Syftet med denna studie är att beskriva hur 10 barn i en förskoleklass uppfattar fenomenet läsning och vad läsning är samt att jämföra detta med Dahlgren och Olssons studie från 1985. Studien har en fenomenografisk ansats som är en kvalitativ metod i form av uttydande och tolkning av intervjuer. Totalt har tolv barn intervjuats. Två av dessa var med i min inledande pilotstudie men ingick inte i den redovisade studien. Intervjufrågorna var en upprepning av Dahlgren & Olssons studie 1985 men med tillägg för relevanta frågor som rör samtiden. Resultatet visar att de flesta barn förknippar läsning med skolan och vuxenlivet. Barn i förskoleåldern är omedvetna om läsningens form men uttrycker ofta en positiv inställning till läsning som de tror kan ge fördelar senare i livet. Att läsa framstår som hela poängen med läsning och barnen anger inte att de relaterar till textens inehåll. Dahlgren och Olsons (1985) resultat samanfaller till allra största delen med mina och någon nämnvärd skillnad i barnens uppfattning om vad läsning är idag och för 30 år sen finner jag inte.

This master’s thesis investigates the contextualized relation between a reader and a text, in a non classroom-oriented situation. I am studying the questions of (a) in what way a persons education, personal experiences and opinions, and (b) how the text; its design (language) and message, holds a function in – and forms – the reader-text relation. At the same time I am testing the theoretical framework of Louise Rosenblatt, for the purpose of finding an adequate method to analyze this relation. Using semi-structured interviews, six participants have read and answered questions about two texts. Exploring the theories of Rosenblatt, the participants take part in an ‘experiment’ where their communicated text transactions are the crucial foundation of the study. The analysis of their statements has been carried out with the help of Rosenblatts’ efferent-aesthetic continuum, together with a field model of Berntsen and Larsen, which survey different types of text interaction. The result of the study shows, that we are able to conduct an analysis on the reader-text relation, with the help of the framework that the above-mentioned tools offer. The methods help us to identify and understand both individual and contextualized – as well as more general – elements in the reader-text relation. In this way, we can learn how the relation takes form and develops during the transaction. This comes to help in the larger issue of understanding reading as a phenomenon. Also, the study shows that Rosenblatt's theoretical framework serves a study conducted outside of a classroom-related context well.