Bakgrund: Då familjeföretag tenderar att inkludera familjemedlemmar i styrelsen är det intressant att undersöka hur externa ledamöter påverkar familjeföretags styrelsearbete när funktioner och familjeföretags karaktärsdrag betraktas. Karaktärsdragen påverkar hur styrelsens arbetssätt ser ut. Karaktärsdragen har därför undersökts då familjeföretags karaktärsdrag är av betydelse samtidigt som studier på styrelser inte innefattats av dessa karaktärsdrag tidigare. Genom undersökningen bidrar vi med extern ledamots allsidiga effekt på familjeföretags styrelsearbete. Syfte: Studiens syfte är att kartlägga extern ledamots effekt på styrelsearbetet i svenska familjeföretag, utifrån styrelsens funktioner och arbetssätt. Metod: Studien har en deduktiv ansats med inslag av abduktion då hypoteser utformats både utifrån teori och empiri. Vi har utgått från en kvantitativ studie där hypoteser utformats efter teori kring styrelser, oberoende ledamöter samt familjeföretag. En ytterligare hypotes har även utformats utifrån en förstudie där fyra styrelseledamöter intervjuades på två familjeföretag. Huvudstudien utgår från en enkätundersökning som skickades ut till 3000 svenska företag, där det insamlade materialet utgör en grund för studiens resultat och analys. Resultat: Av studiens effekter var det styrelsens uppföljningsarbete, styrelsens rådgivning till företagsledningen samt styrelsens formalisering som påvisade samband med närvaron av extern ledamot i de statistiska testerna. Ett konstaterande om att familjemedlemmar enbart låter externa ledamöter göra mindre förändringar på styrelsearbetet kan göras. Konstaterandet grundas i att familjen inte tillåter externa ledamöter göra större förändringar på styrelsearbetet, som exempelvis hur företaget ska drivas, då studien inte visar några samband mellan styrelsens beslutsfattande funktion och närvaron av extern ledamot. Resultaten från studien bidrar till att familjeföretag blir medvetna om den allsidiga effekten av att tillsätta extern ledamot i styrelsen.

<p>I uppsatsen genomförs en intervjuundersökning med ett antal kommunalpolitiker. Syftet är att se hur de resonerar kring begreppet partidisciplin samt hur de och partierna löser problem som är av denna art. Katarina Barrling-Hermanssons doktorsavhandling Partikulturer kommer vara central i studien och det teoretiska resonemanget som förs baseras dels på Robert Michels Organisationer och demokrati men också andra författare är med. I intervjuundersökning deltog åtta anonyma politiker där de var och en fick svara på frågor om partidisciplin. Alla de intervjuade politikerna ansåg att det var nödvändigt med partidisciplin men meningarna gick isär något när det gällde hur stark den skulle vara. Partierna löste problemen med partidisciplinen genom att de dels tog in ersättare för den ledamoten som inte ville eller kunde rösta med dem, eller så lade ledamoten ned sin röst eller så opponerade sig ledamoten internt men röstade sedan med partiet i kommunfullmäktige trots att han inte delade partiets åsikt i frågan. Mest avvikande var att aktivt rösta emot partiet. Partidisciplin är det som gäller för ledamöterna, då det är viktigt att ha en enad fasad mot allmänheten och de andra partierna.</p>

SAMANFATTNING Titel: Externa ledamöter – Påverkan på struktur och process i styrelsearbete Nivå: C-uppsats Författare: Lovedeep Singh och Simon Nyström Handledare: Tomas Källqvist och Stig Sörling Datum: 2015 – Juni Syfte: Syftet med denna studie är att belysa hur de externa ledamöterna påverkar strukturen och processen i styrelsearbetet. Metod: Studiens syfte har besvarats genom kvalitativ undersökningsmetod med abduktiv forskningsansats. Studien har hermeneutiskt perspektiv och fenomenet som studerats anses vara socialkonstruktivistisk. Det empiriska materialet har samlats in genom tio semistrukturerade intervjuer med representanter från åtta olika styrelser. Resultat &amp; slutsats: Studien visar att uppfattningen om den externa ledamotens påverkan fördelas mellan styrelser med formellt aktivt styrelsearbete och informellt passivt styrelsearbete. I styrelser med formellt aktivt styrelsearbete har den externa ledamoten en påverkan på strukturen genom att förändra sammansättningen. I styrelser med informellt passivt styrelsearbete finns uppfattningen om att den externa ledamoten skulle påverka styrelsens process genom en kulturförändring. Förslag till fortsatt forskning: En vidare studie där fenomenet studeras ur ett annat perspektiv med "styrelseproffs" eller inom andra bolag. Dessutom skulle det vara intressant med en studie med fokus på skillnaderna mellan olika roller i styrelsen. Uppsatsens bidrag: Ur ett teoretiskt perspektiv bidrar denna studie med att belysa hur styrelsen söker balans utifrån ett kunskapsperspektiv. Ur ett praktiskt perspektiv bidrar denna studie med att belysa hur externa ledamotens påverkan skiljer sig i styrelser med formellt aktivt styrelsearbete och i styrelser med informellt passivt styrelsearbete. Nyckelord: Styrelsearbete, styrelse, struktur, process, extern ledamot

I uppsatsen genomförs en intervjuundersökning med ett antal kommunalpolitiker. Syftet är att se hur de resonerar kring begreppet partidisciplin samt hur de och partierna löser problem som är av denna art. Katarina Barrling-Hermanssons doktorsavhandling Partikulturer kommer vara central i studien och det teoretiska resonemanget som förs baseras dels på Robert Michels Organisationer och demokrati men också andra författare är med. I intervjuundersökning deltog åtta anonyma politiker där de var och en fick svara på frågor om partidisciplin. Alla de intervjuade politikerna ansåg att det var nödvändigt med partidisciplin men meningarna gick isär något när det gällde hur stark den skulle vara. Partierna löste problemen med partidisciplinen genom att de dels tog in ersättare för den ledamoten som inte ville eller kunde rösta med dem, eller så lade ledamoten ned sin röst eller så opponerade sig ledamoten internt men röstade sedan med partiet i kommunfullmäktige trots att han inte delade partiets åsikt i frågan. Mest avvikande var att aktivt rösta emot partiet. Partidisciplin är det som gäller för ledamöterna, då det är viktigt att ha en enad fasad mot allmänheten och de andra partierna.