I denna uppsats är huvudsyftet att analysera när förhandlingsinstrumentet Letter of Intent kan få rättsverkningar. Genom analysen framkommer det att dokument i sig inte är juridiskt bindande, eftersom att det inte uppfyller rekvisiten som krävs för att en rättslig handling ska föreligga. Emellertid framkommer det av analysen att ett Letter of Intent kan bli bindande beroende på olika omständigheter. Dokumentet får i dessa fall verkan av ett avtal.Utifrån praxis ser vi att det finns en lojalitetsplikt under förhandlingarna. Beroende på omständigheterna visar det sig att en part inte kan dra sig ur förhandlingarna om inte godtagbara skäl kan påvisas, utan att det ska få rättsverkningar. Ett Letter of Intent kan stärka lojalitetsplikten i och med att sådant dokument gör det lättare att påvisa att plikten är bruten. En annan effekt dokumentet medför, som inte innebär en rättslig sådan, är den moraliska pressen. Det har visat sig att kontrahenter kan känna moraliskt tvång att fullfölja affär på grund av att ett Letter of Intent är undertecknat. Vi kommer fram till att sådant tvång bland annat måste bero på att företag inte vill förlora sitt anseende inför potentiella partners.Det sekundära syftet i denna uppsats är att ta reda på om Letter of Intent är användbart eller till och med avgörande för ett avtals ingående i praktiken. Genom intervjuer med jurister kommer vi fram till att det kan vara ett användbart instrument vid om användningen sker på ett korrekt sätt. Utan juridisk kunskap blir det dessvärre inte lika tydligt vad dokumentets juridiska innebörd är. Det är således bättre att ha en jurist till hjälp vid upprättandet av Letter of Intent.Letter of Intent är ett bra förhandlingsprocessuellt hjälpmedel om det används på ett korrekt sätt. Dokumentet bör bemästras av personer med juridiska kunskaper så att oönskade rättsverkningar kan undvikas.

<p>Sammanfattning</p><p>Letter of intent, vilket torde kunna översättas till avsiktsförklaring på svenska, är ett vanligt förekommande element vid avtalsförhandlingar. I doktrinen har det skett en uppdelning mellan ”rena” och ”orena” letter of intent. Med ”orena” letter of intent avses de dokument som innehåller juridiska förpliktelser, exempelvis i form av skilje-, ersättnings- och sekretessklausuler. I motsats till detta återfinns inte några juridiska förpliktelser i ”rena” letter of intent. Typiskt sett uttrycks i ett letter of intent en avsikt att i framtiden ingå avtal. Emellertid innebär denna avsikt vanligen ingen skyldighet att ingå förevarande avtal.</p><p>Den första frågeställningen som ligger till grund för detta arbete är om ”rena” letter of intent, utan bindande klausuler, kan medföra rättsverkningar? Vidare följer frågan – om ett ”rent” letter of intent anses kunna medföra rättsverkningar – under vilka förutsättningar är detta möjligt?</p><p>Det finns vare sig lagregler eller förarbeten att tillgå inom svensk rätt beträffande rättsinstitutet letter of intent. Emellertid har letter of intent behandlats i såväl rättsfall som doktrin. I dessa rättskällor råder det delade meningar om ”rena” letter of intent kan medföra rättsverkningar. De som anser att rättsverkningar av ”rena” letter of intent är uteslutet argumenterar för att de i grund och botten endast är avsiktsförklaringar och inget annat. De anser således att affärsmännen genom letter of intent skapat ett icke bindande dynamiskt instrument som kan överbrygga de statiska reglerna i AvtL. Omvänt anser de som är förespråkare för att ”rena” letter of intent kan medföra rättsverkningar att man inte kan begränsa sig till detta synsätt. Juridiska förpliktelser av ”rena” letter of intent torde enligt dessa förespråkare kunna utgå på grund av exempelvis konkludent handlande, lojalitetsplikten och principen om culpa in contrahendo.</p><p>Sedan allt relevant material på området studerats och analyserats torde man kunna dra den slutsatsen att ”rena” letter of intent, utan bindande klausuler, kan medföra rättsverkningar. På vilka grunder kan då detta ske? Den allmänna uppfattningen synes vara att det inte kan uppstå några juridiska förpliktelser av ”rena” letter of intent i sig. Emellertid torde ”rena” letter of intent i kombination med andra omständigheter kunna medföra rättsverkningar. De omständigheter som åsyftas är konkludent handlande, åsidosättande av lojalitetsplikten samt klandervärt beteende vid avtals ingående (culpa in contrahendo). Några övriga omständigheter, förutom de nyss nämnda, förefaller dock inte kunna medföra rättsverkningar av ”rena” letter of intent.</p>

Sammanfattning Letter of intent, vilket torde kunna översättas till avsiktsförklaring på svenska, är ett vanligt förekommande element vid avtalsförhandlingar. I doktrinen har det skett en uppdelning mellan ”rena” och ”orena” letter of intent. Med ”orena” letter of intent avses de dokument som innehåller juridiska förpliktelser, exempelvis i form av skilje-, ersättnings- och sekretessklausuler. I motsats till detta återfinns inte några juridiska förpliktelser i ”rena” letter of intent. Typiskt sett uttrycks i ett letter of intent en avsikt att i framtiden ingå avtal. Emellertid innebär denna avsikt vanligen ingen skyldighet att ingå förevarande avtal. Den första frågeställningen som ligger till grund för detta arbete är om ”rena” letter of intent, utan bindande klausuler, kan medföra rättsverkningar? Vidare följer frågan – om ett ”rent” letter of intent anses kunna medföra rättsverkningar – under vilka förutsättningar är detta möjligt? Det finns vare sig lagregler eller förarbeten att tillgå inom svensk rätt beträffande rättsinstitutet letter of intent. Emellertid har letter of intent behandlats i såväl rättsfall som doktrin. I dessa rättskällor råder det delade meningar om ”rena” letter of intent kan medföra rättsverkningar. De som anser att rättsverkningar av ”rena” letter of intent är uteslutet argumenterar för att de i grund och botten endast är avsiktsförklaringar och inget annat. De anser således att affärsmännen genom letter of intent skapat ett icke bindande dynamiskt instrument som kan överbrygga de statiska reglerna i AvtL. Omvänt anser de som är förespråkare för att ”rena” letter of intent kan medföra rättsverkningar att man inte kan begränsa sig till detta synsätt. Juridiska förpliktelser av ”rena” letter of intent torde enligt dessa förespråkare kunna utgå på grund av exempelvis konkludent handlande, lojalitetsplikten och principen om culpa in contrahendo. Sedan allt relevant material på området studerats och analyserats torde man kunna dra den slutsatsen att ”rena” letter of intent, utan bindande klausuler, kan medföra rättsverkningar. På vilka grunder kan då detta ske? Den allmänna uppfattningen synes vara att det inte kan uppstå några juridiska förpliktelser av ”rena” letter of intent i sig. Emellertid torde ”rena” letter of intent i kombination med andra omständigheter kunna medföra rättsverkningar. De omständigheter som åsyftas är konkludent handlande, åsidosättande av lojalitetsplikten samt klandervärt beteende vid avtals ingående (culpa in contrahendo). Några övriga omständigheter, förutom de nyss nämnda, förefaller dock inte kunna medföra rättsverkningar av ”rena” letter of intent.

O presente trabalho tem como objeto a análise dos documentos preliminares, usualmente chamados de carta de intenções e memorando de entendimentos, firmados na fase das tratativas durante o período pré-contratual. Em um primeiro momento, busca-se entender a natureza desses documentos, mediante o exame dos atos das partes na fase das tratativas, em especial as negociações e as declarações de vontade, e a comparação com figuras afins, como a proposta, o contrato, o contrato preliminar, a carta-conforto e a minuta. A partir dessa compreensão, aliada à demonstração de sua tipicidade social, chega-se a uma definição de documentos preliminares, baseada no acordo de vontades capaz de produzir efeitos obrigacionais de intensidade variada. Em um segundo momento, expõe-se a principal forma de tratamento dispensada a esses documentos na common law, dividindo-os entre aqueles que têm eficácia jurídica contratual (binding) e aqueles que não têm eficácia jurídica (nonbinding). Posteriormente, são trazidos casos da jurisprudência brasileira, seguindo-se o mesmo método, culminando com o papel da figura do abuso de direito nos casos de rompimento das negociações, identificada como a principal situação que desencadeia a discussão dos efeitos desses documentos nos tribunais. Adiante, as obrigações autônomas, como a de confidencialidade, exclusividade e divisão de custo, muitas vezes verificadas nesses documentos, são objeto de estudo, finalizando-se com a análise de determinadas cláusulas, perquirindo-se sua validade e efeitos. O resultado deste estudo revela que os efeitos que serão produzidos por um documento preliminar dependem não apenas do seu conteúdo, mas também do comportamento das partes condizente com ele. A partir desses dois fatores será possível determinar se o documento produzirá algum efeito, incluindo efeitos de vinculação aos deveres de proteção ou de vinculação contratual. / The subject of this work is the analysis of the preliminary documents, usually known as letter of intent or memorandum of understanding, executed in the negotiation phase during the precontractual period. Firstly, it seeks to understand the nature of these documents, through the examination of the parties’ acts during the negotiation phase, especially their dialogues and declarations, and the comparison with the proposal, the contract, the preliminary contract, the comfort letter and the minute. Given this comprehension, added to its social typicality, it reaches a definition of the preliminary document, based on the agreement capable of producing obligational effects of varied intensity. Secondly, it introduces the main approach given to these documents by the common law system, dividing them between those that have contractual legal effects (binding) and those that don’t have any legal effects (non-binding). Subsequently, cases from the Brazilian Case Law are brought, following the same method, ending with the role of the abuse of the law in the cases in which the parties break the negotiations, which are identified as the main situation that triggers the courts debate about the effects of such documents. Furtherly, the independent obligations, such as confidentiality, exclusivity and sharing of expenses, commonly identified in these documents, are studied, finalizing with the analysis of certain clauses investigating its validity and effects. The result of this work reveals that the effects that will be produced by a preliminary document depend not only of its content, but also of a parties’ behavior suitable with it. From these two factors it will be possible to determine whether or not the document will produce any effect, including binding effects in relation to protection duties or binding contractual effect.

O presente trabalho tem como objeto a análise dos documentos preliminares, usualmente chamados de carta de intenções e memorando de entendimentos, firmados na fase das tratativas durante o período pré-contratual. Em um primeiro momento, busca-se entender a natureza desses documentos, mediante o exame dos atos das partes na fase das tratativas, em especial as negociações e as declarações de vontade, e a comparação com figuras afins, como a proposta, o contrato, o contrato preliminar, a carta-conforto e a minuta. A partir dessa compreensão, aliada à demonstração de sua tipicidade social, chega-se a uma definição de documentos preliminares, baseada no acordo de vontades capaz de produzir efeitos obrigacionais de intensidade variada. Em um segundo momento, expõe-se a principal forma de tratamento dispensada a esses documentos na common law, dividindo-os entre aqueles que têm eficácia jurídica contratual (binding) e aqueles que não têm eficácia jurídica (nonbinding). Posteriormente, são trazidos casos da jurisprudência brasileira, seguindo-se o mesmo método, culminando com o papel da figura do abuso de direito nos casos de rompimento das negociações, identificada como a principal situação que desencadeia a discussão dos efeitos desses documentos nos tribunais. Adiante, as obrigações autônomas, como a de confidencialidade, exclusividade e divisão de custo, muitas vezes verificadas nesses documentos, são objeto de estudo, finalizando-se com a análise de determinadas cláusulas, perquirindo-se sua validade e efeitos. O resultado deste estudo revela que os efeitos que serão produzidos por um documento preliminar dependem não apenas do seu conteúdo, mas também do comportamento das partes condizente com ele. A partir desses dois fatores será possível determinar se o documento produzirá algum efeito, incluindo efeitos de vinculação aos deveres de proteção ou de vinculação contratual. / The subject of this work is the analysis of the preliminary documents, usually known as letter of intent or memorandum of understanding, executed in the negotiation phase during the precontractual period. Firstly, it seeks to understand the nature of these documents, through the examination of the parties’ acts during the negotiation phase, especially their dialogues and declarations, and the comparison with the proposal, the contract, the preliminary contract, the comfort letter and the minute. Given this comprehension, added to its social typicality, it reaches a definition of the preliminary document, based on the agreement capable of producing obligational effects of varied intensity. Secondly, it introduces the main approach given to these documents by the common law system, dividing them between those that have contractual legal effects (binding) and those that don’t have any legal effects (non-binding). Subsequently, cases from the Brazilian Case Law are brought, following the same method, ending with the role of the abuse of the law in the cases in which the parties break the negotiations, which are identified as the main situation that triggers the courts debate about the effects of such documents. Furtherly, the independent obligations, such as confidentiality, exclusivity and sharing of expenses, commonly identified in these documents, are studied, finalizing with the analysis of certain clauses investigating its validity and effects. The result of this work reveals that the effects that will be produced by a preliminary document depend not only of its content, but also of a parties’ behavior suitable with it. From these two factors it will be possible to determine whether or not the document will produce any effect, including binding effects in relation to protection duties or binding contractual effect.

O presente trabalho tem como objeto a análise dos documentos preliminares, usualmente chamados de carta de intenções e memorando de entendimentos, firmados na fase das tratativas durante o período pré-contratual. Em um primeiro momento, busca-se entender a natureza desses documentos, mediante o exame dos atos das partes na fase das tratativas, em especial as negociações e as declarações de vontade, e a comparação com figuras afins, como a proposta, o contrato, o contrato preliminar, a carta-conforto e a minuta. A partir dessa compreensão, aliada à demonstração de sua tipicidade social, chega-se a uma definição de documentos preliminares, baseada no acordo de vontades capaz de produzir efeitos obrigacionais de intensidade variada. Em um segundo momento, expõe-se a principal forma de tratamento dispensada a esses documentos na common law, dividindo-os entre aqueles que têm eficácia jurídica contratual (binding) e aqueles que não têm eficácia jurídica (nonbinding). Posteriormente, são trazidos casos da jurisprudência brasileira, seguindo-se o mesmo método, culminando com o papel da figura do abuso de direito nos casos de rompimento das negociações, identificada como a principal situação que desencadeia a discussão dos efeitos desses documentos nos tribunais. Adiante, as obrigações autônomas, como a de confidencialidade, exclusividade e divisão de custo, muitas vezes verificadas nesses documentos, são objeto de estudo, finalizando-se com a análise de determinadas cláusulas, perquirindo-se sua validade e efeitos. O resultado deste estudo revela que os efeitos que serão produzidos por um documento preliminar dependem não apenas do seu conteúdo, mas também do comportamento das partes condizente com ele. A partir desses dois fatores será possível determinar se o documento produzirá algum efeito, incluindo efeitos de vinculação aos deveres de proteção ou de vinculação contratual. / The subject of this work is the analysis of the preliminary documents, usually known as letter of intent or memorandum of understanding, executed in the negotiation phase during the precontractual period. Firstly, it seeks to understand the nature of these documents, through the examination of the parties’ acts during the negotiation phase, especially their dialogues and declarations, and the comparison with the proposal, the contract, the preliminary contract, the comfort letter and the minute. Given this comprehension, added to its social typicality, it reaches a definition of the preliminary document, based on the agreement capable of producing obligational effects of varied intensity. Secondly, it introduces the main approach given to these documents by the common law system, dividing them between those that have contractual legal effects (binding) and those that don’t have any legal effects (non-binding). Subsequently, cases from the Brazilian Case Law are brought, following the same method, ending with the role of the abuse of the law in the cases in which the parties break the negotiations, which are identified as the main situation that triggers the courts debate about the effects of such documents. Furtherly, the independent obligations, such as confidentiality, exclusivity and sharing of expenses, commonly identified in these documents, are studied, finalizing with the analysis of certain clauses investigating its validity and effects. The result of this work reveals that the effects that will be produced by a preliminary document depend not only of its content, but also of a parties’ behavior suitable with it. From these two factors it will be possible to determine whether or not the document will produce any effect, including binding effects in relation to protection duties or binding contractual effect.

<p>Dagens affärsklimat ställer höga krav på bolag beträffande strategiska val på en allt mer globaliserad marknad. I uppsatsen föreslås att denna eskalerande globalisering kan vara associerad med bolagens framgång. Internationella bolagsförvärv och fusioner samt de initiala avsiktsdeklarationer som förkommer vid dessa transaktioner blir då centrala faktorer att beakta för bolagen, i sökandet efter förbättrade resultat. Baserat på detta skildrar uppsatsen innebörden av en initial avsiktsdeklaration, närmare bestämt ett Letter of Intent (LOI). Uppsatsen belyser innebörden av ett LOI ur ett strukturellt, juridiskt och praktiskt perspektiv. Den strukturella och praktiska innebörden av ett LOI återges genom två, för uppsatsen, exklusiva undersökningar. Den första undersökande delen beskriver strukturen för ett LOI genom att betrakta praktiska exempel som använts, vid bolagsförvärv och fusioner, i publika aktiebolag. Resultatet visar att strukturen samt de klausuler som ingår i ett LOI till viss del varierar. Oräknat det återfinns generaliserat, i undersökningen, följande klausuler i ett LOI: Bakgrund, Syfte, Villkor, Förbehåll, Sekretess, Exklusivitet, Due Diligence (DD), Tidplan, Avslut, Ersättning, Lagval samt Skiljedom. Den andra undersökande delen, om den praktiska innebörden av ett LOI, är baserad på intervjuer med personer som är aktiva ledamöter i bolagsledningen för större publika aktiebolag. Undersökningens sammanvägda resultat pekar på att ett LOI bör innehålla klausuler och preciserade villkor för en tilltänkt affär. I praktiken torde ett LOI innebära en framtida utfästelse om att ingå avtal eller samarbete mellan bolag. Vidare kan den juridiska innebörden emellertid antas vara begränsad till att en part som medvetet bryter mot villkoren eller uppträder svekligt kan ådra sig ett skadeståndansvar. I näringslivet anser respondenterna att ett LOI allmänt innebär en första signal om att två parter avser att söka träffa ett avtal. Sammanfattningsvis kan ett LOI effektivisera processerna i samband med bolagens globalisering, därigenom kan ett LOI dessutom främja bolagens presumtiva framgång i dagens affärsklimat.     </p>

Dagens affärsklimat ställer höga krav på bolag beträffande strategiska val på en allt mer globaliserad marknad. I uppsatsen föreslås att denna eskalerande globalisering kan vara associerad med bolagens framgång. Internationella bolagsförvärv och fusioner samt de initiala avsiktsdeklarationer som förkommer vid dessa transaktioner blir då centrala faktorer att beakta för bolagen, i sökandet efter förbättrade resultat. Baserat på detta skildrar uppsatsen innebörden av en initial avsiktsdeklaration, närmare bestämt ett Letter of Intent (LOI). Uppsatsen belyser innebörden av ett LOI ur ett strukturellt, juridiskt och praktiskt perspektiv. Den strukturella och praktiska innebörden av ett LOI återges genom två, för uppsatsen, exklusiva undersökningar. Den första undersökande delen beskriver strukturen för ett LOI genom att betrakta praktiska exempel som använts, vid bolagsförvärv och fusioner, i publika aktiebolag. Resultatet visar att strukturen samt de klausuler som ingår i ett LOI till viss del varierar. Oräknat det återfinns generaliserat, i undersökningen, följande klausuler i ett LOI: Bakgrund, Syfte, Villkor, Förbehåll, Sekretess, Exklusivitet, Due Diligence (DD), Tidplan, Avslut, Ersättning, Lagval samt Skiljedom. Den andra undersökande delen, om den praktiska innebörden av ett LOI, är baserad på intervjuer med personer som är aktiva ledamöter i bolagsledningen för större publika aktiebolag. Undersökningens sammanvägda resultat pekar på att ett LOI bör innehålla klausuler och preciserade villkor för en tilltänkt affär. I praktiken torde ett LOI innebära en framtida utfästelse om att ingå avtal eller samarbete mellan bolag. Vidare kan den juridiska innebörden emellertid antas vara begränsad till att en part som medvetet bryter mot villkoren eller uppträder svekligt kan ådra sig ett skadeståndansvar. I näringslivet anser respondenterna att ett LOI allmänt innebär en första signal om att två parter avser att söka träffa ett avtal. Sammanfattningsvis kan ett LOI effektivisera processerna i samband med bolagens globalisering, därigenom kan ett LOI dessutom främja bolagens presumtiva framgång i dagens affärsklimat.