Syftet med studien är att, genom en deskriptiv metod, beskriva hur barn reagerar vid föräldrars plötsliga och oväntade dödsfall, vilka behov av stöd dessa barn har samt vad obearbetad sorg kan leda till bland barn. Ett plötsligt och oväntat dödsfall hos en förälder ses som en av de mest stressfulla och traumatiska upplevelse som barn och deras familjer kan tänkas gå igenom. Resultatet visar att samtliga barn i studien uppvisar starka känsloreaktioner på olika sätt efter föräldrarnas plötsliga och oväntade dödsfall, i form av overklighetskänslor och misstro, rädsla, ansvarstagande, skuldkänslor, ilska och irritabilitet samt saknad och ledsenhet, oavsett hur dödsfallet inträffat. Gemensamt för barn som förlorat en förälder är att sorgen efter den döde är en gemensam angelägenhet med viktiga personer i omgivningen. Om den efterlevande föräldern, och andra för barnet betydelsefulla personer, inte klarar av att låta barnet uttrycka sin sorg är det av vikt för barnet att få träffa utomstående professionella och barn som varit med om liknande upplevelser, för att ges möjlighet att hantera och bearbeta det inträffade. Om barn inte ges möjlighet att uttrycka sin sorg löper de en risk att utveckla framtida psykiska och fysiska besvär. / The aim of the study is to, through a descriptive methodology, describe how children react to a parent’s sudden and unexpected death, what needs of support these children have and what unprocessed grief can cause among children. A sudden and unexpected death of a parent is seen as one of the most stressful and traumatic experiences that children and their families are likely to go through. The result shows that all of the children in the study experienced strong emotional reactions in different ways after their parent’s sudden and unexpected death, in the shape of feelings of unreality and disbelief, fear, increased responsibility, guilt, anger and irritability and loss and sadness, regardless of how the death occurred. Common for children who have lost one parent is that mourning the dead is a common concern with important people in their surroundings. If the surviving parents, and other important people to the child, are unable to let the child express its grief, it is important for the child to get in contact with professionals and children who have experiences similar experiences, to be able to manage and process the occurred. If children are not given the opportunity to express their grief they are at risk of developing future mental and physical disorders.

Detta arbete syftar till att undersöka, analysera och jämföra hur döden skildras i två skönlitterära barnböcker. Litteraturanalysen och tidigare forskning ska tydliggöra vilken vetenskaplig forskning som finns om hur barn förstår och bearbetar döden i olika åldrar och vilka konsekvenser, ansvarsområden och pedagogiska verktyg detta ålägger vårdnadshavare och skolan. Den ena boken som kommer att undersökas är Bröderna Lejonhjärta av Astrid Lindgren som publicerades 1973, den andra heter Lill-Pär och jag av Cecilia Davidsson och publicerades 2013. Fokus kommer att ligga på hur författaren skildrar döden i böckerna och även hur protagonisterna uttrycker, hanterar och bearbetar sin sorg över förluster och mötet med döden. Vidare ska skillnader i de två böckerna analyseras, samt hur och i vilken utsträckning man kan använda sig av böckerna i arbetet med barn som sörjer efter en förlust. Studien kommer att fokusera på språkstil, ordval, bilder och symbolspråk samt genre. Det kommer slutligen redovisas en sammanfattning om hur böckerna kan användas i undervisningssammanhang. / The purpose of this qualitative litterary study is to analyse death as a motif in two children’s books. Scientistic researches aim to show how children handle and understand death in different ages and which consequences this imposes for the adults around the children. Furthermore, the study will show how fictional children’s books can become a tool for guardians and the school who meet children in grief. The books that will be analysed are Astrid Lindgren’s The Brothers Lionheart, which was published in 1973 and Cecilia Davidsson’s Lill-Pär och jag, which was published in 2013. The main focus lies on how the main characters in the books handle their grief and how the authors describe death as a motif. To analyse that motif, the study will focus on language style, choice of words and symbols in the text. Whether the books are useful for communication between teachers and children who grief is analysed in this study.

Genom att jämföra två bilderböcker undersöker det här arbetet hur döden skildras i barnlitteratur. Den kvalitativa litteraturanalysen fokuserar på hur text och bild skildrar döden och huvudkaraktärens sorg, samt vilka budskap illustrationerna förmedlar. Böckerna som undersöks är ROY av Gro Dahle och Svein Nyhus som publicerades 2009 samt Alla döda små djur av Ulf Nilsson och Eva Eriksson som publicerades 2006. Utifrån tidigare forskning om barn i sorg och sorgebearbetning redovisas hur man som pedagog/lärare kan möta dessa barn. Med hjälp av analysverktyg för text och bild presenteras vidare hur dessa böcker kan användas för att bearbeta frågor och funderingar som elever har. Sammanfattningsvis presenteras hur böckerna kan användas i undervisning, genom boksamtal. / By comparing two picture books, this study examines how death is portrayed in children´s literature. The literature analysis focuses on how text and image depict death and the main characters grief, as well as what message the illustrations convey. The books that will be analysed are ROY by Gro Dahle and Svein Nyhus, which was published in 2009 and All dead small animals by Ulf Nilsson and Eva Eriksson, which was published in 2006. The study will show ways to teach children in grief, based on previous research on children in grief and sorrow processing. And with help from analysis tools, discusses how the books can be used in teaching, through book calls.