<p>I arbetslivet har omfattande förändringar ägt rum, vilket har inneburit hårdare villkor för alla men kanske särskilt för dem som av olika anledningar står utanför arbetsmarknaden. Denna uppsats är en fallstudie av ett socialt arbetskooperativ som drivs av människor med psykiska funktionshinder. Studien syftar till att ge ökad förståelse för, och kunskap om, vilken betydelse det sociala arbetskooperativet har, och har haft, för den enskilde kooperatören och vidare för kooperatörernas livssituation i allmänhet, samt deras förhållande till arbetslivet i synnerhet.</p><p>Vi har gjort en kvalitativ studie grundad på djupgående intervjuer med sex kooperatörer samt med verksamhetens båda handledare. Slutsatserna av vår studie bygger på analyser av dessa</p><p>intervjuer. Den första och kanske viktigaste slutsats vi har dragit är att deltagandet i Solakoop är för kooperatörerna synonymt med ”det goda arbetet” och har givit dem ökat självförtroende,</p><p>initiativförmåga och ansvarskänsla. Dock uppbär kooperatörerna ersättning via socialförsäkringssystemet, vilket har flera negativa konsekvenser för den enskilde. Vidare har vi sett att de av Jahoda (1982) identifierade latenta bieffekterna av arbete är särskilt viktiga för människor med psykisk ohälsa och att samtliga uppfylls i det sociala arbetskooperativet, samt att arbetet i det sociala arbetskooperativet har en rehabiliterande effekt på kooperatörernas psykiska välbefinnande och deras sjukdom. Vi har även dragit</p><p>slutsatsen att arbetet i det sociala arbetskooperativet har fört kooperatörerna närmare den öppna arbetsmarknaden.</p> / <p>Within working life, large-scale changes have taken place which have implied rougher conditions for everyone, particularly for those that are excluded from the labour market for differrent reasons. This paper is a case study of a social enterprise run by people with a mental health handicap. The aim of this study is to gain understanding and knowledge about what the social enterprise has meant for the co-operative’s participants, for their situations in life in general and, more specific, their relationship to working life.</p><p>We have made a qualitative study based on in-depth interviews with six participants and the two guiding mentors of the business. The conclusions of our study are based on analyses of the interviews. The first, and possibly the most important, conclusion we have drawn is that participating in Solakoop has given the co-operators a higher level of self-esteem, power of initiative and sense of responsibility. Dependence on sickness benefits and/or allowances,</p><p>however, produces large negative consequences for individuals.</p><p>Furthermore we have seen that the latent by-products of work, as described by Jahoda, are of particular importance for individuals with mental health handicaps and that all of them are</p><p>accomplished in the social enterprise. We have also come to the conclusion that work in the social enterprise has a rehabilitating effect on the participants’ mental well-being and their</p><p>diseases. Finally we have drawn the conclusion that working in the social enterprise has brought the co-operators closer to the open labour market.</p>

I arbetslivet har omfattande förändringar ägt rum, vilket har inneburit hårdare villkor för alla men kanske särskilt för dem som av olika anledningar står utanför arbetsmarknaden. Denna uppsats är en fallstudie av ett socialt arbetskooperativ som drivs av människor med psykiska funktionshinder. Studien syftar till att ge ökad förståelse för, och kunskap om, vilken betydelse det sociala arbetskooperativet har, och har haft, för den enskilde kooperatören och vidare för kooperatörernas livssituation i allmänhet, samt deras förhållande till arbetslivet i synnerhet. Vi har gjort en kvalitativ studie grundad på djupgående intervjuer med sex kooperatörer samt med verksamhetens båda handledare. Slutsatserna av vår studie bygger på analyser av dessa intervjuer. Den första och kanske viktigaste slutsats vi har dragit är att deltagandet i Solakoop är för kooperatörerna synonymt med ”det goda arbetet” och har givit dem ökat självförtroende, initiativförmåga och ansvarskänsla. Dock uppbär kooperatörerna ersättning via socialförsäkringssystemet, vilket har flera negativa konsekvenser för den enskilde. Vidare har vi sett att de av Jahoda (1982) identifierade latenta bieffekterna av arbete är särskilt viktiga för människor med psykisk ohälsa och att samtliga uppfylls i det sociala arbetskooperativet, samt att arbetet i det sociala arbetskooperativet har en rehabiliterande effekt på kooperatörernas psykiska välbefinnande och deras sjukdom. Vi har även dragit slutsatsen att arbetet i det sociala arbetskooperativet har fört kooperatörerna närmare den öppna arbetsmarknaden. / Within working life, large-scale changes have taken place which have implied rougher conditions for everyone, particularly for those that are excluded from the labour market for differrent reasons. This paper is a case study of a social enterprise run by people with a mental health handicap. The aim of this study is to gain understanding and knowledge about what the social enterprise has meant for the co-operative’s participants, for their situations in life in general and, more specific, their relationship to working life. We have made a qualitative study based on in-depth interviews with six participants and the two guiding mentors of the business. The conclusions of our study are based on analyses of the interviews. The first, and possibly the most important, conclusion we have drawn is that participating in Solakoop has given the co-operators a higher level of self-esteem, power of initiative and sense of responsibility. Dependence on sickness benefits and/or allowances, however, produces large negative consequences for individuals. Furthermore we have seen that the latent by-products of work, as described by Jahoda, are of particular importance for individuals with mental health handicaps and that all of them are accomplished in the social enterprise. We have also come to the conclusion that work in the social enterprise has a rehabilitating effect on the participants’ mental well-being and their diseases. Finally we have drawn the conclusion that working in the social enterprise has brought the co-operators closer to the open labour market.

This diploma work deals with problem of unemployment in the district of Vyškov in the years 2007-2012. This work includes analysis of all unemloyment groups in relation to age, education, sex, state of health and unemloyment lenght. Furthermore the diploma works with several proposed solutions that could break largely unsatisfactory state of the unemloyment rate in the mentioned district.

Geschlechtsspezifische Arbeitsmarktsegregation nimmt die ungleiche Verteilung und Präsenz von Gruppen nach dem Merkmal Geschlecht innerhalb verschiedener Sphären der Erwerbsarbeit (bspw. in Betrieben, Berufen, Berufsfeldern oder auf Hierarchieebenen) in den Blick. Die Geschlechtersegregation hat fast immer negative Auswirkungen (z.B. schlechtere Bezahlung oder geringere Aufstiegschancen) auf Frauen*. Generell wird zwischen horizontaler und vertikaler Segregation unterschieden. In der Forschung hat sich der Blick auf geschlechtsspezifische Arbeitsmarktsegregation von akteurszentrierten über strukturkategoriale hin zu sozial-konstruktivistischen Ansätzen entwickelt.

Arbeit umfasst all jene Tätigkeiten, die zum gesellschaftlichen Fortbestand beitragen. Dazu gehört die produktive Arbeit, die gesellschaftlich relevante Güter und Dienstleistungen herstellt ebenso wie die reproduktive Arbeit, die sogenannte Care-Arbeit, die auf den Erhalt des menschlichen Lebens und der Arbeitskraft ausgerichtet ist. In der feministisch orientierten Erforschung von Arbeit wird die Relation zwischen den (Re-)Produktionsverhältnissen und den Geschlechterverhältnissen analysiert.

Der Geschlechtervertrag beschreibt einen fiktiven Vertrag zwischen Männern und Frauen, der diesen unterschiedliche Rechte und Pflichten zuweist. Im Anschluss an Pateman entwickelte McRobbie die Vorstellung eines Neuen Geschlechtervertrags postfeministischer Gesellschaften, in dem Frauen das Angebot unterbreitet wird, am öffentlichen, wirtschaftlichen und ökonomischen Leben zu partizipieren, wenn sie auf feministische Politiken verzichten. Gleichsam gerät mit dem Neuen Geschlechtervertrag die (Un-)Sichtbarkeit verschiedener Weiblichkeitsentwürfe ins Zentrum der Analyse.

Der Gender-Pay-Gap ist eine statistische Kennzahl zur Messung der Ungleichheit zwischen Männern* und Frauen* beim Verdienst. Es gibt zwei Versionen: einen 'unbereinigten' und einen 'bereinigten'. Der 'unbereinigte' Gender-Pay-Gap berechnet den geschlechtsspezifischen Verdienstunterschied auf Basis der Bruttostundenlöhne aller Männer* und Frauen* der Grundgesamtheit. Beim 'bereinigten' Wert hingegen werden je nach Studie verschiedene Faktoren wie Branche, Position und Berufserfahrung herausgerechnet. Neben dem Gender-Pay-Gap gibt es noch weitere Kennzahlen von Einkommensdiskriminierung wie dem Gender-Pension- oder auch dem Racial-Pay-Gap.