Lästester genomförda av IEA, PIRLS och PISA, både inom Europa och i världen, har visat att eleverna i Sverige genom åren har uppnått allt sämre resultat på lästester. Att kunna läsa är något som är nödvändigt för att kunna fungera i vårt samhälle, både i skolan, senare i yrkeslivet och i privatlivet. Examensarbetets övergripande syfte är att undersöka vilka faktorer i skolan som kan ha del i den sjunkande läs- och skrivförmågan hos eleverna. Examensarbetet förtydligar begreppet literacy närmare och redogör för de faktorer som vi, genom en avgränsad sökning, funnit kan ha påverkan på elevernas studieresultat. Då läroplanen är det dokument som skolan ska förhålla sig till, finns det i examensarbetet en jämförelse om vad som skrivs om undervisning och ämnet svenska mellan Lgr 80, Lpo 94 och Lgr 11. Metoden som används i denna uppsats är kvalitativ intervju. I studien deltog tre lärare som arbetat i ca 15 år inom läs- och skrivundervisning.   Resultaten i examensarbetet har visat att majoriteten av de intervjuade lärarna anser att elevernas läskunnighet blivit bättre, snarare än sämre, vilket är vad de internationella undersökningarna visat. Resultaten visar också att läs- och skrivundervisningen har förändrats till att mer fokus läggs på innehåll än form, jämfört med tidigare. Enligt de intervjuade lärarna är det viktigt att både lärare och föräldrar har en positiv attityd till läsning, för att även eleverna ska få en positiv attityd.

This master’s thesis investigates the contextualized relation between a reader and a text, in a non classroom-oriented situation. I am studying the questions of (a) in what way a persons education, personal experiences and opinions, and (b) how the text; its design (language) and message, holds a function in – and forms – the reader-text relation. At the same time I am testing the theoretical framework of Louise Rosenblatt, for the purpose of finding an adequate method to analyze this relation. Using semi-structured interviews, six participants have read and answered questions about two texts. Exploring the theories of Rosenblatt, the participants take part in an ‘experiment’ where their communicated text transactions are the crucial foundation of the study. The analysis of their statements has been carried out with the help of Rosenblatts’ efferent-aesthetic continuum, together with a field model of Berntsen and Larsen, which survey different types of text interaction. The result of the study shows, that we are able to conduct an analysis on the reader-text relation, with the help of the framework that the above-mentioned tools offer. The methods help us to identify and understand both individual and contextualized – as well as more general – elements in the reader-text relation. In this way, we can learn how the relation takes form and develops during the transaction. This comes to help in the larger issue of understanding reading as a phenomenon. Also, the study shows that Rosenblatt's theoretical framework serves a study conducted outside of a classroom-related context well.