No description available.

Bakgrund: En amputation innebär ett avlägsnade av en kroppsdel. De flesta amputationer utförs i de nedre extremiteterna. I Sverige sker årligen ungefär 2250 amputationer i de nedre extremiteterna. Orsaken till amputation kan vara kärlsjukdomar, diabetes samt trauma. Sjuksköterskan har i sin profession en betydande roll i mötet med patienten. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser efter amputation av nedre extremitet. Metod: En litteraturöversikt genomfördes utifrån Fribergs metodbeskrivning. Tio kvalitativa originalartiklar inhämtades via databaserna PubMed och Cinahl Complete. Primära sökord som användes var amputation, nedre extremitet och livsförändrade händelser med begränsningar såsom engelska och peer reviewed. Resultat: Fyra teman identifierades: Upplevelsen av psykiska och fysiska förändringar, Att uppleva rollförändring och förlust av självständighet, Förändrad kroppsuppfattning och känslan av sårbarhet samt Vägen tillbaka efter amputation. Resultatet visade att patienterna upplevde en förlust av självständighet vilket gav upphov till en känsla av att vara en börda för sin familj. Den fysiska förmågan försämrades vilket bidrog till att de inte kunde ta sig utanför hemmet. Detta resulterade i att de kände sig ensamma och isolerade. Slutsats: Patienter upplevde känslomässig chock och rädsla inför framtiden. Att inte kunna prestera till fullo, bidrog till en känsla av förlust av identitet och självständighet. Vikten av stöd från familj, vänner och vårdpersonal har en central betydelse för återhämtning efter amputation. Amputation innebär att patienten genomgår en övergång till en ny fas i livet, en transition. / Background: An amputation implies a removal of a body part. Most amputations transact at the lower extremities. In Sweden approximately 2250 lower extremity amputations are made a year. The causes of amputation may be vascular diseases, diabetes or trauma. The profession of a nurse has a major role in the relation to the patient. Aim: The aim was to investigate patients’ experiences after an amputation of lower extremity. Method: To approach the aim a literature review was performed by the method of Friberg. Ten qualitative original articles were collected by the databases PubMed and Cinahl Complete. Primary keywords were amputation, lower extremity and life change events. Limitations were English and peer reviewed. Results: Four themes were identified: Experience of psychological and physical changes, To experience changes of identity and loss of independents, Changes of self-perceptions and the feeling of being vulnerable and How to recover after an amputation. The result showed that the patients’ experienced a loss of independence which resulted in a feeling of being a burden. The physical ability was impaired and contributed to a feeling of being isolated and lonely. Conclusion: The patients’ experienced emotional shock and a fear for the future. Not being able to perform to the fullest produced a loss of identity and independence. Support from family, friends and healthcare professionals has a central value for the recovery. To be amputated results in a transitioning and a new phase in life.

Stroke är en sjukdom som påverkar den mentala hälsan och livskvaliteten hos den drabbade. Författarna vill belysa vikten av arbetsterapeutiska interventioner och rehabilitering för patienter med stroke. Syftet med litteraturstudien var att belysa betydelsen av arbetsterapeutiska interventioner och rehabilitering för mental hälsa och livskvalitet hos patienter med stroke. Materialet till den kvantitativa litteraturstudien samlades in från databaserna CINAHL, PubMed, Psycinfo samt OT seeker. Alla artiklar kvalitetsgranskades med ett protokoll och analyserades utifrån likheter och skillnader. Studierna visade på att patientens livskvalitet påverkades negativt av depressiva symtom. De skadliga konsekvenserna av stroke reduceras om rehabilitering skedde i tidigt stadie efter insjuknandet, till exempel Post stroke depression (PSD) som var starkt associerad till låg livskvalitet. Konventionell arbetsterapeutisk behandling gav lika eller bättre effekt än teknologiska behandlingar. Arbetsterapi visade sig ha en positiv inverkan på patienternas mentala hälsa och livskvalitet. Författarna ser dock ett behov av ytterligare forskning i hur professionen kan förbättra bemötandet av den mentala hälsan hos patienter med stroke.