Le roman policier français entre 1970 et 2000. La thèse suivante procède à l’analyse littéraire de romans policiers français de la fin du XXème siècle. L’intention est alors de montrer que si ces romans policiers peuvent être analysés avec les outils de l’analyse littéraire, ces romans peuvent alors être considérés comme des œuvres littéraires et leurs auteurs comme des écrivains à part entière. Le corpus contient les principaux romans de quatre auteurs répartis sur les quatre dernières décennies du XXème siècle : Jean-Patrick Manchette, Frédéric H. Fajardie, Didier Daeninckx et Tonino Benacquista. Les outils d’analyses choisis sont ceux liés aux personnages de romans, aux lieux dans lesquels se déroulent ces romans et aux différents types d’intrigues proposées par les auteurs. Il s’agit des travaux d’Yves Reuter, d’Isabelle Krzywkowski ou Paul Larivaille. Ces auteurs ont permis l’analyse des textes choisis et ont aussi permis à l’auteur de confronter ces mêmes textes aux outils d’analyse littéraires en usage académique. C’est ainsi que l’analyse littéraire produite par l’auteur permet d’avancer l’idée que les textes des romans policiers, en étant analysés avec ces outils, peuvent faire partie du corpus ordinaire de la littérature / The French crime novel from 1970 to 2000The following thesis conducts literary analysis on French crime novels of the late twentieth century. The intention is then to show that if these detective novels can be analyzed with the tools of literary analysis, these novels can then be considered literary works and their authors as writers in their own right. The corpus contains the main novels of four authors spread over the last four decades of the twentieth century: Jean-Patrick Manchette, Frederick H. Fajardie, Didier Daeninckx and Tonino Benacquista. The tools selected for analysis are those related to novels characters, the places in which these novels take place and different types of plots offered by the authors. This is the work of Yves Reuter, Isabelle Krzywkowski and Paul Larivaille. These authors have allowed the analysis of selected texts and also allowed the author to confront these same texts to literary analysis tools in academic use.Thus literary analysis produced by the author allows him to advance the idea that the texts of detective novels, being analyzed with these tools, can be part of the regular corpus of literature.

Detta arbete syftar till att undersöka, analysera och jämföra hur döden skildras i två skönlitterära barnböcker. Litteraturanalysen och tidigare forskning ska tydliggöra vilken vetenskaplig forskning som finns om hur barn förstår och bearbetar döden i olika åldrar och vilka konsekvenser, ansvarsområden och pedagogiska verktyg detta ålägger vårdnadshavare och skolan. Den ena boken som kommer att undersökas är Bröderna Lejonhjärta av Astrid Lindgren som publicerades 1973, den andra heter Lill-Pär och jag av Cecilia Davidsson och publicerades 2013. Fokus kommer att ligga på hur författaren skildrar döden i böckerna och även hur protagonisterna uttrycker, hanterar och bearbetar sin sorg över förluster och mötet med döden. Vidare ska skillnader i de två böckerna analyseras, samt hur och i vilken utsträckning man kan använda sig av böckerna i arbetet med barn som sörjer efter en förlust. Studien kommer att fokusera på språkstil, ordval, bilder och symbolspråk samt genre. Det kommer slutligen redovisas en sammanfattning om hur böckerna kan användas i undervisningssammanhang. / The purpose of this qualitative litterary study is to analyse death as a motif in two children’s books. Scientistic researches aim to show how children handle and understand death in different ages and which consequences this imposes for the adults around the children. Furthermore, the study will show how fictional children’s books can become a tool for guardians and the school who meet children in grief. The books that will be analysed are Astrid Lindgren’s The Brothers Lionheart, which was published in 1973 and Cecilia Davidsson’s Lill-Pär och jag, which was published in 2013. The main focus lies on how the main characters in the books handle their grief and how the authors describe death as a motif. To analyse that motif, the study will focus on language style, choice of words and symbols in the text. Whether the books are useful for communication between teachers and children who grief is analysed in this study.