Enligt läroplanen för gymnasieskolan är ett av skolans uppdrag att aktivt verka för jämställdhet. Om det ska ske behöver även skolans läroböcker verka för skolans jämställdhetsuppdrag. Ett sätt att arbeta med jämställdhet är i ämnet svenska och i arbetsområdet litteraturhistoria. I valet av läroböcker är det viktigt att svenskläraren är medveten om hur föreställningar om genus framställs i läroboken, inte minst eftersom text och bild påverkar och formar våra föreställningar om samhället. Syftet med studien är att ge ett kunskapsbidrag om hur kvinnor och män utifrån ett diskursanalytiskt perspektiv framställs i det litteraturhistoriska ämnesinnehållet i två läroböcker i svenska på gymnasiet från 1997 och 2019 för att jämföra, kritiskt granska och diskutera de föreställningar om genus och maktrelationer som förmedlas genom läroböckernas text och bild. Studiens frågeställningar är följande: Vilka beskrivningar av genus framträder i läroböckernas litterära epoker realism och naturalism? Vilka budskap och stereotyper förmedlas om genus och makt i respektive läroboks text och bild? Vilka likheter och skillnader finns mellan läroböckernas framställningar? För att uppfylla studiens syfte och besvara dess frågeställningar har diskursanalytisk teori och genusteori valts som teoretiskt ramverk och kritisk diskursanalys som metod. Materialet är två läroböcker i litteraturhistoria från 1997 och 2019 avsedda för gymnasieskolan.  Resultatet visar att läroböckerna förmedlar föreställningar om genus där mannen är i centrum och framkant av utvecklingen och kvinnan blir passiv och i bakgrunden. Detta visar en föreställning om genus där mannen är den handlingskraftiga, företagsamma och aktiva, medan kvinnan upplevs mer passiv och frånvarande. Resultatet visar även att läroböckerna förmedlar traditionella stereotyper och budskap där de lyfter fram det manliga, patriarkala, perspektivet genomgående i läroböckerna. Mannen framställs som närvarande, tongivande och geni, medan kvinnan framställs som frånvarande, ”kvinnosakskvinna” och privat. Läroböckerna visar sig ha likheter kring föreställningar om genus. Till exempel förmedlar båda läroböckerna, genom text och bild, männen som mer storslagna, drivna och handlingskraftiga, medan kvinnan uppfattas mer som passiv och frånvarande. En skillnad mellan de två läroböckerna är kvinnans närvaro. Kvinnan är nästintill helt utebliven i den äldre läroboken, medan kvinnan börjar få ta plats alltmer i den yngre läroboken, dock med traditionella stereotyper och föreställningar om genus.  Studiens resultat visar att läroböckerna inte stämmer överens med den syn på jämställdhet som ska genomsyra utbildningen. Läroböckerna förmedlar traditionella föreställningar om kvinnor och män och påverkar elevernas föreställningar om könen och i sin tur elevernas syn på sig själva. / According to the curriculum for the upper secondary school, one of the missions of education is to actively work for gender equality. If that is to happen, textbooks also need to work for the gender equality mission. One way to work with gender equality is in the subject of Swedish and in the field of literary history. When choosing textbooks, it is important that the Swedish teacher is aware of how ideas about gender are presented in the teaching material, not least because text and images influence and shape our ideas about society. The aim of the study is to provide a contribution to knowledge about how women and men, based on a discourse analytical perspective, are presented in the literary history subject content in two textbooks in Swedish at the upper secondary school from 1997 and 2019 to compare, critically examine and discuss the notions of gender and power relations that are conveyed through the text and images of the textbooks. The research questions are as follows: Which descriptions of gender appear in the textbooks' literary period of Realism and Naturalism? What messages and stereotypes are conveyed about gender and power in the text and images of each textbook? What are the similarities and differences between representations of the textbook? To answer the aim and questions of the study, discourse analytical theory and gender theory have been chosen as the theoretical framework and critical discourse analysis as the method. The material is two textbooks in literary history from 1997 and 2019 intended for upper secondary school. The result show that the textbooks conveyed notions of gender where men was at the center and forefront of development and women remained passive and in the background. This shows a notion of gender where men are the action-oriented, enterprising, and active, while women is perceived as more passive and absent. The result also showed that the textbooks conveyed traditional stereotypes and messages where they highlighted the male, patriarchal, perspective throughout the textbooks. Men is portrayed as present, universal and genius, while women is portrayed as absent, "women's libber" and private. The textbooks were found to have similarities regarding notions of gender. For example, both textbooks conveyed, through text and images, the men as more grandiose, driven, and capable of action, while the woman are perceived more as passive and absent. A difference between the two textbooks is the presence women. They are almost absent in the older textbook, while women are starting to find a place in the younger textbook, albeit with traditional stereotypes and ideas about gender.  The study's results show that the textbooks do not match the view of gender equality that should pervade education. The textbooks convey traditional ideas about women and men and influence the ideas of students about gender and, in turn, the students’ view of themselves.