The purpose of this bachelor thesis is to examine posts on bookblogs about the book, Cirkeln by Mats Strandberg and Sara Bergmark Elfgren and see how it has distributed amongst readers through social media and reader response. We want through this examine whether bookblogs have a place in the literary society, and in such cases, how this may take place. The Swedish Online bookshops Adlibris and Bokus is being used to find the blogposts to be examined in this thesis. The analysis is being implemented using content analysis and constructed encoding schemes. Interdisciplinary topics, like LIS and sociology of literature may have similar points of contact, which we want to highlight with this thesis. It is also possible to extract understanding of their own research topic by taking advantage of each other's knowledge. This is done in our paper by using Lars Furuland´s model, den litterära processen, as a starting point. The interlocking of posts on bookblogs, reader response and Online book shops, we believe demonstrates that bookblogs have a place in the Swedish literary society.

The aim of this thesis is to investigate how the literary site Vulkan.se affects the conditions for publishing, distribution, incorporation in value systems and feedback in the literary process, as it appears in Lars Furuland’s model of this process. The purpose is also to propose an updated version of the model. This is achieved through a qualitative testing of Furuland’s theory. Vulkan.se is analyzed using concepts from the sociology of literature and Lars Furuland’s model “the literary process”, and is put into perspective of previous research and theories on actors and technical development related to the Swedish book market, such as print-on-demand and publishing on the Internet. The results show that web publishing at Vulkan.se can be incorporated into Furuland’s existing model. However, due to the ongoing technical development on the Internet, which has created new ways for the author to create, write, publish and sell books and get feed-back directly from their readers, several internal modifications are proposed.

Denna uppsats syftar till att undersöka de svenska förlagens syn på åldersöverskridande barn- och ungdomsböcker och i synnerhet crossover, samt att redogöra för hur begreppet crossover används bland förläggare, redaktörer, litterära chefer och andra branschpersoner. I syftet ingår vidare att spåra förändringar i utgivningen, samt att granska synen på böcker som riktar sig till både unga och vuxna utifrån att titta på hur de intervjuade resonerar kring målgrupper, kategorier, identifikation med karaktärer, böcker med dubbla tilltal och slutligen presentera en rad böcker som enligt de intervjuade kan anses vara crossover idag.  För att undersöka detta har jag utgått ifrån kvalitativa intervjuer med olika branschpersoner från svenska barn- och ungdomsbokförlag: bokförlaget Opal, Rabén & Sjögren, B. Wahlströms, Bonnier Carlsen, Vox by Opal, Gilla böcker, Lilla Piratförlaget, X Publishing och Mix förlag. Det litteratursociologiska perspektivet ligger till grund för att undersöka företeelsen crossover och jag har använt mig av följande begrepp; den litterära processen, litteratursamhället, värderingsdistansen, grupperspektiv, brett litteraturbegrepp och skapande förräderi. Studien kommer fram till att tanken om målgrupp är styrande hos de flesta förlagen i antagande av manus, att identifikation med karaktärer i samma åldrar som läsaren själv är grundläggande i det redaktionella arbetet, att gränsdragningen mellan barn- och vuxenlitteratur håller på att mjukas upp, att genren unga vuxna växer sig allt starkare på den svenska bokmarknaden, att de flesta branschpersoner är medvetna om företeelsen crossover men att det inte är ett bra försäljningsbegrepp, att det förekommit större satsningar på crossoverböcker i Sverige men som möt större motstånd av de klassifikations- och distributionssystem som råder idag, att crossover kan betraktas som genrelitteratur, samt att de flesta branschpersoner anser att det finns många crossoverböcker i Sverige fastän de kategoriseras under andra termer istället. Avslutningsvis är den svenska barn- och ungdomsbokmarkanden i ständig rörelse och förlagen är en naturlig del av den utvecklingen.