Pedagogical leadership studies how to facilitate learning, mostly in Education and from the perspective of the principal being the pedagogical leader. One context somewhere in between Education and workplace learning is the two-year training as a law clerk in the Swedish court system. Few studies have been made on how law clerks learn, how the court or judges facilitates their learning and how legal expertise develop. The aim of this study is to increase knowledge on law clerks’ workplace learning. The research question is how do law clerks learn in their everyday work? A qualitative study with semi-structured couple interviews was conducted. The respondents were 22 law clerks, judges, and court clerks from a department in a district court. Situated learning was used as a theoretical framework for the analysis.  The result presents law clerks’ trajectory from apprentices through legitimate peripheral participation in the community of praxis. Law clerks start to produce and deliver legitimate work directly, they negotiate and form their learning and professional identity through participation in their daily work. They observe, imitate, ask questions, make mistakes, and try different ways to solve the problem at hand. They must through themselves out to find their own way and their own identity as a senior law clerk. The judges, the Masters, facilitate law clerks’ situated learning by giving or restricting access to participation. Due to power relations, law clerks are unwilling to ask questions and display their ignorance which limit their legitimate participation. Law clerks need to initiate to gain access to the community of praxis and negotiate their judicial independence, the situated knowledge. This study contributes to the field of workplace learning and development of legal expertise by describing how law clerks learn. The judges facilitate this learning in a way that could be described as pedagogical leadership. / Pedagogiskt ledarskap som forskningsfält tittar på hur lärande möjliggörs och begränsas, främst inom pedagogisk verksamhet och med rektor som utövare av pedagogiskt ledarskap. Kontexten och dess utformning har betydelse för lärandet som sker och hur det pedagogiska ledarskapet utövas. Notarietjänstgöring i domstol är en kontext som inte har utforskats inom ramen för pedagogiskt ledarskap. Det är en utbildningsanställning som både avser att ge examinerade jurister möjlighet att praktisera juridik och förse domstolen med arbetskraft. Det finns få studier som undersöker notariers lärande eller hur juridisk expertis utvecklas på domstol. Studiens syfte är att bidra med kunskap om notariers lärande inom ramen för det arbetsplatslärande som notarieutbildningen utgör. Frågeställningen är hur sker notariers lärande i det dagliga arbetet? En kvalitativ studie med semistrukturerade (tematiskt öppna) parintervjuer genomfördes på tingsrätt. Deltagarna bestod av notarier, domare och handläggare. Analysen genomfördes med situerat lärande som teoretiskt redskap. Resultatet presenteras i form av notariers utvecklingsresa genom ett legitimt perifert deltagande i praktikgemenskapen. Notarierna hoppar på den branta utvecklingskurvan, ser andra göra, kopierar andra, frågar, gör fel och gör olika, vågar hoppa och släppa kontrollen, hittar sitt sätt att göra och formas in i sin roll och identitet som senior notarie. Domarna möjliggör detta lärande genom att ge notarierna tillgång till legitimt deltagande och erbjuder potentiella identiteter och olika sätt att vara som domare, så att notarierna kan formas in i domarrollen och välja sitt eget sätt att vara domare på. Genom att begränsa tillgången till deltagande hindrar domarna notariernas lärandeprocess på ett sätt och möjliggör den på annat. Maktrelationer och betyg gör notarierna oroliga och rädda för att blotta sin okunskap vilket hindrar dem från att ställa de frågor som krävs för deras legitima deltagande. Notarierna behöver ta eget initiativ för att få mer tillgång till praktikgemenskapen, vilket också är en del i deras identitetsformande av att bli självständig. Genom att delta i det dagliga arbetet och utföra arbetsuppgifter innan de själva har överblick på rättskedjan, sker ett lärande hos notarierna. Studien ger ett kunskapsbidrag genom att beskriva hur notariers lärande kan ske, eller hur juridisk expertis kan utvecklas, i det dagliga arbetet. Domarnas möjliggörande av notariers lärande skulle kunna ses som ett pedagogiskt ledarskap i en kontext utanför skolvärlden.