Syftet med denna uppsats var att undersöka hur elevernas progression ser ut gällande begreppskunskap i historieundervisningen, samt ifall deras tolkningar skiljer sig åt av begreppen mellan olika årskurser. För att genomföra denna undersökning har jag använt mig av kvalitativ metod, då med hjälp av en enkätundersökning. Enkäten genomfördes med hjälp av elever i årskurs 7 och årskurs 9. Elevernas tolkningar av begrepp i ämnet historia skiljer sig åt mellan årskurserna 7 och 9, framförallt gällande förstahandsbegrepp. Eleverna i årskurs 9 har en genomgående bredare begreppsförståelse och kan använda sin historiska referensram på ett mer allomfattande sätt än eleverna i årskurs 7 för att tolka begrepp i historieundervisningen. Det är viktigt att läraren arbetar aktivt med begrepp i sin undervisning för att elevernas kunskapsinhämtning ska bli så stor som möjligt och för att de ska kunna tänka historiskt ur ett mer vetenskapligt perspektiv. / The purpose of this study was to examine how student’s progression about conceptual knowledge is in history teaching, and if their interpretation differs about concepts between the grade 7 to 9. To carry out this study I used qualitative method, using a survey. The poll was made by students in the seventh grade and the ninth grade. The student’s interpretations of the concepts in history teaching differ between the grades, especially first order concepts. The students in the ninth grade have a wider conceptual knowledge and can use their historical frame of reference in a more inclusive way than the students in the seventh grade to interpret concepts in history teaching. It is important that the teacher works actively with concept in teaching in order to the student’s knowledge acquisition should be as wide as possible and for them to think historic from one more scientifically perspective.

The purpose of this study was to examine how teachers conduct their teaching to be language developing, and how they in a practical way work with semi-speaking students who have language deficits in the Swedish language and / or their native language. To carry out this study, I used qualitative interviews as a method and I have interviewed six teachers working at a high school. The school that these teachers work at execute a language developing teaching throughout all the courses in the school. All teachers have a similar idea of what language developing work is, however, how they go about and what is emphasized most in the teaching differs. The reason for this is because these teachers have different experiences with the language developing teaching. These professionals agree that this approach is very important and that all teachers, regardless of subject, should work in a language developing way, in parallel with the rest of their subjects. They also agree that this approach benefits both immigrant students and ethnic Swedish students. Another way for these teachers to work language developing has been to work with genres. Since the teachings of genres include language and subject content integration, this has been a way to expand their language developing teachings. One clear approach in their teaching has been to support their pupils, which is a central point within the genre-based pedagogy. The reason for the support is to stimulate the pupils and to make their education easier and more approachable, without lowering the standards of the content being taught. Thus making the teaching more adapted to the needs of every individual.

Sammanfattning I läraryrket har vi sett hur viktigt och väsentligt det muntliga och skriftliga språket är i allt lärande. Språkkravet i skolan ökar under elevens skolgång och eleven möter allt mer komplexa texter av olika text- och språkstrukturer, textmängder och textinnehåll. Syftet med studien var att undersöka hur lärares undervisning bedrivs i praktiken, med fokus på hur språklig utveckling hos eleverna i förskoleklass till årskurs 3 främjas. Vidare handlar det om att synliggöra vilka språkliga förmågor som lärare bearbetar med eleverna, för att stärka deras språkliga kompetens. Studien tillämpar ett induktivt förhållningssätt och är av kvalitativ natur. Metodansatsen är etnografisk och består av öppna observationer med förstärkning av observjuer, där materialinsamlingen analyseras genom en tematisk analys. Detta innebär att studien grundar sig i ett öppet förhållningssätt till det vi observerade och observjuade. Insamlingen är från 9 olika grundskolor i 5 olika kommuner. Omfattningen av materialet är 18 timmar observerad undervisning. Studiens resultat visar att läraren arbetar språkutvecklande i både planerad form och genom att fånga de tillfällen som ges till spontana interaktioner med eleverna. Undervisningen har berört både språkets form, struktur och funktion, vilka kan betecknas som grunden för en språklig utveckling. I studien har vi mött engagerade lärare, som lägger stor vikt vid att inkludera ord och begrepp som en naturlig del i undervisningen. På så sätt har den semantiska förmågan stått i fokus i den språkliga undervisningen.