Nu befinner vi oss i den tid då övergången från att arkivera information på papper till att arkivera information digitalt sker. Att lagra digitalt kan tyckas enkelt men vad många inte tänker på är hållbarheten hos de lagringsmedia som finns idag. Information som idag sparas digitalt, kan vi om 20 år ta fram och se på den? Undersökningens syfte var att ta reda på hur medvetna affärssystemsutvecklande företag är om hållbarheten hos dagens lagringsmedia. Är hållbarhet något som tas i beaktande när nya system utvecklas? Är det något de tänker på eller de kanske inte ser hållbarhet som något större problem?  Intervjuer genomfördes på sex affärssystemsutvecklande företag med två intervjuade personer på varje företag vilka hade antingen hand om kundkontakter och eller god kännedom om affärssystemet. För de intervjuade företagen är inte hållbarhet något som tas i beaktande vid framtagande av affärssystem. Att erbjuda ett fungerande affärssystem är en sak, men att det som sparas i systemet ska kunna tas fram om cirka 10-20 år med bibehållen kvalitet är något annat. Just detta har inte samma betydelse för affärssystemsutvecklande företag som för exempelvis Riksarkivet. Enligt de intervjuade har inte deras kunder något större behov av att kunna ta fram sparad information om tio år eller senare. Nu är behovet utifrån de lagar, regler som finns och eller vad revisorer ställer som krav. Det som jag tror skulle intressera dem för att kunna långtidslagra elektronisk information är möjligheten att kunna bevara den kunskap som finns i företaget i dag. Kunskap som senare generationer kan dra nytta av. Ingen av de intervjuade kunde exakt säga vad exempelvis en CD-skiva har för hållbarhet. En CD-skiva håller i cirka 10 år. Min rekommendation är att kontrollera informationen vart femte år för att säkerställa att informationen är kvar och spara om den på ny lagringsmedia. Det jag kan konstatera efter att ha genomfört detta arbete är att affärssystem och hållbarhet inte är synonymt med varandra. Medvetenheten om hållbarheten hos lagringsmedia är inte så stor. Affärssystemsutvecklande företag har inte någon större kunskap om hållbarhetsproblematiken hos lagringsmedia som exempelvis hur länge en CD-skiva kan bevara data intakt.

<p>Nu befinner vi oss i den tid då övergången från att arkivera information på papper till att arkivera information digitalt sker. Att lagra digitalt kan tyckas enkelt men vad många inte tänker på är hållbarheten hos de lagringsmedia som finns idag. Information som idag sparas digitalt, kan vi om 20 år ta fram och se på den? Undersökningens syfte var att ta reda på hur medvetna affärssystemsutvecklande företag är om hållbarheten hos dagens lagringsmedia. Är hållbarhet något som tas i beaktande när nya system utvecklas? Är det något de tänker på eller de kanske inte ser hållbarhet som något större problem?  Intervjuer genomfördes på sex affärssystemsutvecklande företag med två intervjuade personer på varje företag vilka hade antingen hand om kundkontakter och eller god kännedom om affärssystemet. För de intervjuade företagen är inte hållbarhet något som tas i beaktande vid framtagande av affärssystem. Att erbjuda ett fungerande affärssystem är en sak, men att det som sparas i systemet ska kunna tas fram om cirka 10-20 år med bibehållen kvalitet är något annat. Just detta har inte samma betydelse för affärssystemsutvecklande företag som för exempelvis Riksarkivet. Enligt de intervjuade har inte deras kunder något större behov av att kunna ta fram sparad information om tio år eller senare. Nu är behovet utifrån de lagar, regler som finns och eller vad revisorer ställer som krav. Det som jag tror skulle intressera dem för att kunna långtidslagra elektronisk information är möjligheten att kunna bevara den kunskap som finns i företaget i dag. Kunskap som senare generationer kan dra nytta av. Ingen av de intervjuade kunde exakt säga vad exempelvis en CD-skiva har för hållbarhet. En CD-skiva håller i cirka 10 år. Min rekommendation är att kontrollera informationen vart femte år för att säkerställa att informationen är kvar och spara om den på ny lagringsmedia. Det jag kan konstatera efter att ha genomfört detta arbete är att affärssystem och hållbarhet inte är synonymt med varandra. Medvetenheten om hållbarheten hos lagringsmedia är inte så stor. Affärssystemsutvecklande företag har inte någon större kunskap om hållbarhetsproblematiken hos lagringsmedia som exempelvis hur länge en CD-skiva kan bevara data intakt.</p>

The thesis investigates how Swedish archives and special collections manage digital information stored on legacy media. The purpose is to understand what strategies and practices archives use when extracting digital information from legacy media. The strategies used to extract and preserve data from legacy media preludes how archives should preserve other born digital information and provides a micro perspective for comprehensive further investigations. The research will increase our understanding of archival practices by looking at the Swedish archives. The thesis uses philosophy of information as a metatheory to frame the investigation, and proceeds to use principles found either in archival litterature or established in previous international research to analyze and compare strategies used by the Swedish archives when extracting data from legacy media. The thesis uses a quantitative method to analyze collected statistical data and a qualitative method to interpret and compare archival strategies. The quantitative results show that while most Swedish archives still have legacy media in their collections, the administrative archives have either prohibited legacy media in new accessions, never really received them in the first place or already migrated the data to electronic archives. However, conversely the results also show that archives with special collections still receive legacy media in their accessions and also experience a small but significant increase in the accession frequency. The difference in accession frequency between the archives is explained in part by the rules governing the accessions, but also by the fact that administrative archives manage records whereas special collections tend to manage documents. The qualitative results show that archives who still manage legacy media, either in their accessions or collections, are still mostly in the process of deciding what strategies and methods to use when extracting data from legacy media.

In contemporary encryption the vast amount of text subject to cracking has brought about the demand for methods distinguish files more likely to be encrypted. The encryption software Truecrypt can encrypt files that are not possible to identify with a file signature. To solve the detection problem, an algorithm sensitive to the absence of structure in the very code of files was developed. The program was written in the programming language EnScript which is built into the forensic software suite EnCase. The essential part of the algorithm therefore deployes the statistic of a chi-square test for deviance from a uniform distribution to distinguish files with contents that appear to be random. The program managed to detect encrypted files that were created with Truecrypt. Test results indicate that the newly developed program is nearly double as fast and has at least the same accuracy in the detection as other pro- grams. The software is licensed under open source standard GNU GPL. The procedure developed will drastically facilitate for computer forensic experts to detect if any existing encrypted file is located on the hard drive.