Uppsatsens syfte är att undersöka hur ordet feminist är laddat och hur ordet används. Redan nu föreslår några att ordet bör bytas ut, i korpusarna från Språkbanken använde några skribenter humanist eller jämställdist istället för ordet feminist. För att se hur ordet har ändrats över tid har jag använt mig av tre olika korpusar från Språkbankens textkorpus Korp. De tre korpusarna som har varit materialet är: Bloggmix 2004, Bloggmix 2009 samt Bloggmix 2014. Jag gjorde en innehållsanalys där jag konstruerade ett analysinstrument som användes på samtliga material. Sammanfattningen är att ordet feminist är väldigt laddat, både i positiv samt i negativ bemärkelse. Resultatet blev att ordet feminist förekommer i fler negativa meningar 2014 än 2009. Ordet manshat är ofta förknippat med feminist och det har blivit tydligare att det är svårare att kalla sig feminist 2014 än 2009. Det är inte lika acceptabelt för män som för kvinnor att kalla sig feminister trots att ideologin står för jämställdhet vilket kan ha gett upphov till att en del förknippar feminism med manshat. Många står för jämställdhet men de vill ändå inte kalla sig för feminister. Ordet feminist används redan nu i diskriminerande syfte och i elaka ordalag. Det negativa bör tas bort från ordet men jag anser att det inte går att byta ut ordet till exempelvis humanist eller jämställdist eftersom de inte har med ideologin feminism att göra. Majoriteten av skribenterna från materialet använder dock fortfarande ordet feminist i positiv anda så än är inte ordet tillräckligt negativt laddat för att bytas ut. Och att byta ut ett ord som feminist, som står för allt som män och kvinnor har stridit för i snart 200 år är omöjligt då det vore att förstöra allt de har kämpat för ett jämställt samhälle.

No description available.

The following study is a qualitative interview that studies the student as a resource during the swedish religious education lessons. The essay foucuses on the students feelings of stress and anxiety when their teacher in religious studies inquire them to share their religious experiences for their classmates. Which religion is more stressful to represent for the student? The aim of the study is also to examine the students suggestions on how the teacher in religious education studies can create a safe enviroment in the classroom. In order to answer the purpose of the study, a qualitative method was used. The material that was used to answer the purpose was through seven junior high students whom I got to interview. The result shows that junior high students find it more difficult to share their religious experiences if they have an islamic faith in comparison to christianity and buddhism. The students suggestions on how the teacher could create a safe classroom was among lived religion, the importance of receiving the question and the teachers responsibility to create a safe classroom. The results showed that the pupils suggestions were consistent with previous research. My intention with the following essay is to assist current and future religion teachers in order to manage the student as a resource in a safe way, but also to feel safer in the classroom.