Undersökningar som utförts av PISA (Programme for International Student Assessment) och PIRLS (Progress in International Reading Literacy Study) de senaste 20 åren visar att svenska barns attityder till läsning blivit mer negativ och att de läser mindre än tidigare. Denna negativa trend i barns läsning syns även i resultat från andra OECD-länder och det har gett upphov till internationell forskning på området. I denna kunskapsöversikt presenteras internationell forskning från tio studier vilka lyfter olika faktorer som påverkar barns läsning och läslust. Syftet med kunskapsöversikten är att belysa faktorer som har betydelse för barns läslust och läsengagemang och avgränsas till att undersöka faktorer inom skolans verksamhet. Frågeställningen som varit utgångspunkt i denna kunskapsöversikt är följande: Vilka faktorer har betydelse för att elever ska uppleva läsengagemang och läslust? De tio forskningsartiklar som utgör grunden för kunskapsöversikten är genomförda i OECD-länder som alla deltar i PISA och PIRLS undersökningar. Artiklarna valdes ut i en systematisk sökprocess och har sedan noga granskats och tematiserats. Resultaten från forskningsartiklarna synliggör ett antal centrala faktorer som kan ha stor betydelse för barns läsengagemang och läslust. Dessa faktorer rör: tillgänglighet till böcker, lärarens roll, elevers agentskap, läsning som social praktik och läsmiljöer. Vår slutsats visar att lärare har stor möjlighet att påverka alla dessa faktorer och har där med en väsentlig roll i främjandet av barns läslust och läsengagemang.