Att Polismyndigheten har svårt att klara upp fall av dödligt våld i kriminella miljöer är ett problem som är vida känt i dagens Sverige. I kriminalstatistiken påvisas ett ökat skjutvapenvåld, och studier samt personliga utsagor vittnar om en utbredd tystnadskultur inom kriminella kretsar och utsatta områden. Denna studie uppmärksammar den problematik som finns kopplad till utredningar av dödligt våld i kriminella miljöer. Intervjuer har gjorts med fem utredare som är, eller nyligen har arbetat, med dessa ärenden inom Polismyndigheten. Materialet har analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys, och resultatet har kopplats till teorierna rational choice, broken windows, samt organisatoriskt lärande. I resultatet har identifierats svårigheter kopplade den resursbrist som tydligt framkommit under studiens gång, där det efterfrågas ett större antal utredare samt bredare kompetens, kunskap och erfarenhet. Vidare har framkommit att det förekommer svårigheter i att få människor att vittna vid dessa typer av brott. Slutligen efterfrågas av intervjupersonerna större legala möjligheter i form av övervakning. / The purpose of this study was to examine what investigative difficulties are associated with investigations of lethal violence in criminal environments. We wanted to investigate which factors tend to complicate the work for Polismyndigheten. Furthermore, we discussed the consequences that the low rate of resolved cases has on society and how it's connected to crime prevention. The material was gathered from five semi-structured interviews and the result from these was analyzed with previous studies on the subject as well as rational choice theory, broken windows theory and organizational learning theory. The result showed that difficulties related to lack of resources was a clear theme in all the interviews. This is primarily connected to a need for more investigators in the relevant sections as well as a broader set of skills, knowledge and experience distributed over the entire workforce. Furthermore, the study showed that there is a problem regarding getting witnesses to give their statements to the police during investigations of lethal violence in criminal environments. Finally, greater legal possibilities regarding surveillance were identified as a part of the result.

Dödligt skolvåld har sedan länge varit ett uppmärksammat problem i bland annat USA. Forskningen om dödligt skolvåld tenderar ofta att studera amerikanska exempel där syftet är att identifiera riskindivider genom att undersöka personlighetsdrag och bakgrundsfaktorer. Dödligt skolvåld i en skandinaviskt kontext saknas det dock kunskap om. Syftet med den här studien är att undersöka utmaningar och framgångsfaktorer med samverkan vid hanteringen före, under och efter händelser med dödligt våld i den svenska skolmiljön. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativ metod där det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Med utgångspunkt i ledning och samverkan som teoretiskt ramverk och med boundary spanning som centralt teoretiskt begrepp, analyserades insamlade data med tematisk analys. Studien resulterade i två huvudsakliga teman, utmaningar för samverkan och framgångsfaktorer för samverkan. Studien visade att avsaknad av systematik och bristande kommunikation utgör de främsta utmaningarna, samtidigt som god person- och förmågekännedom utgör de främsta framgångsfaktorerna vid samverkan. Studiens resultat bekräftar delvis tidigare forskning men lyfter också fram nya fynd. Till exempel att lagstadgade sekretessbestämmelser utgör hinder för effektiv samverkan mellan skolan, polisen och socialtjänsten. / Deadly school violence has long been acknowledged as a pressing issue, particularly within the United States. Existing research primarily concentrates on American instances, with a focus on identifying high-risk individuals through the examination of personality traits and background factors. However, there exists a notable gap in understanding deadly violence within a Scandinavian context. This study aims to explore the challenges and success factors associated with collaborative efforts in managing incidents of deadly violence within the Swedish school environment, spanning the periods before, during, and after such occurrences. Employing a qualitative approach, empirical data was gathered through semi-structured interviews. Drawing upon the theoretical framework of management and collaboration, and boundary spanning as a central theoretical concept, thematic analysis was employed to analyze the collected data. The study highlights two key themes: challenges for collaboration and success factors for collaboration. Findings reveal that the lack of systematic approaches and inadequate communication represent primary challenges, while good understanding of individuals and their capabilities are the primary success factors in collaboration. The study's findings partly confirm previous research but also highlight new discoveries. For instance, statutory confidentiality regulations pose obstacles to effective collaboration between schools, the police, and social services.