Abstract Communities all over the world, requires that every citizen posses reading- and writing skills. Because of that, every child has the right to get the opportunity to acquire reading- and writing skills. In this work, school has an important role to play. For a country in development, like South Africa, reading- and writing skills are keys for education and prosperity of the nation and this study aims to explain how teachers in South Africa work with children when they learn to read and write. The first part, introduces what writers and researchers have written about the subject so far. They request intentional work with children’s language development in pre-school, to prevent difficulties when they start to read and write. They recommend analytic reading methods, which are based on work with full words and sentences from the start, instead of synthetic methods which are based on work whit separate letters. I made interviews with three teachers during our visit in a black township. In the second part the opinion of these three teachers, concerning read- and write skills and their way of working with it, is being introduced. It turned out that they are working whit both analytic and synthetic methods, and the children starts learning to read and write in grade R (pre-school). The teachers were well aware of the learner’s hard social situation considering poverty, uneducated parents, and how that had an effect on the children’s opportunity to learn. In the last part, the result is being discussed and compared to what was said by the writers and researchers.

Syftet med utvecklingsarbetet är att utveckla kunskap hos oss och andra lärare om hur estetik kan användas som redskap i läs- och skrivinlärningen i årskurs ett. Detta gjorde vi genom att skapa en handbok med estetiska övningar där ele-ver övar sin läs- och skrivförmåga. Vi valde aktionsforskning som metod och har använt oss av ett kvalitativt arbetssätt där vi genomförde intervjuer och ob-servationer. Vår handbok är en produkt av våra erfarenheter som vi utvecklat genom att läsa tidigare forskning, genomföra observationer och intervjuer och genom att ha ett samarbete med verksamma lärare. Eftersom lärarna uttrycker en vilja att ta del av handboken drar vi slutsatsen att detta utvecklingsarbete och vår handbok kan vara en del av processen där estetiken får en självklar plats som redskap i läs- och skrivinlärningen

During these last decades there´s been a debate concerning children’s reading and writing skills. The opinion has been that children does not reach the goals in the curriculum. This study is focusing on the positive and negative sides in Phonics and Whole Language. It is also a presentation of the Witting Method and if this method can be a contributed factor when it comes to reaching curriculum goals.

Digitala läromedel ökar allt mer i skolundervisningen vilket ställer nya krav på lärare. Att kunna välja bland digitala läromedel kräver en medvetenhet om vad tanken är att eleverna ska lära sig. Detta är en kunskap vi själva känner att vi inte fått möjlighet att utveckla under vår tid på lärarutbildningen. Med detta intresse som grund har vi valt att analysera recensioner av utbildningsappar från Skolappar.nu. Skolappar.nu är en hemsida där lärare har recenserat och betygsatt utbildningsappar för iPads inom svenskämnet. I analysen har Roz Ivanič (2004) modell för skriftspråksdiskurser använts, som innehåller olika uppfattningar kring läs- och skrivundervisning. Dessa skriftspråksdiskurser är; färdighetsdiskursen, kreativitetsdiskursen, processdiskursen, genrediskursen, diskursen om sociala praktiker samt den sociopolitiska diskursen. Modellen har använts för att synliggöra vilken syn på språk och språkundervisning som konstituerats i 20 stycken recensioner av utbildningsappar från Skolappar.nu. I detta sammanhang använder vi begreppet konstitueras för att lyfta fram vilken språksyn som framställs i recensionerna. Ett huvudsakligt resultat av vår analys visade att kreativitetsdiskursen var den diskurs som var mest förekommande i recensionerna (28 %). Den diskurs som var minst förekommande i recensionerna var den sociopolitiska diskursen (6 %). Genrediskursen förekom i relativt stor omfattning, det vill säga i 21 % av recensionerna. Färdighetsdiskursen (15 %), processdiskursen (17 %) och diskursen om sociala praktiker (13 %) förekom i ungefär lika stor omfattning. För att kunna synliggöra recensionerna av utbildningsapparnas bredd och variation av innehåll ville vi undersöka sambanden mellan skriftspråksdiskurserna. Ytterligare en anledning till att undersöka sambanden mellan skriftspråksdiskurserna är för att Ivanič (2004) menar att en gynnsam språkundervisning tar hänsyn till alla sex skriftspråksdiskurser. Vår analys visade att recensionerna ofta innehöll kombinationer av vissa skriftspråksdiskurser (två eller tre stycken) och de kombinationer som samförekom oftast var mellan kreativitetsdiskursen, genrediskursen och processdiskursen. Ingen av recensionerna innehöll en kombination av alla sex skriftspråksdiskurser. Den språksyn som framställs i recensionerna av utbildningsapparna representerar till stor del ett erfarenhetspedagogiskt ämne som Bergöö (2005) beskriver som ett svenskämne där elevernas intressen, föreställningsvärldar och kunskaper är centrala för deras språkinlärning. Traditionellt sätt har svenskämnet länge präglats av en färdighetsdiskurs där grammatik och fonetik varit centralt. Vi ser att pedagogiska appar erbjuder en ny typ av språkundervisning som istället fokuserar på elevens kreativitet och skapande.

<p>Abstract</p><p>The comprehensive purpose of this essay is to get deeper insight, and more knowledge of how it is possible as an educationalist to integrate Swedish with outdoor education at a junior level. Children learn to read in different ways. In order to improve their reading and writing it is important to be open for alternative ways. In my survey I have chosen to interview three active educationalists. The method I selected was quality interviews. I have done interviews and a teaching experiment because I want to see how you can expound reading and writing Swedish and how it can be developed through outdoor education. The result of my survey shows that the interviewed teacher often uses outdoor education, and that often leads to subject integrated education, which has many positive effects for the pupils and their learning. The result of my own teaching experiment where the pupils built letters from materials in the nature also shows that you can move some parts of learning reading and writing outdoors.</p><p>Keywords: Swedish subject, outdoor education, teaching experiment</p>

<p>I en longitudinell studie har elever i årskurs 1 och 2 på två olika skolor i Vallentuna kommunundersökts under tre på varandra följande projektår. Huvudsyftet med denna studie var att undersökahuruvida träning i fonologisk medvetenhet enligt den s.k. Bornholmsmodellen under elevernas tid isexårsklass påverkar deras läs- och skrivinlärning. Tre typer av test användes, under årskurs 1administrerades UMESOL för kartläggning av fonologisk medvetenhet och ITPA, för kartläggning avpsykolingvistiska färdigheter. Under årskurs 2 kartlades elevernas läs- och skrivutveckling medUMESOL, ”läsning och skrivning”. I kontrast med tidigare forskningsresultat som pekade på enfördelaktig användning av Bornholmsmodellen under elevernas förskoleklassår, visade resultaten idenna studie inte på entydiga långsiktiga effekter för de elever som tränats fonologiskt enligtBornholmsmodellen. Istället verkade den avgörande faktorn för elevernas läs- och skrivutveckling varaskoltillhörighet och pedagogisk ledning under dessa första skolår.</p>

<p>Syftet med fallstudien var att undersöka vad eleverna i klassen tyckte om att arbeta med Trageton- metoden men också vad pedagogen hade för erfarenheter vid användningen av denna metod. Undersökningen som gjordes under fyra veckors period visar att elever och pedagog, i klassen som observerades, allmänt har en ganska positiv inställning till denna metod. Att skriva sig till läsning genom datorn passade eleverna där de också fick skapa egna böcker vilket resulterade i självkänsla och motivation. Pedagogens variation av olika metoder passade de elever som fanns i klassen, då hon hade anpassat denna till elevernas kunskapsnivå.</p>

<p>Det huvudsakliga syftet med detta examensarbete har varit att klargöra vilka tankar sexåringar har kring sin läs- och skrivinlärning. Syftet har mynnat ut i två frågeställningar, sexåringars tankar kring betydelsen av att lära sig läsa och skriva och hur sexåringar anser att de lär sig läsa och skriva.</p><p>För att besvara syftet och frågeställningarna har vi använt oss av kvalitativa intervjuer som metod och intervjuat sjutton barn i två förskoleklasser. Intervjuerna har resulterat i olika kategorier, vissa barn har tankar om att läsning och skrivning är en självklarhet. Barnen kan nämna situationer då det är viktigt att kunna läsa och skriva, bland annat för att tillgodogöra sig nya kunskaper eller för att skriva brev. När det gäller hur denna inlärning går till har barnen olika tankar om hur de lär sig läsa och skriva. Barnen har tankar om att inlärningen kunde ske genom ljudning, högläsning och upprepning. Det fanns även de barn som har en tveksam inställning till läsning och skrivning. Detta visades på flera sätt, vissa barn verkar inte riktigt förstå syftet med att läsa sig läsa och skriva eller ser det som ett krav från vuxna. En del barn säger bland annat att de har svårt att sitta still och hellre vill göra någonting annat. Det finns tankar om att lära sig läsa och skriva är något de ska tillgodogöra sig när de blir äldre. Det finns även de barn som ger uttryck att ha svårt att verbalisera. Dessa barn kan sitta tysta eller svara med korta svar under intervjun.</p>

<p>Syftet med undersökningen var att belysa hur stor betydelse valet av läs- och skrivinlärningsmetoder har på barnens framgång i läs- och skrivutvecklingen. I bakgrunden tas syntetisk-, analytisk-, LTG och Wittingmetoden upp, med fokus på arbetssätt och varje metods positiva och negativa sida. Vad styrdokumenten säger, om uppfyllande mål och lärares plikter, är en viktig del i det hela och även det behandlas i bakgrunden. Lärarintervjuerna som presenteras i resultatet, genomfördes av kvalitativa intervjuer med förutbestämda frågeområden och utrymme för följdfrågor. Intervjupersonerna är tre lågstadielärare på samma avdelning i en skola i Mellansverige. Resultatet visade att en lärares erfarenhet betyder mycket angående kunskap och framgång vid läs- och skrivinlärning. Genom kunskap och erfarenhet hittar lärare lösningar lättare vid eventuella läs- och skrivsvårigheter. Det är även viktigt att individualisera undervisningen för att försöka få barnen motiverande och få dem att känna lust till att läsa och skriva.</p>

Syftet med fallstudien var att undersöka vad eleverna i klassen tyckte om att arbeta med Trageton- metoden men också vad pedagogen hade för erfarenheter vid användningen av denna metod. Undersökningen som gjordes under fyra veckors period visar att elever och pedagog, i klassen som observerades, allmänt har en ganska positiv inställning till denna metod. Att skriva sig till läsning genom datorn passade eleverna där de också fick skapa egna böcker vilket resulterade i självkänsla och motivation. Pedagogens variation av olika metoder passade de elever som fanns i klassen, då hon hade anpassat denna till elevernas kunskapsnivå.