81 |
Förskolebarns uttryck för matematik i leken : Handling, ord, symboler och bilderKrantz, Malin, Frisk, Barbro January 2013 (has links)
Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilken matematik förskolebarn uttrycker i leken samt vilket material som används när matematik uttrycks. Frågeställningarna är vilken matematik förskolebarn uttrycker i den fria leken inomhus och vilket material förskolebarn använder när de uttrycker matematik. Arbetet är en kvalitativ studie och metoden som använts är observationer av barns lek inomhus på förskolan. Resultatet utgår från fem av Alan Bishops sex matematiska aktiviteter; räkna, lokalisera, mäta, konstruera och leka. Dessa fem aktiviteter är kopplade till förskolans läroplan. Studien har visat att barn uttrycker matematik i sin lek. Den matematik som framträdde mest var lokalisera och de vanligaste uttryckssätten barn använde var genom handling och ord.
|
82 |
Mobbning i förskolan / Bullying in pre-schoolLundström, Eva-Lena January 2013 (has links)
Den här studien har flera syften: att ta reda på personalens definition av mobbning och personalens förmåga att upptäcka om det förekommer mobbning i förskolan under lek samt undersöka vilka åtgärder som används för att stoppa mobbningen där. Ett par andra viktiga syften är att undersöka vilken påverkan barngruppernas storlek har på förekomsten av mobbning och på personalens möjligheter att förebygga mobbning. Den metod som använts i studien är den s.k. kvalitativa intervjumetoden. Nio intervjuer har gjorts med barnskötare och förskollärare i Göteborg. Dessutom har två huvudskyddsombud intervjuats. Viktiga resultat: Intervjusvaren visar att mobbning bland 3-6åringar är vanligt förekommande. En del av respondenterna vill dock inte kalla det som hänt för mobbning. Lekens roll för uppkomsten av mobbning är central, menar de flesta av respondenterna. Vidare pekar de på att barngruppernas storlek är viktig för personalens möjligheter att förebygga och upptäcka mobbning. Alla respondenterna har gett olika förslag på hur man kan förebygga mobbning, t ex. ha samtal om känslor och regler för uppförande, upprätta sociogram och, framför allt, vara så nära barnen som möjligt hela tiden. Två av huvudskyddsombuden trycker på att de stora barngrupperna, som blivit allt vanligare på senare år, har skapat problem både för personal och barn. Personalen har svårt att se alla barn i önskvärd omfattning och barnen får ibland inte det stöd från personalen de kan behöva när de leker. De intervjuade pekar också på ett par yttre viktiga faktorer som påverkar arbetsmiljön: lokalernas utformning och den ansträngda ekonomin som leder till stress.
|
83 |
Förskollärares perspektiv på lek och medverkan i barns lekEriksson, Lisa, Ferm, Josefin January 2013 (has links)
Syftet med denna studie är att studera förskollärares inställning till att medverka i barns lek samt att studera vad förskollärare anser om leken och dess betydelse. Som metod i denna kvalitativa studie har intervjuer använts. Det genomfördes sju stycken intervjuer med verksamma utbildade förskollärare. I resultatet framkom att förskollärare anser att leken är grunden för allt lärande och att det vore konstigt som förskollärare att inte använda sig av leken i verksamheten. Inställningen till att medverka i barns lek berodde på barnens ålder och att det skulle ske på barnens villkor. Samtliga informanter hade liknande inställningar till lekens betydelse och till att medverka i barns lek.
|
84 |
Skapa lek-och lustfyllda miljöer för att främja matematikinlärning : En aktionsforskning med syfte att främja matematikinlärning genom lek och estetiska uttryckformarJarjes, Dina, Kossa, Nivin January 2013 (has links)
Syftet med arbetet var att främja barns lärande i matematik genom att skapa lustfyllda aktiviteter som hade sin grund i lek och estetik. Vi använde oss av olika forskningsmetoder såsom observationer, loggböcker och intervjuer för att beskriva resultatet. Arbetet hade en teoretisk bakgrund där representerades läroplaneras kunskapsmål i matematik vi beskrev även forskningar kring matematikdidaktik och lekteorier med koppling till estetik. Resultat delen omfattade tre cyklar där vi hade observerat, intervjuat, planerat aktiviteter, genomfört aktiviteterna, reflekterat över och dokumenterat barns lärande process och utveckling. I skolan hade vi arbetat med räknesätten och multiplikation medan i förkolan handlade arbetet om taluppfattning och geometrisk former. Resultat redovisningen belyste hur matematik undervisning kräver en lustfylld atmosfär för utveckling och lärande. Barnen/eleverna under arbetets gång utvecklade sitt matematiska tänkande med lust, intresse och engagemang. Att variera och åstadkomma lustfyllda arbetsätten med hänsyn till inlärarans intresse krävs i arbetet med matematik.
|
85 |
Matematik i förskolan : En studie om förskollärares syn på matematiken i sandlådanHaglind, Camilla, Gunnarsson, Linda January 2014 (has links)
Matematiken har i den reviderade läroplanen för förskolan lyfts fram och fått en mer betydande roll och matematik finns överallt i förskolans värld. För barn går lek och lärande hand i hand och något som ingår i en helhet och som inte ska ses som två enskilda aktiviteter. I den fria leken tar barn med sig sina tidigare erfarenheter och gör dem möjliga att förstå. Här har förskollärarna i uppdrag att synliggöra och utmana barnen i deras matematiska lärande. Syftet med denna undersökning var att bland annat ta reda vad matematik i förskolan innebär för förskollärarna men framförallt deras syn på matematiken i sandlådan samt hur de förhåller sig till barns matematiska lärande i sandlådan. För att kunna ta reda på detta intervjuade vi fem förskollärare och använde oss av kvalitativa intervjuer som hjälpte oss att få fram respondenternas tankar kring detta ämne. Barn möter matematik överallt i förskolans verksamhet och det handlar om så mycket mer än plus och minus. I leken som förekommer i sandlådan använder sig barnen av matematiska begrepp som till exempel stor och liten, samt får möjligheten att träna på problemlösning. Här är det viktigt att förskollärare är närvarande och medforskande för att kunna utmana barnen i deras matematiska lärande.
|
86 |
Barns fria lek och lärande i förskolan ur ett föräldraperspektiv : - ur ett föräldraperspektivFolkesson, Elisabet, Svensson, Sophie January 2014 (has links)
Studien ska ge läsaren en inblick i hur föräldrarnas uppfattning är kring den fria leken och lärande. Nyfikenheten kring lek och lärande väcktes då kunskapsmålen i den nya reviderade läroplanen för förskolan har tagit överhand. Begreppet kunskap förekommer betydligt fler gånger än begreppet lek. Stämmer synen att den fria leken är ett tidsfördriv eller finns det någon koppling mellan lek och lärande? Syftet med arbetet är att få en fördjupad förståelse för hur föräldrar till barn på förskolan ser på den fria lekens betydelse för lärande. Undersökningen bygger på en kvalitativ metod där empirin samlades in genom att föräldrarna får svara på ett frågeformulär. Formuläret består av nio öppna frågor som analyseras utifrån relevant litteratur. Då föräldrarnas inflytande och åsikter har stor betydelse för samarbetet med förskolan, valdes därmed dessa ut som respondenter till studien. Resultatet visar att föräldrarna har en tydlig uppfattning kring den fria lekens betydelse för lärande. Möjligheter som kom upp med den fria leken är att fantasi och kreativitet skapas och att läraren aktivt skall finnas med. Föräldrarna ser även hinder i den fria lekens betydelse för lärande, då barn kan bli utsatta för våld och kränkningar om inte läraren är observant. Det framkom att den fria leken och den styrda leken skall vara väl balanserad.
|
87 |
”Vissa flickor leker med bilar. Men inga killar leker med dockor. På vårt dagis i alla fall.” : – en kvalitativ studie om barns resonemang kring genus / Some girls play with cars, but no boys play with dolls : - a qualitative study of children’s conversations about genderKarlsson, Maria, Gilljam, Daniela January 2014 (has links)
Undersökningens syfte är att vinna kunskap om hur barn på två utvalda förskolor resonerar kring genus. Kvalitativa intervjuer med barn i åldrarna 4:9-6:6 år har genomförts för att se om barnen eventuellt bryter mot de traditionella könsmönster som finns i samhället eller om de följer desamma. De genomförda samtalen har främst berört leken på förskolan samt barnens uppfattningar om och förväntningar på att vara flickor och pojkar. Resultatet av undersökningen visar att de könsmönster som framträder på förskolorna följer den traditionella syn som finns kring flickor och pojkar, men att det även finns tillfällen då barnen bryter mot denna syn. Barnen väljer i stor utsträckning att leka lekar som kan anses tillhöra det egna könet även om det finns barn som är mer gränsöverskridande i val av lek. Då barnen diskuterar hur flickor och pojkar är framträder även här ett mönster där barnen i stor omfattning följer de traditionella könsmönstren, samtidigt som vi kunnat utläsa att de vid vissa tillfällen bryter mot rådande norm.
|
88 |
Vad händer på rasten? : En kvalitativ studie om rastaktivisters syn på verksamhetens effekter.Karlsson, Linus January 2014 (has links)
På många skolor runt om i Sverige bedrivs organiserad rastverksamhet. Syftet meddenna undersökning är att undersöka rastaktivisters syn på effekterna av sitt arbete, medutgångspunkt i arbetet mot mobbning och kränkande behandling. Informantereftersöktes via sociala medier, och sju stycken deltog i undersökningen. Dessa ficksvara på en enkät. Resultatet av denna enkät visar att rastaktivisterna till stor del ärnöjda med sitt arbete och upplever minskad förekomst av bråk, tråkningar ochkränkande behandling under de raster då rastverksamhet bedrivs. En stor stolthet öververksamheten lyser igenom i informanternas svar, samt en vilja att utveckla ochförbättra sin verksamhet. Studien visar också att rastaktivisterna upplever storutvecklingspotential i sin verksamhet, för att kunna ”fånga upp” de elever som de anserbäst behöver verksamheten. Slutsatsen är att rastverksamheten har stor potential attminska förekomsten av mobbning och kränkande behandling. Rastverksamheten haräven potential att fungera som ett verktyg för inlärning i en skolkontext, utöver ett rentunderhållningsvärde för de elever som väljer att delta.
|
89 |
Fritidspedagogernas syn på fri lekCrnovrsanin, Sibela, Capri, Miranda January 2014 (has links)
Syftet med studien är att studera vilken syn fritidspedagogerna har på barns fria lek och kunskapsmöjligheterna genom den fria leken. Undersökningen är genomförd med intervjuer av åtta fritidspedagoger. I resultatet framkommer att den fria leken enligt fritidspedagogerna spelar stor roll i barnens vardag för deras lärande och utveckling. Pedagogerna anser att de stödjer barnen genom att delta i leken genom att observera och ta fram material. De anser också att miljön har stor betydelse. Det fritidspedagogerna inte var överens om var att det inte bör erbjudas lika mycket digitala verktyg på fritidshemmet då de anser att barnen får sitta vid datorer och Ipads hemma.
|
90 |
Räkna med lek : Ett utvecklingsarbete om att lära matte genom att lekaAnna, Andersson, Linnea, Bergsten January 2014 (has links)
Detta utvecklingsarbete, utfört i en årskurs ett och två, syftar till att införa mer lek i matematikundervisningen i skolans lägre årskurser. Vi upplever att leken i skolan är någonting man ägnar sig åt på rasterna och inte en metod för inlärning i klassrummet. Med leken som metod har vi skapat förutsättningar för barnen att nå de mål som finns uppsatta i kursplanen för matematik. Resultatet av vår studie visar på att det finns fler fördelar med leken som metod och att man bör ägna mer tid åt den även inne i klassrummet under ordnade former. Vi lyckades inspirera både elever och lärare att använda sig av mer lek i matematikämnet. Några slutsatser som vi har dragit av detta utvecklingsarbete är att det faktiskt är möjligt att lära sig matte genom andra metoder än upprepad räkning i matematikboken.
|
Page generated in 1.0178 seconds