokratiskt förhållningssätt. Lärarna visar på att elevinflytande engagerar även föräldrar, vilket medför att eleverna får en positiv inställning till skolan. En av studiens paradoxala slutsatser är att elevinflytande kan exkludera svaga elever som inte får möjlighet att göra sig hörda. En annan slutsats är att dagens skola har ett stort fokus på kunskapsbildningen, vilket gör att elevinflytandet inte får den dignitet som styrdokumenten beskriver. / The purpose of this study is to investigate how teachers are experiencing the steering documents intentions with student participation. The study was conducted with a phenomenological life-world approach where teachers describe how they feel about student participation based on their own experiences and life worlds. Furthermore an hermeneutic interpretation theory has been used to provide an understanding of how teachers describe students' influence in the school activities. The methodology for this study is qualitative. The empirical material consist of eight interviews with primary teachers in six different schools. The study highlights the various opportunities for influence. There are students who only get to do the simple, insignificant choices in the classroom, while others may be involved in planning, implementing and evaluating teaching. Teachers feel they jostled between the core content of the curriculum and policy documents intentions with student participation. According to the teachers, there is a need for collegial interpretation of policy documents intentions to clarify the concept of student participation. A distinct school organization enhances participation as well as a distinct teacher that leads students in a democratic approach. Teachers show that student participation involved also parents, resulting in a positive attitude towards school among students. One of the study's paradoxical conclusion is that student participation may exclude weak students who do not get the opportunity to be heard. Another conclusion is that today's school has a major focus on knowledge formation, making that student influence may not be the force as the policy documents describe.