Den här studien syftar till att ta reda på vad elever i årskurs 9 och årskurs 1 på gymnasiet anser om bildämnet. Intresset för de olika åldrarna kommer av att eleverna i årskurs 9 läser bild som ett obligatoriskt ämne medan eleverna i årskurs 1 har gjort ett aktivt val för att läsa bild, och studien önskar att belysa eventuella skillnader i elevernas uppfattningar om bildämnet på grund av detta. Studiens utgångspunkt tar avstamp i det sociokulturella perspektivets syn på lärande, estetiska ämnens betydelse för identitetsskapande, skolans uppdrag genom läroplanernas övergripande syften och mål och elevers egna åsikter om ämnet. Genom dessa perspektiv presenteras bildämnets bakgrund i samhället och tidigare forskning inom området, vilket sedan ställs mot elevernas egna utsagor om bildämnets betydelse. Studien bygger på kvalitativa intervjuer där eleverna har intervjuats i mindre grupper och har diskuterat och reflekterat över bildämnets betydelse. Resultatet visar att eleverna menar att bildämnet har störst betydelse som en kreativ paus bland annan undervisning, men att bildämnet också har en viss betydelse för annat lärande, personligt uttryck och som grundläggande kunskaper i framtiden.

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares syn, användning och erfarenhet av digitala verktyg i förskolan. Genom intervjuer med sex förskollärare har vi synliggjort likheter och skillnader gällande deras syn om digitala verktyg. Den forskning som presenteras i arbetet visar hur digitaliseringen har växt fram till hur det ser ut idag. Studiens resultat analyserades med hjälp av ett läroplansteoretiskt perspektiv där fyra kategorier identifierades: Förskollärares eget intresse, Ett pedagogiskt syfte krävs, Vikten av rätta förutsättningar, Svar på tal till Regeringen. Regeringen har lagt fram ett förslag om att stryka digitala verktyg i förskolans läroplan. Detta diskuteras i intervjuerna där förskollärarna har likvärdiga åsikter om förslaget. Det diskuteras även i intervjuerna att en vanlig uppfattning om digitala verktyg är att det endast är iPads, vilket denna studie motsäger då resultatet visar att digitala verktyg i förskolan även innehåller programmering med hjälp av bluebot, projicering, QR-koder och webägg. Bristen på kunskap gällande vad digitala verktyg innebär styrker behovet av utbildning inom ämnet vilket tydliggörs i studiens resultat. I slutet av arbetet ges bland annat förslag på en längre fältstudie som vidare forskning. Avslutningsvis lyfter slutsatsen hur förskollärares syn, användning och erfarenheter av digitala verktyg i förskolan kopplas till det egna intresset.