<p>Med det kvantitativa HOUPE-projektet som grund utfördes en kvalitativ intervjustudie för att fördjupa sig på området självmordstankar och självmordshandlingar bland läkare. Självmord är idag en av de vanligaste dödsorsakerna i världen. Läkare är överrepresenterade när det gäller självmord bland akademiker, speciellt kvinnliga läkare ligger i riskzonen. Syftet med uppsatsen var att finna bakomliggande faktorer till självmord bland läkare. Det använda materialet byggdes på semistrukturerade djupintervjuer med fem läkare och det analyserades med hjälp av Grundad teori. Bland annat tog läkarna upp tidspressen de upplever, trakasserier eller förnedringar de har varit med om, självmordstankar. Även kraven och pressen många av läkarna erfar. Hur arbetet påverkar deras privatliv. I diskussionen användes krav-resursmodellen för att ge en överblick om hur deras arbetsplats upplevs när det handlar om krav och resurser. Kommunikationen mellan ledning och medarbetare tas upp.</p>

<p>Denna uppsats handlar om ungas arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse i genomströmningsbranscher såsom callcenter och McDonald’s. Frågorna vi inledningsvis ställde oss är vad som motiverar ungdomar att söka sig till dessa arbetsplatser och vad som motiverar dem att stanna kvar. Tidigare forskning visar på att både callcenter och McDonald’s är typiska ungdomsarbetsplatser med hög personalgenomströmning, där arbetsuppgifterna framställs som begränsade med exakt definierade instruktioner för hur varje arbetsmoment skall utföras och hur lång tid det skall ta. För att få svar på våra frågeställningar har vi genomfört 16 intervjuer, åtta vid callcenter och åtta vid McDonald’s. Vi fann i vår studie att det framförallt är arbetskamraterna som påverkar och motiverar ungdomarna att gå till arbetet. Arbetskamraterna är det viktigaste motivet till trivseln, men även lönen är viktig faktor i arbetet. Ytterligare intressanta aspekter vi fått fram är att intervjupersonerna beskriver sina arbetssituationer som både positiva och negativa och dessutom visar på en stor yrkesstolthet över att arbeta inom dessa branscher. Detta trots att arbetet till största delen består av standardiserade arbetsuppgifter lka utförs under kontrollerade former där kraven på att prestera är relativt höga, vilket överlag anses leda till en stressig arbetsmiljö. Som en bonus i vår undersökning fick vi fram vissa skillnader mellan callcenter och McDonald’s anställda vad gäller ålder och anställningstid. Det intressanta är att de anställda på McDonald’s generellt är yngre trots att de har fler anställningsår än de på callcenter.</p>

<p>Att ägna sig åt icke arbetsrelaterade sysslor på arbetsplatsen är relativt vanligt. Dessa sysslor är svåra att definiera eftersom det är vardagliga och ofta något den anställde gör av rutin. Ämnet är även relativt nytt och outforskat vilket gör att vi skapat en frågeställning som lyder:</p><p>§ Varför ägnar sig anställda åt privata angelägenheter på arbetstid?</p><p>§ Vad har den administrativa chefen för syn på ämnet privata angelägenheter?</p><p>§ Vad har anställda för syn på ämnet privata angelägenheter?</p><p>§ Stämmer den administrativa chefens och de anställdas syn överens?</p><p>Syftet med vår undersökning är att med hjälp av frågeställningen bidra till en utvecklad förståelse för ämnet som är privata angelägenheter. Vidare ämnar vi att diskutera en högt uppsatt administrativ chefs roll samt förhållningssätt till fenomenet. Forskning visar på att den största delen av anställda ägnar sig åt privata angelägenheter, vilket vi menar är intressant eftersom det som sagt finns en svårighet i att definiera vad dessa faktiskt är.</p>

Denna uppsats handlar om ungas arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse i genomströmningsbranscher såsom callcenter och McDonald’s. Frågorna vi inledningsvis ställde oss är vad som motiverar ungdomar att söka sig till dessa arbetsplatser och vad som motiverar dem att stanna kvar. Tidigare forskning visar på att både callcenter och McDonald’s är typiska ungdomsarbetsplatser med hög personalgenomströmning, där arbetsuppgifterna framställs som begränsade med exakt definierade instruktioner för hur varje arbetsmoment skall utföras och hur lång tid det skall ta. För att få svar på våra frågeställningar har vi genomfört 16 intervjuer, åtta vid callcenter och åtta vid McDonald’s. Vi fann i vår studie att det framförallt är arbetskamraterna som påverkar och motiverar ungdomarna att gå till arbetet. Arbetskamraterna är det viktigaste motivet till trivseln, men även lönen är viktig faktor i arbetet. Ytterligare intressanta aspekter vi fått fram är att intervjupersonerna beskriver sina arbetssituationer som både positiva och negativa och dessutom visar på en stor yrkesstolthet över att arbeta inom dessa branscher. Detta trots att arbetet till största delen består av standardiserade arbetsuppgifter lka utförs under kontrollerade former där kraven på att prestera är relativt höga, vilket överlag anses leda till en stressig arbetsmiljö. Som en bonus i vår undersökning fick vi fram vissa skillnader mellan callcenter och McDonald’s anställda vad gäller ålder och anställningstid. Det intressanta är att de anställda på McDonald’s generellt är yngre trots att de har fler anställningsår än de på callcenter.

Med det kvantitativa HOUPE-projektet som grund utfördes en kvalitativ intervjustudie för att fördjupa sig på området självmordstankar och självmordshandlingar bland läkare. Självmord är idag en av de vanligaste dödsorsakerna i världen. Läkare är överrepresenterade när det gäller självmord bland akademiker, speciellt kvinnliga läkare ligger i riskzonen. Syftet med uppsatsen var att finna bakomliggande faktorer till självmord bland läkare. Det använda materialet byggdes på semistrukturerade djupintervjuer med fem läkare och det analyserades med hjälp av Grundad teori. Bland annat tog läkarna upp tidspressen de upplever, trakasserier eller förnedringar de har varit med om, självmordstankar. Även kraven och pressen många av läkarna erfar. Hur arbetet påverkar deras privatliv. I diskussionen användes krav-resursmodellen för att ge en överblick om hur deras arbetsplats upplevs när det handlar om krav och resurser. Kommunikationen mellan ledning och medarbetare tas upp.

Att ägna sig åt icke arbetsrelaterade sysslor på arbetsplatsen är relativt vanligt. Dessa sysslor är svåra att definiera eftersom det är vardagliga och ofta något den anställde gör av rutin. Ämnet är även relativt nytt och outforskat vilket gör att vi skapat en frågeställning som lyder: § Varför ägnar sig anställda åt privata angelägenheter på arbetstid? § Vad har den administrativa chefen för syn på ämnet privata angelägenheter? § Vad har anställda för syn på ämnet privata angelägenheter? § Stämmer den administrativa chefens och de anställdas syn överens? Syftet med vår undersökning är att med hjälp av frågeställningen bidra till en utvecklad förståelse för ämnet som är privata angelägenheter. Vidare ämnar vi att diskutera en högt uppsatt administrativ chefs roll samt förhållningssätt till fenomenet. Forskning visar på att den största delen av anställda ägnar sig åt privata angelägenheter, vilket vi menar är intressant eftersom det som sagt finns en svårighet i att definiera vad dessa faktiskt är.

The literature has reported that immigrants foreign credentials have been undervalued in Canada. However, the extent to which immigrants credentials attained in different world regions have been valued or undervalued is unclear. This study uses data from the 2002 Ethnic Diversity Survey to assess the worth of immigrants educational credentials in Canada, taking into account different fields of study. The major findings indicate that there were significant gross and net earnings disparities among immigrant men and women with educational credentials attained in different world regions. Foreign credentials from the US and Northern and Western Europe of immigrant men and those from the USA and all parts of Europe of immigrant women had an earnings advantage compared to immigrants whose credentials were from Canada. The results also suggest that immigrant men with foreign credentials in health fields and in commerce, management and business administration had the greatest difficulties to getting their foreign credentials recognized. Similar to immigrant men, foreign education of immigrant women in the fields of commerce, management and business administration as well as in natural, applied sciences and engineering was the most devaluated compared to women with Canadian credentials. In addition, both immigrant men and women with education from the USA and Northern and Western Europe irrespective of the field of study had the best chance to enjoy an earnings premium over their counterparts with Canadian education. The relationship between education and earnings among Canadian immigrants is further explained using a political economy perspective of racialization.

The literature has reported that immigrants foreign credentials have been undervalued in Canada. However, the extent to which immigrants credentials attained in different world regions have been valued or undervalued is unclear. This study uses data from the 2002 Ethnic Diversity Survey to assess the worth of immigrants educational credentials in Canada, taking into account different fields of study. The major findings indicate that there were significant gross and net earnings disparities among immigrant men and women with educational credentials attained in different world regions. Foreign credentials from the US and Northern and Western Europe of immigrant men and those from the USA and all parts of Europe of immigrant women had an earnings advantage compared to immigrants whose credentials were from Canada. The results also suggest that immigrant men with foreign credentials in health fields and in commerce, management and business administration had the greatest difficulties to getting their foreign credentials recognized. Similar to immigrant men, foreign education of immigrant women in the fields of commerce, management and business administration as well as in natural, applied sciences and engineering was the most devaluated compared to women with Canadian credentials. In addition, both immigrant men and women with education from the USA and Northern and Western Europe irrespective of the field of study had the best chance to enjoy an earnings premium over their counterparts with Canadian education. The relationship between education and earnings among Canadian immigrants is further explained using a political economy perspective of racialization.

Η εργασία αυτή παρουσιάζει μια εμπειρική ανάλυση για τις επιπτώσεις της μετανάστευσης στα οικονομικά μεγέθη της Ελλάδας. Εξετάζουμε τις επιπτώσεις για την απασχόληση, την συμμετοχή στο εργατικό δυναμικό, την ανεργία και τους μισθούς. Ανάλογες μελέτες έχουν γίνει και σε άλλες χώρες και τα αποτελέσματα δείχνουν να μην υπάρχει σημαντική επίδραση της μετανάστευσης σε αυτά τα μεγέθη. Χρησιμοποιήσαμε τρεις μεθόδους εκτιμήσεων, με σκοπό να συγκρίνουμε τα αποτελέσματά μας με την διεθνή βιβλιογραφία και να πάρουμε πιο αμερόληπτες εκτιμήσεις. Τα αποτελέσματά μας συμφωνούν με τα γενικά ευρήματα της βιβλιογραφίας και δείχνουν ότι και στην Ελλάδα οι επιπτώσεις της μετανάστευσης είναι μικρές γενικά, στο σύνολο της οικονομίας. / This paper presents an empirical analysis about the consequences of immigration in the economy of Greece. We examine the repercussions for the employment, the participation in workforce, the unemployment and the wage. Proportional studies, in other countries show that does not exists important effect of immigration in these sizes. We used three methods of estimates, so we can compare our results with the international bibliography and take more unbiased estimates. Our results agree with the results of the international bibliography and they show that in Greece the repercussions of immigration are also small, in its entirety of the economy.

The aim of master‘s thesis is to evaluate the influence of investments on structural changes of labour market in the town of Šiauliai and confirm or deny the hypothesis that direct foreign and material investments have considerable influence on structural changes of labour market in Šiauliai, helping to create new working places, reduce the level of unemployment. An exhaustive analysis of assumptions defining possitive and negative influence of investments on labour market is presented in the first part of the thesis. The tendencies of changes of structural indicators in labour market, direct foregn and material investments are compared with the same tendencies in Lithuania in the analytical part of the thesis. The analysis is based on econometric and statistic data and the hypothesis that direct foreign and material investments mostly positively influence the change of structural indicaors in labour market is denied.