Studiens syfte är att undersöka tillvägagångssätt vid legatoövningar och hur gitarrspelet utvecklas genom dessa övningar. Forskningsfrågorna är: Vilka semiotiska resurser använder jag mig av för att förbättra min legatoteknik? Till vad används de semiotiska resurserna? Hur har gitarrspelet utvecklats efter tio veckors legatoövningar? Studiens teoretiska perspektiv är designteori med fokus på didaktisk design, representation, transformation, tecken på lärande och multimodalitet. Jag övade legato i en halvtimme, fem dagar i veckan, i tio veckor. För att kunna analysera processen skrev jag en loggbok i slutet av varje övningspass. Övningspassen filmades en gång i veckan under projektet. Resultatet visar de kroppsliga, språkliga och materiella resurser som användes vid övningen. De resurser som beskrivs i resultatdelen är blick, händer, fötter, ansikte, huvud, loggbok, instruktionsmaterial, elgitarr, förstärkare, ljudinställningar, spegel och dator. Framförande av övningar från början och slutet av projektet jämfördes för att undersöka om övningarna haft någon verkan. Gitarrspelet visade sig bli mer precist, snabbare, mer avslappnat, och med större rytmisk kontroll. Resultaten diskuteras utifrån det teoretiska perspektivet samt den litteratur och tidigare forskning som utgör en bakgrund till arbetet. / The purpose of this study is to examine approaches to legato exercises and to observe the development of my guitar playing from these exercises.  The research questions are: What semiotic resources do I use to improve my legato technique? How are these resources used? In what ways has my guitar playing evolved from ten weeks of legato practicing? The study’s theoretical perspective is design theory with focus on didactic design, representation, transformation, signs of learning and multimodality. I practiced playing legato thirty minutes, five days a week for ten weeks. In order to be able to analyse the process I wrote a log book after each practice session. One practice session was video documented every week during the project. The results show the various bodily, linguistic and material resources that were used during the practicing. The semiotic recourses in the result sections are eyes, hands, feet, face, head, logbook, instructional material, electric guitar, amplifier, tone settings, mirror and computer. Performances of exercises from the start of the project were compared to performances from late in the project, in order to examine whether the exercises had any effect. The guitar playing ended in greater accuracy, more speed, more relaxed technique and improved rhythmic control. I discuss the results based on the study’s theoretical perspective, and the literature and research used for this study.