Vi studenter har under vår studietid observerat avsaknaden av läromedel för elever med svenska som andraspråk i matematik vilket väckt en nyfikenhet till vidare forskning inom området. Den här studien är utförd i tre olika klasser innehållande elever med svenska som andraspråk. Studien fokuserar på elever med svenska som andraspråks lösningsförmåga vid textuppgifter och jämförelse mellan elever som använt respektive inte använt ett anpassat läromedel. Studien använder sig av variationsteorin för att identifiera kritiska aspekter i textuppgifter samt hur dessa påverkar eventuella samband och skillnader i elevlösningar. Elevlösningarna granskades kvalitativt genom att studera vilken representationsform eleverna valt. Dessutom granskades om eleverna besatt adekvat begreppsförståelse för textuppgifterna. Studiens empiri är insamlad genom ett matematiktest som eleverna har utfört. Resultatet visade att elever med svenska som andraspråk som inte använder anpassat läromedel löste matematiktestet mer framgångsrikt än den elevgrupp som använder anpassat läromedel. Resultatet visade även att begreppsförståelse och textuppgiftens utformning har en stor betydelse för elevens lösningsförmåga i båda elevgrupperna. Vidare diskuteras begreppförståelsens betydelse, användning av flera representationsformer i en textuppgift samt vilken typ av uppgift eleverna mest framgångsrikt löste.