Smarta textilier och e-textilier har, sedan de först började forskas på, haft ett potentiellt användningsområde inom sjukvården, för att användas inom långtidsövervakning av sjuka. Det största hindret som har upptäckts är, förutom att det finns vissa svårigheter med stabiliteten på signalerna från textilierna och att signalerna kan störas av brus, är att de har varit svåra att tvätta. De elektriskt ledande materialen har antagits förstörda av värmen, kemikalierna och det mekaniska arbetet från tvätten. Den här studien fokuserar på hur ledningsbanorna reagerar över lag på tvätt, och om det finns något samband mellan de olika mätmetoderna. Denna rapport testar två olika bindningar för att tillverka en stickad elektrisk ledningsbana, där en ledningsbana ligger exponerad och en ligger isolerad i bakgrundstyget. Flera olika bredder på ledningsbanan tillverkas för att undersöka om det finns någon skillnad mellan dem. Genom att testa resistansen på ledningsbanan, kontaktimpedansen mellan hud och elektrod, och böjstyvheten på fibrerna från det ledande garnet med hjälp av en FAVIMAT+ från TexTechno innan någon tvätt hade utförts, och sedan var femte tvätt upp till 30 tvättar, kan förändringen följas över en längre tid. Med de resultat som samlades in utfördes en ANOVA för varje mätmetod. Sedan utfördes flera korrelationstester, däribland SpearmanRho tester och även ett program för att anpassa en kurva till mätvärdena användes. De resultat som studien kom fram till pekar på att det inte finns något samband mellan ökningen av resistans och ökningen av kontaktimpedans. Resultaten från böjstyvheten var för brusiga för att några slutsatser skulle kunna dras. Det visar sig även att en bredare ledningsbana, och den bindning som isolerade ledningsbanan presterade bättre och hade en mindre ökning över tid än vad de smalare och exponerade ledningsbanorna hade. / Smart textiles and e-textiles have since they first started being researched had a potential to be used in the medical field to monitor sick people over a longer time. The biggest obstacle for the implementation of the smart textiles, except for the difficulty in getting a stable and clean signal, is the conductive yarns inability to handle being washed. The conductive yarn is thought to lose its conductivity due to the heat, chemicals and mechanical work it is exposed to during the wash. The focus of this study is how the conductive tracks react to washing, and if there is any correlation between the different methods of measuring. This report will test two different patterns for creating a knitted conductive track, one where the track will be exposed on the surface of the fabric, and one where it will be isolated between layers of the fabric. Different widths of the track will be tested to see if there is any difference between them. By measuring the resistance of the conductive track, the contact impedance between the skin and electrode and the bending stiffness of the fibers of the conductive yarn before any washes had been carried out, and then after every fifth wash, up to 30 washes, it was possible to track the changes over a longer period. With the results that were collected, an ANOVA was carried out for each of the testing methods. Thereafter several correlation tests were carried out, among others a SpearmanRho and a program that tried to fit a curve to the data points. The results that the study concluded were that there was no correlation between the increase in resistance and the increase of the contact impedance. The results from the bending stiffness were too inconclusive for any conclusions to be made. It also showed that a wider track and the pattern that isolated the track performed better than the thinner tracks and the pattern that exposed the track. The wider isolated track had lower increase of resistance over time that the thin exposed tracks had.

Husqvarna är ett företag som bland annat tillverkar skyddskläder avsedda för arbete i skogen. På uppdrag av Husqvarna skall möjligheten att integrera elektronik i skyddskläder undersökas, vilket ligger till grund för följande arbete. Genom en litteraturstudie har möjliga tekniker studerats. Baserat på det faktum att skyddskläder oftast är vävda valdes vävning som teknik. Olika typer av ledande material i form av garner undersöktes genom att resistansen hos dessa uppmättes. Därefter gjordes ett urval utav de konduktiva materialen där de med lägst resistans togs vidare för testning och prototypframtagning. Prover med kanaler som det konduktiva materialet lades in i vävdes fram. Dessutom laminerades vissa provkroppar som innehöll icke-isolerat konduktivt garn. Lamineringens syfte var att isolera det ledande garnet och därmed skydda arbetaren från stötar och systemet från att kortslutas. Det utfördes sedan tester på de tillverkade provkropparna som undersökte tåligheten mot tvätt och svett. Tvättestet gjordes i enlighet med SS- EN ISO 6330:2012 och för svettestet konstruerades en egen metod eftersom det i nuläget inte finns en standard som involverar svettlösning och konduktiva material i textil. Efter tvättestet visade det sig att det laminat som användes inte är att rekommendera då det lossnade på majoriteten av provkropparna. Däremot påverkades inte resistansen i garnen nämnvärt av tvättningen. Det resultat som erhölls av svettestet visade på att laminatet bidrog till att ingen kontakt mellan de ledande banorna uppstod. Laminatet är trots det inte att föredra på grund av dess påverkan i tvättestet. Utöver det var det endast de prov som innehöll endast FISK-kabel som klarade sig från att få kontakt mellan de ledande banorna. Då elektronik och textil inte vanligtvis används tillsammans är möjligheten att separera de olika systemen vid återvinning av plagget nödvändig. Ur miljösynpunkt är det därför fördelaktigt att integrera elektroniken så lite som möjligt, eftersom den då blir lättare att separera från tyget. Dessutom möjliggör det för eventuella reparationer av de olika komponenterna, vilket i sin tur kan förlänga hela produktens livslängd. För komfortens och säkerhetens skull måste dock elektroniken och ledningsbanorna integreras betydligt mer. Det bästa alternativet för att integrera elektronik i ett plagg för det här ändamålet är antagligen att placera ledningsbanorna i förslagsvis ett fodertyg. Rekommendationen är en tunn isolerad kabel som läggs i kanaler i tyget. Eftersom den här studien gjorts som en undersökning till om det skulle vara möjligt att integrera elektronik i skyddskläder krävs vidare produktutveckling och designarbete för att ett skyddsplagg med smarta funktioner ska bli verklighet. / Husqvarna is a company that manufactures workwear intended for work in the forest. On behalf of Husqvarna, the possibility of integrating electronics into workwear will be investigated, which is the basis for this work. Through a literature study possible techniques have been studied. Due to the fact that workwear usually is of woven structure, weaving was chosen as the technique. Different types of conductive materials were examined by measuring the electrical resistance. A selection was made of the conductive materials with the lowest resistance for further testing and prototype development. Specimens were woven with canals, into which the conductive material was inserted. In addition, specimens containing non-insulated conductive yarn were laminated. The purpose of the lamination was to insulate the conductive yarn and thereby protect the worker from electrical shocks and cause a short curcuit. Tests were then performed on the manufactured specimens which examined the resistance to washing and sweat. The washing test was done on the basis of SS-EN ISO 6330: 2012 and for the sweat test an own method was constructed, because there is currently no standard that involves sweat and conductive materials in textiles. After washing tests it turned out that the laminate is not to recommend as it came loose on the majority of the specimens. However, the electrical resistance was not significantly affected by the washing. The results obtained from the sweat test showed that the laminate prevented contact between the conductive lines. Nevertheless, the laminate is not to be preferred in this case due to how it was affected in the washing test. In addition, only those specimens that contained only FISK-cable managed to not create contact between the conductive paths. As electronics and textiles are not usually used together, the possibility of separating the different systems when recycling the garment is necessary. From an environmental point of view, it is therefore advantageous to integrate the electronics as little as possible, as it will then be easier to separate from the fabric. In addition, it allows for possible repairs of the various components, which can extend the life of the entire product. For the sake of comfort, however, the electronics and wiring must be integrated much more. The best option for integrating electronics into a garment for this purpose is probably to place the conduits in a lining fabric with a thin insulated cable lying in canals in the fabric. This study´s purpose was to determine whether it would be possible to integrate electronics into workwear, further product development and designwork is neccessary in order to create garments with smart features.